Ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. En studie av väntrum i primärvården i Södermanlands län, Eskilstuna, Smedens vårdcentral har genomförts kring hur väntrumsmiljöer påverkar besökaren. Syftet var att studera utformningen av hur ett väntrum kommunicerar information mellan verksamhet och besökare utifrån rumsupplevelse samt att förbättra känslan av trygghet i väntrummet. Arbetet har utförts genom att studera väntrum och målgruppens interaktion med rummet och dess information utifrån ett rumsligt perspektiv. Utifrån designprinciper och kognitionsteorier har rummets brister identifieras och vilka förbättringsmöjligheter som finns har synliggjorts. Utifrån empiri från litteraturstudier, intervjuer, omvärldsanalys, rumslig analys och observation skapades förståelse för besökarens behov. Detta gav ett underlag till ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare informationslänk och bättre upplevelse mellan besökare och personal på vårdcentralen. Ett väntrum som kommunicerar information mellan myndighet och besökare utifrån rumsupplevelse i relation till hur det används, samt ökar känslan av trevnad och trygghet i väntrummen. Arbetet har resulterat i att ett gestaltningsförslag har tagits fram i 3D programmet, Sketch Up genom bilder och text som presenteras. Designförslaget bygger på de slutsatser som dragits, vilket är att skapa avskildhet och samhörighet genom valbarhet samt att dölja men även förmedla information mellan besökare och verksamhet.

Finns det föreställningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhållningssättdär den praktiska funktionen är viktig. Där funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare. Går det attlösgöra förväntningar och föreställningar från sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla något med känsla i stället för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhåller sigtill det mänskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s. om rummet bara projicerar en stämning, en känsla, ettljus, ett ljud. Är det inredningsarkitektur med utgångspunkt känsla? / Master / InSpace 2009

The Swedish dairy industry has undergone several restructurings over the past year adapting to a new agricultural policy of neoliberal markets. This has resulted in the decline in the number of smaller farms because of major competition with countries producing milk at a cheaper price. The purpose of this study is based on Marxist-inspired theory of value to examine how neoliberalism affects dairy farmer’s spatial production patterns in Kalmar County. The methodology consists of five semi-structured interviews with dairy farmers in Kalmar County. The results show that the supply chain does not end with the production and distribution of milk, but symbols must be added to sell the milk and it is almost essential for farmers who are forced to go that way to survive. Neoliberalism has changed farmer’s spatial production patterns in different ways. The conventional farmers have had poor profitability after quotas have been removed and are trying to convert to organic milk production or sell locally to increase profitability. Some of the farmers are limited by topography and geographical location because they do not have enough pasture and arable land to convert to organic farming or expand their operations. In order to survive the conventional famers have scaled up their production because they are trapped in the milks labor, use and exchange value. The organic dairy farmers have better profitability after neoliberalism because their earnings come from the milks symbolic value. One conclusion that can be drawn from the study is that dairy farmers have felt compelled to convert to organic production or supply to local dairies because they can take a higher price for milk by adding value through symbols. Overall the study shows that the control of the production has been transferred from farmers to consumers, and this includes EU policy and even private regulations and neoliberalism that function as structures that control farmers in this direction.

Safety and security can mean and include multiple things. This thesis will discuss and research safety, spatial design, and informationdesign as well as their relationship to each other. The purpose of this paper is to examine how poor spatial design can affect users and their experience of an environment. The writing will revolve around a location in the Örebro City, specifically the train station Södra station. The paper will aim to answer why and how this place could feel unsafe to its users and how spatial elements can affect behaviors. The paper will also evaluate the environment currently in place which lacks sitting spaces, informationdesign in signs but also the unused station house. To answer these questions, theories surrounding design, human needs, and feelings will be explored.    In addition to answer the questions mentioned previously, this paper will also aim to create a well- executed design proposal based on scientific background, theories, and users experience. The spatial design will predicate all selected choices in theories from known sources. The theories will be based on previous research from authors and researchers familiar in the subject. Important commitments, concepts and meanings will be based on research that has been relevant in the three years of the education. In combination with theories, several non- identical methods have been applied during the process which have been refined and combined to benefit the thesis. Methods like observations, analysis, A/B testing and interviews with users will be the basis for the empiricism.    This thesis will demonstrate concrete sources that probates the results. The work will be focused on the user´s ideas and will sometimes differ from the research. This disparity will however have its basis in science and secure sources to include valid design choices to fit most of the users.

