Studiens syfte var att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares syn på barns förutsättningar till instrumentspel i musikundervisning. Som metod genomfördes ett kvalitativt undersökningsarbete. Forskningsempirin genererades genom intervjuer som systematiskt arbetades igenom och som skapade datan för analysen. Den tidigare forskningen som användes för diskussionerna ansågs vara relevant för studien. Vi upptäckte under våra praktiker och jobb på förskolor att instrumentspel fick en liten plats i barngrupperna vilket ledde fram till att göra undersökningen. I studien lyfte vi fram didaktisk och musikdidaktisk teori, begrepp som reproducerande och producerande funktion, aktivitetsformer, rumsligt iscensättande, inommusikaliska mål samt linjärt och icke-linjärt undervisning. Ett forskningsresultat visade att den plats där musikundervisningar genomförs på kan bland annat bero på instrumentens placering. Ett annat resultat visade att aktivitetsformen lyssna oftast förekom i samband med instrumentspel. Handtrummor visades i resultatet som det instrument som oftast användes av barnen under musikundervisningarna. Resultatet visade även att den producerande funktionen oftare förekom under musikundervisningarna framför den reproducerande funktionen.

SAMMANFATTNING Inom högskola och universitet har det på senaste tid skett en förändring där nya former av lärandemiljöer har tagit plats och synen på lärande har vidgats. Ett allt större fokus riktas idag till den informella lärandemiljön, studenternas studiemiljö och lärandet som sker på egen hand. I nutida universitetsarkitektur inrymmer universitetsbyggnader ofta ett atrium som ger plats för olika typer av informella lärandeaktiviteter i ett mångfunktionellt rum. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur informella studiemiljöer inom högre utbildning kan utformas och integreras i samlande atrium. Detta avsåg till att identifiera kvalitéer som skapar ett mångfunktionellt rum som utgår från studentens lärande och trivsel. Ytterligare ett syfte med arbetet var att identifiera och belysa utmaningar som finns vid utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium. En litteraturstudie har genomförts och behandlar centrala begrepp inom ämnet följt av tidigare forskning om studenters syn på studiemiljön och slutligen rumsliga kvalitéer. Fyra olika referensobjekt har studerats bestående av nybyggda universitetsmiljöer med informella studiemiljöer i atrium. Kvalitéer och funktioner som framgår genom litteraturstudien och de studerade referensobjekten har sammanställts i en syntes där två huvudkategorier identifierats: rumsliga kvalitéer som stödjer till specifika funktioner och rumsliga kvalitéer som kan ses som generella och stödjande för alla typer av funktioner i den informella studiemiljön. Med utgångspunkt i de två identifierade huvudkategorierna har gestaltningsprinciper tagits fram för utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium i universitetsbyggnader. De framtagna gestaltningsprinciperna testas i en gestaltande process i en fallstudie där ett gestaltningsförslag har framarbetats för Deltakvarteret vid Luleå tekniska universitet. Gestaltningsförslaget utgår från programhandlingsskedet där tillhandahållet material och ritningsunderlag har studerats och en platsanalys har genomförts. Genom den gestaltande processen har utmaningar och svårigheter identifierats. Studiens resultat utgörs av den sammanställda syntesen i form av gestaltningsprinciper och de utmaningar och svårigheter som identifierats genom det gestaltande arbetet. Den gestaltande processen visar på att det är komplext att utforma och integrera informella studiemiljöer i atrium då trivsel och lärande är subjektivt. Många områden behöver detaljstuderas för varje unikt projekt. Framtagna gestaltningsprinciperna ger inga konkreta lösningar för hur informella studiemiljöer ska utformas och integreras i atrium, däremot kan de ses som en vägledning i det gestaltande arbetet när informella studiemiljöer ska utformas i atrium i universitetsbyggnader.

<p>The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about <em>social responses</em> and <em>unsocial responses</em>, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about <em>restorative surroundings</em> and the term <em>cognitive maps</em> that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.</p>

The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about social responses and unsocial responses, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about restorative surroundings and the term cognitive maps that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.

Målet med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets väntrum vid Asylprövningsenheten i Flen och hur det används. Detta för att identifiera rummets brister och förbättringsmöjligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare länk mellan besökare och myndighet. Genom metoder, såsom observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omvärldsanalys, har en ökad förståelse för väntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad gäller rummets igenkänning och identitet. Med hjälp av litteratur och resultatet från metoderna har ett gestaltningsförslag sedan utvecklats. Detta förslag har en tydlig igenkänning vad gäller Migrationsverkets grafiska profil. Ytorna utnyttjas på ett effektivare vis än tidigare och fler funktioner finns nu i rummet. Examensarbetet är för avläggande i filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. / The aim of this thesis was to study the Swedish Migration Board’s waiting room at the Asylum Examination Unit in Flen and how it is used, in order to identify the room’s deficiencies and opportunities for improvement. The aim has also been to develop a design proposal that create a distinct identity for the room and that contribute to a stronger link between visitors and authority. A greater understanding of the waiting room has been created through methods such as observations, site analysis, notations, interviews and environmental analysis, and it has been observed that there is a lack in terms of the room’s recognition and identity. A design proposal has been developed with the help of literature and results from methods. This proposal is a clear recognition in terms of the Swedish Migration Board’s graphical profile. The area is used in a more effective manner and more features are now available in the room than before. The thesis work is for the Degree of Bachelor in Information Design, specializing in Spatial design.

