Utevistelse är en självklar del inom förskolan. Vi vill i denna kvalitativa studie synliggöra hur förskolegården kan fungera som en pedagogisk resurs till pedagoger som har som syfte att bedriva undervisning på förskolegården. Vi använder oss av sociokulturellt perspektiv och miljöpsykologi som teoretiska utgångspunkter. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna analyseras empirin. Empirin är insamlad med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. I resultat- och analyskapitlet framkommer olika sätt att resonera kring undervisning på förskolegården. Sammanfattningsvis framkommer resultat från pedagogerna som visar att det är pedagogernas förhållningssätt till utevistelse, pedagogernas utbildningsgrad och intresse som redogör pedagogernas förståelse om vad utomhuspedagogik är.