Denna rapport presenterar en studie i hur ett nytt kundvägledningssystem kan utformas för att underlätta navigationen på ett möbelvaruhus. Arbetet genomfördes i samarbete med IKEA Örebro där syftet var att varuhuset skulle få en tydligare kundvägledning, för att på så sätt förbättra kundernas förståelse kring avdelningarnas placering. I nuläget brister kundvägledningen i språk, färg, navigation och tillgänglighet, vilket kan leda till att kunderna känner sig förvirrade. För att hitta en bättre lösning till ett gestaltningsförslag applicerades olika metoder. Dessa metoder bestod av intervjuer, observation och en rumsligs analys där både användarnas behov och det befintliga rummet studerats. Med stöd från litteraturen och resultaten ifrån de empiriska studierna utvecklades ett gestaltningsförslag som presenteras i denna rapport. Gestaltningsförslaget presenteras i form av text och tillhörande bilder som tagits fram utifrån 3D programmet SketchUp. Genom nya lösningar ska detta gestaltningsförslag öka förutsättningarna till ett mer navigerbart kundvägledningssystem på IKEA. / This thesis work presents a study about how a new customer guidance system can be designed to facilitate navigation in a furniture store. The thesis work was carried out at IKEA Örebro were the goal was to help the department store with a clearer customer guidance system and by this improve the customers aknowledgement about the placement of the sections. The guidance system can be improved in both language, shape, color and accessibility, that today leads to confusion among the customers. To find the optimal design proposal different methods were applied. This methods consisted in interviews, observation, and a spatial analysis were both needs of the users and the existing room were studied. With the support from the literature and the results of the empirics a design proposal was created which is presented in this thesis work. The design proposal is presented in both text and pictures from the 3D program SketchUp. Through new solutions the design proposal should improve the conditions for a more navigable customer guidance systems at IKEA.

High school students' schooling is preparing for their future. It is therefore important that their school time is characterized by security and a good physical school environment. The purpose of this thesis is to investigate how the physical school environment outside the classroom affects the safety of high school students. The aim of the study is also to highlight a possible connection between how the design of various places in the school affects the safety of the students, connected to where the students mostly stay during the school day. Previous science and background facts about safety in the physical school environment emphasize how important it is with the school's design. There are numbers of relevant factors to consider when designing a school and how to promote security in the physical school environment. To be able to answer the issues of the thesis, quantitative surveys have been sent out to high schools students at a secondary school. Through bar charts, the result is presented and then analyzed based on the method bivariate analysis. The theoretical framework of the thesis consists of Simmel's sociological theory and the spatial theory perspective. The results of the study are analyzed on the basis of the theory perspective and compared with previous science and other background facts. The results of this study shows that students are safest in the dining room, the library and in the places where they mostly stay daily. The factors that contribute to security are mainly that people they feel safe with are there, open spaces and comfortable sound levels.

Little is known about the behavior of juvenile brown trout (Salmo trutta) during winter in boreal streams. Harsh winter conditions presumably affect overwinter survival negatively in small streams, where ice may have a large effect on survival of young salmonids. The aim of this study was to examine the effect of over-head ice cover on the spatial positioning of small brown trout in a boreal stream. I hypothesized that during the day brown trout will use the middle of the stream to a greater extent in the presence of over-head ice cover than in its absence. In the absence of ice cover, trout were predicted to hold station near the shore. At night, I hypothesized that there will be little effect of ice cover on the spatial positioning of the trout, with trout expected to occupy the entire stream width. Analysis of the results for the entire study period revealed a strong positive correlation between the tendency to be positioned towards the middle of the stream during daytime and the presence of ice cover. An analysis based on the period when water temperature was around 0o C (< 0,3o C) showed that trout used the entire width of the stream in the presence of surface ice but were restricted to the margins in the absence of ice. My hypothesis regarding the spatial distribution of trout at night was not supported by the data, as there was no difference in their spatial distribution during the day and at night. / Det råder stor okunskap om hur vinterförhållanden påverkar överlevnaden av juvenila öringar (Salmo trutta) i boreala områden. Isformationer och dess bildningsprocesser kan ha avgörande effekt på mortaliteten hos unga öringar som övervintrar i mindre vattendrag. Denna studie handlar om istäckets påverkan på öringens positionering längs vattendragets bredd. Hypoteserna är 1) att närvaron av istäcket ger öringen större möjlighet att kunna utnyttja mer metaboliskt gynnsamma ståndplatser i vattendraget än utan is och 2) att istäcket har effekt på daglig respektive nattlig positionering ifrån strandkanten. Resultaten i studien visar ett starkt positivt förhållande mellan ökad andel istäckningsgrad och positionering längre ut från strandkanten mot mitten av vattendraget. Vidare visar mina resultat, som baseras på perioden när vattentemperaturen var runt 0o C (< 0,3o C), att öringen använde sig av hela vattendragets bredd i närvaro av istäcke, men var nära strandkanten vid frånvaro av istäcket. Min hypotes angående öringens rumsliga fördelning under natten stöds inte av resultatet, då det inte fanns någon skillnad i deras rumsliga fördelning under dagen respektive på natten.