Winter has been generally considered as a bottleneck period for salmonid populations, but recent studies show it might be more context related. The purpose of this study was to examine how surface ice changes spatial distribution of juvenile one-year-old brown trout in a small boreal stream. I hypothesized that the presence of surface ice will allow a more even distribution of trout over the entire width of the stream while in the absence of ice, trout will be more heavily associated with near-edge habitats. I also hypothesized trout will be more evenly dispersed at night over the width of the stream even in the absence of surface ice. My results show a strong positive correlation between icecover and spatial distribution. In the presence of surface ice trout use the whole width of the stream, while in the absence of ice the middle regions of the stream were almost completely devoid of fish. My results also show there was no difference in the spatial distribution between night and day in the presence of ice cover, but in the absence of ice cover trout were more tightly associated with the stream edge during day whereas at night they were more evenly dispersed over the entire width of thestream. / Vinter har i allmänhet ansetts vara en flaskhals-period för laxfiskar, men nya studier visar att det kan vara mer sammanhangsrelaterat. Syftet med denna studie var att undersöka hur istäcket påverkar distribution av unga ett-åriga öring längs vattendragets bredd i en liten boreal ström. Jag hypotiserade att närvaron av istäcket kommer att möjliggöra en jämnare fördelning av öring över strömmens bredd. Min andra hypotes var att öring kommer att sprida sig mer jämnt på natten över strömmens bredd även vid frånvaro av istäcke. Mina resultat visar en stark positiv korrelation mellan istäckningsgrad och rumslig distribution. Vid närvaro av istäcke använde öring mer effektivt habitater över hela bredden av vattendraget, medans i frånvaro var de habitater närmare mitten av vattendraget nästan helt tomma av fisk. Mina resultat visar också att det inte fanns någon skillnad i rumslig fördelning mellan natt och dag i närvaro av istäcke men i frånvaro av istäcke var öring mer tätt associerad med strömkant habitater under dagen och på natten var de mer jämnt spridda över bredden av strömmen.

This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Spatial design. The purpose of the study has been to investigate whether methods and theories in information design can be applied to develop an activity-based outdoor office, where activity-based zones promote and orientable environment such as communicate and inform activities and function. This with the help of spatial elements and its location. The study includes methodological work that includes a physical room analysis: site analysis, observation and notation analysis, semi-structured interview, one survey and workshops as well as test and evaluate the design. The methods are implemented to explore whether the site's design today communicates an activation-based outdoor office and investigate which spatial elements can be applied to different activity zones, to clarify the site's activities and functions. The methodological work thus examined what different spatial elements communicate for activity and why it does so. The study also finds out about the need for different activity zones and users' attitudes towards office work, in the outdoor environment. Based on the theory combined with collected data and empirical data, a design proposal for the development of co-working has been developed. The focus has been on spatial elements that inform and organize the place according to different activities. This benefits the orientability and understanding of the place, at the same time as office work in an outdoor environment contributes to a good work environment that promotes health.