Under lång tid har mayafolkets landskap, av arkeologer, ansetts vara homogent. Detta har bidragit till tolkningen att det förhållande som mayabefolkningen hade till sin urbana levnadsmiljö respektive omgivande topografi, likväl som förhållande till det kulturella livet har sett likadant ut oberoende av region. I realiteten är det naturliga landskapet i Mesoamerika heterogent, vilket då även resulterar i urbana och kulturella skillnader mellan regionerna. I denna uppsats kommer undersökas och diskuteras de skillnader som finns mellan de olika mayakulturerna och hur detta kan ha påverkat jordbruket inom regionerna. Dessutom kommer regionerna jämföras med avseende på potentiella skillnader i kultur likväl som rumsliga skillnader i topografi och det urbana landskapet. Den klassiska tidsepoken (250-950 e.Kr.) kommer vara i fokus, men som referenspunkter och med grund i att olika städer uppstod vid olika epoker kommer även andra tidsperioder att behandlas i uppsatsen. Denna uppsats är baserad på litteratur studier och är en kvalitativ undersökning.

Resandet ökar i Sverige och därmed ställs nya krav på transportsystemet. Under de senaste åren har såväl standard och storlek av landets infrastruktur diskuterats av både politiker och allmänheten. Flera miljömål som regeringen har satt berör transporter och infrastruktur, vilka antagligen kräver både en ny och grönare teknik samt att personer blir mer medvetna om när och hur de ska resa. Samtidigt präglas den svenska politiken av en stark tro om att tillväxt löser många av de problem som finns idag. Investeringar i infrastrukturen är en offentlig angelägenhet som planeras och koordineras av Trafikverket. Innan det kan förverkligas måste emellertid finansiering i regeringens nationella transportplan säkerställas. Initiativtagarna för storskaliga investeringsprojekt är i regel en eller flera kommuner och regioner som vill åstadkomma en rumslig förändring hos dem. Vanligtvis är denna beslutsprocess väldigt lång och aktualiserar flera frågor som handlar om makt och rum. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse om hur idéer och påverkansarbete används för att driva fram beslutsprocesser för investering i infrastruktur. Detta kommer att göras med hjälp av fallstudier om två stora järnvägsprojekt, vilka är Ostlänken och Oslo-Stockholm 2.55. Ostlänken är en ny och dubbelspårig höghastighetsbana som planeras att byggas mellan Järna och Linköping, med stationer för på- och avstigning vid Vagnhärad, Nyköping, Norrköping och Linköping. Under 1990-talet pågick ett omfattande påverkansarbete för att samla olika aktörer vid den här idén och lansera den på nationell nivå för att bli beviljade pengar. Förbättringar längs med järnvägsstråket mellan Stockholm och Oslo har också diskuterats sedan länge. År 2015 tog regionerna i Värmland och Örebro tillsammans med Karlstad och Örebro kommun ett gemensamt krafttag och bildade bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB. Idag bedriver bolaget ett omfattande påverkansarbete för att bli beviljade finansiella medel i den nationella transportplanen för att leda om tågtrafiken på ett delvis nytt stråk mellan de två huvudstäderna. För studien har politiker och tjänstepersoner intervjuats och dokument granskats närmare för att generera empiriskt material. I beskrivningarna av händelseförloppen för de båda fallen går det sedan att märka hur komplex en sådan process kan se ut. Många olika aktörer är inblandade och påverkansarbetet bedrivs på flera olika sätt samtidigt för att driva fram ett beslut om investering. En maktdiskurs som omfattar beslutsprocessen och dess mekanismer har även identifierats, samt hur olika former av maktutövande tar plats inom den. Det handlar framför allt om att placera sitt projekt på den nationella dagordningen, samt övertyga andra aktörer att projektets rumsliga föreställning är den rimliga att utgå ifrån när investeringar i infrastrukturen ska ske. Resultatet ska inte betraktas som en allmän modell om hur andra projekt ska planeras och drivas fram till egna beslut om investering. Varje projekt har sina egna motiv och förutsättningar för att lyckas. Genom att använda dem som en referens mot varandra, samt dra lärdomar av erfarenheter, kan det emellertid bidra till en större förståelse om processen som senare kan appliceras på liknade fall.

Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar.   Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket.   Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.