Freshwater bodies such as lakes and streams release the greenhouse gases methane (CH4) and carbon dioxide (CO2) into the atmosphere. Global freshwater CH4 and CO2 emissions have been estimated to be of a similar magnitude to the global land or ocean carbon sink, and are thus significant components of global carbon budgets. However, the data supporting global estimates frequently lacks information regarding spatial and temporal variability and are thus highly inaccurate. In this thesis, detailed studies of the spatio-temporal variability of CH4 and CO2 fluxes were conducted in the open water areas of lakes and streams within a whole catchment in Sweden. One aim was also to evaluate the importance of spatio-temporal variability in lake and stream fluxes when making whole catchment aquatic or large scale assessments. Apart from the expected large spatio-temporal variability in lake fluxes, interactions between spatial and temporal variability in CH4 fluxes were found. Shallow lakes and shallow areas of lakes were observed to emit more CH4 as compared to their deeper counterparts. This spatial variability interacted with the temporal variability driven by an exponential temperature response of the fluxes, which meant that shallow waters were more sensitive to warming than deeper ones. Such interactions may be important for climate feedbacks. Surface water CO2 in lakes showed significant spatio-temporal variability and, when considering variability in both space and time, CO2 fluxes were largely controlled by concentrations, rather than gas transfer velocities. Stream fluxes were also highly variable in space and time and in particular, stream CH4 fluxes were surprisingly large and more variable than CO2 fluxes. Fluxes were large from stream areas with steep slopes and periods of high discharge which occupied a small fraction of the total stream area and the total measurement period, respectively, and a failure to account for these spatially distinct or episodic high fluxes could lead to underestimates. The total aquatic fluxes from the whole catchment were estimated by combining the measurements in open waters of lakes and streams. Using our data, recommendations on improved study designs for representative measurements in lakes and streams were provided for future studies. Thus, this thesis presents findings relating to flux regulation in lakes and streams, and urges forthcoming studies to better consider spatio-temporal variability so as to achieve unbiased large-scale estimates. / Sötvatten som sjöar och vattendrag är källor till växthusgaserna metan (CH4) och koldioxid (CO2) i atmosfären. De globala utsläppen av CH4 och CO2 från sötvatten har uppskattats vara av samma storleksordning som den globala land- eller havskolsänkan och är därmed viktiga delar av jordens växthusgasbudget. De globala uppskattningarna saknar ofta information om variation i tid och rum och är därmed mycket osäkra. Denna avhandling behandlar hur CH4- och CO2-flöden från öppet vatten i sjöar och vattendrag i ett avrinningsområde varierar rumsligt och tidsmässigt. Ett syfte var också att utvärdera betydelsen av dessa variationer när data extrapoleras för att göra storskaliga uppskattningar av växthusgasflöden från vattenmiljöer. Förutom de förväntade stora rumsliga och tidsmässiga variationerna i sjöars gasflöden identifierades interaktioner mellan rumsliga och tidsmässiga variation för CH4-flöden. Den rumsliga variabiliteten med högre CH4-flöden från grunda vatten interagerade med tidsvariationen, som i sin tur drevs av en exponentiell temperaturrespons av gasflödena. Det betyder att grunda vattenområden var mer känsliga för uppvärmning än djupare vatten och därmed att vattendjupet har betydelse för hur sjöars CH4-utsläpp påverkas av klimatet. Koncentrationer av CO2 i sjöars ytvatten uppvisade också en betydande rumslig och tidsmässig variation som tillsammans visar att CO2-flöden över längre perioder till stor del styrs av koncentrationer snarare än av gasutbyteshastigheter. Vattendragens gasflöden varierade också mycket i tid och rum. Detta gällde i synnerhet CH4-flödena vilka var förvånansvärt stora och mer varierande än CO2-flödena. Gasflödena var höga från områden i vattendrag med högre lutning och då det var höga vattenflöden, trots att dessa områden och tidsperioder utgjorde en bråkdel av den totala arean och mätperioden. Att inte räkna med dessa gasflöden från bäcksektioner med höga vattenhastigheter eller korta perioder med höga flöden, leder till underskattningar. De totala CH4- och CO2-flödena från öppet vatten i hela avrinningsområdet uppskattades genom att kombinera mätningar i sjöar och vattendrag. Denna avhandling visar att rumslig och tidsmässig variabilitet har stor betydelse, och den ger information om hur denna variation kan beaktas för bättre framtida mätningar och storskaliga uppskattningar av växthusgasflöden från sjöar och vattendrag.

Dagvattenhanteringen är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering. Forskning som denna studie utgår ifrån visar hur dagens traditionella system inte klarar av kommande klimatförändringar med mer och intensivare nederbörd. Dagvatten för med sig föroreningar samt miljögifter som kväve och fosfor, men även tungmetaller som klorid, olja, organiska miljögifter och bakterier. Det traditionella systemet leder dagvatten ofta rakt ut i våra vattendrag via recipienterna då endast 8 procent av Sveriges dagvatten blev renat år 2016. För en djupare förståelse kring detta utgår studien ifrån teorier inom hållbar utveckling, antropocentrism, ekocentrism samt det rumsliga perspektivet. Materialet består av litteratur, artiklar, tidigare forskning samt fyra intervjuer. Informanterna består av en konsult, en som arbetar på en branschorganisation och två från Karlstad kommun för att få förståelse kring dagvattenhantering, hur en hållbar dagvattenhantering definieras och hur Karlstads kommuns vision för dagvattenhanteringen ser ut. I resultatet för denna uppsats har det framkommit att informanternas syn på dagvatten stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinje av hållbar dagvattenhantering. Karlstad kommuns visioner kring dagvatten lever även upp till denna definition. Utifrån materialet kan uppsatsen visa på att informanterna har en bred kunskap kring framtidens klimatpåverkan på dagvatten samt dess åtgärder. Teorierna har kopplats med resultatet där det går att förstå hur det rumsliga perspektivet påverkas beroende på hur dagvatten hanteras och att en intergenerationell antropocentrism samt svag ekocentrism kan utläsas från intervjuerna. / The stormwater management is topical in today’s urban planning. The research that this study is based of shows how today's traditional system can not cope with future climate change with more intense precipitation. Stormwater also spreads pollution and environmental toxins such as nitrogen and phosphorus, but also heavy metals as chloride, oil, organic pollutants and bacteria. The traditional system often leads the stormwater straight into our waters via the recipients. Only 8 percent of Sweden's stormwater was purified in 2016. For a deeper understanding about this, the study is based on theories in sustainable development, anthropocentrism, ecocentrism and the spatial perspective. The study is based on the theories above, previous research as well as four interviews with a consultant, one who works on a industry sector organisation and two people who works on Karlstad kommun. The people are chosen for a deeper understanding about stormwater, how a sustainable stormwater management is defined and how Karlstad kommuns visions for stormwater management are. The result of this thesis has revealed that the informants view of stormwater is in line with the Swedish Environmental Protection Agency's guideline on sustainable stormwater management. The visions of stormwater in Karlstad kommun also live up to this definition. Based on the empirical data, the essay can show that the informants have a broad knowledge of future climate impact on the subject and its measures. The theories are linked with the result, where it is possible to see how the spatial perspectives are affected depending on how stormwater is managed and that an intergenerational anthropocentrism and weak ecocentrism perspective can be read from the interviews.

Data collisions have been widely studied by various fields of science and industry. Combing CPU and GPU for processing spatial joins has been broadly accepted due to the increased speed of computations. This should redirect efforts in GPGPU research from straightforward porting of applications to establishing principles and strategies that allow efficient mapping of computation to graphics hardware. As threads are executing instructions while using hardware resources that are available, impact of different thread organizations and their effect on spatial join performance is analyzed and examined in this report.Having new perspectives and solutions to the problem of thread organization and warp scheduling may contribute more to encourage others to program on the GPU side. The aim with this project is to examine the impact of different thread organizations in spatial join processes. The relationship between the items inside datasets are examined by counting the number of collisions their join produce in order to understand how different approaches may have an influence on performance. Performance benchmarking, analysis and measuring of different approaches in thread organization are investigated and analyzed in this report in order to find the most time efficient solution which is the purpose of the conducted work.This report shows the obtained results for the utilization of different thread techniques in order to optimize the computational speeds of the spatial join algorithms. There are two algorithms on the GPU, one implementing thread techniques and the other non-optimizing solution. The GPU times are compared with the execution times on the CPU and the GPU implementations are verified by observing the collision counters that are matching with all of the collision counters from the CPU counterpart.In the analysis part of this report the the implementations are discussed and compared to each other. It has shown that the difference between algorithm implementing thread techniques and the non-optimizing one lies around 80% in favour of the algorithm implementing thread techniques and it is also around 56 times faster then the spatial joins on the CPU. / Datakollisioner har studerats i stor utsträckning i olika områden inom vetenskap och industri. Att kombinera CPU och GPU för bearbetning av rumsliga föreningar har godtagits på grund av bättre prestanda. Detta bör omdirigera insatser i GPGPU-forskning från en enkel portning av applikationer till fastställande av principer och strategier som möjliggör en effektiv användning av grafikhårdvara. Eftersom trådar som exekverar instruktioner använder sig av hårdvaruresurser, förekommer olika effekter beroende på olika trådorganisationer. Deras på verkan på prestanda av rumsliga föreningar kommer att analyseras och granskas i denna rapport. Nya perspektiv och lösningar på problemet med trådorganisationen och schemaläggning av warps kan bidra till att fler uppmuntras till att använda GPU-programmering. Syftet med denna rapport är att undersöka effekterna av olika trådorganisationer i rumsliga föreningar. Förhållandet mellan objekten inom datamängder undersöks genom att beräkna antalet kollisioner som ihopslagna datamängder förorsakar. Detta görs för att förstå hur olika metoder kan påverka effektivitet och prestanda. Prestandamätningar av olika metoder inom trå dorganisationer undersö ks och analyseras fö r att hitta den mest tidseffektiva lösningen. I denna rapport visualiseras också det erhållna resultatet av olika trådtekniker som används för att optimera beräkningshastigheterna för rumsliga föreningar. Rapporten undersökeren CPU-algoritm och två GPU-algoritmer. GPU tiderna jämförs hela tiden med exekveringstiderna på CPU:n, och GPU-implementeringarna verifieras genom att jämföra antalet kollisioner från både CPU:n och GPU:n. Under analysdelen av rapporten jämförs och diskuteras olika implementationer med varandra. Det visade sig att skillnaden mellan en algoritm som implementerar trådtekniker och en icke-optimerad version är cirka 80 % till förmån för algoritmen som implementerar trådtekniker. Det visade sig också föreningarna på CPU:n att den är runt 56 gånger snabbare än de rumsliga