El presente proyecto es un edificio mixto bajo el concepto “in between” (espacios intermedios), cuya principal tipología es una residencia universitaria, complementaria a esta surgen usos complementarios como el comercio, las oficinas co- working y las salas de usos múltiples. Se ubica, estratégicamente, en el distrito de Pueblo Libre, cerca de equipamiento necesario y complementario a estas tipologías. Con la elaboración de este proyecto, se busca cubrir el 3.05% de la demanda actual existente por parte de estudiantes de provincia o del extranjero, quienes por falta de edificios como este, tienen la necesidad de hospedarse en ambientes no aptos arquitectónicamente a sus necesidades. El objetivo de la residencia universitaria es alojar a los estudiantes y brindarles espacios de ocio y descanso cuya calidad arquitectónica permita que los estudiantes se desenvuelvan en el aspecto personal, académico, social y cultural. Por otro lado, es preciso mencionar que las oficinas co- working, el comercio y las salas de uso múltiple son espacios complementarios a esta residencia que se incluyen en el proyecto con la finalidad de hacer que este sea más atractivo a los inversionistas y, por ende, más rentable. / The present project is a mixed building under the concept “in between” (intermediate spaces), the main typology of which is a university residence, complementary to which arise complementary uses such as commerce, co-working offices and multipurpose rooms. It is strategically located in the Pueblo Libre district, close to the necessary and complementary equipment for these typologies. With the elaboration of this project, the aim is to cover 3.05% of the current demand from students from the province or from abroad, who due to a lack of buildings like this, have the need to stay in environments that are not architecturally suitable for their needs. The objective of the university residence is to accommodate the students and provide them with leisure and rest spaces whose architectural quality allows the students to function personally, academically, socially and culturally. On the other hand, it is necessary to mention that co-working offices, shops and multipurpose rooms are complementary spaces to this residence, which are included in the project in order to make it more attractive to investors and, therefore, hence, more profitable. / Trabajo de investigación

Till Nynäshamns största utmaningar räknas deras utbildningsnivå, som är en av Sveriges sämsta. Få studerar vidare och kommunens arbetskraft tycks bli mer missanpassad efter kommunens behov. Därtill verkar även deras företagsklimat utgöra ett bekymmer. Det beskrivs som begränsande, vilket är extra alarmerande sett till att majoriteten av kommunens skatteintäckter härstammar från deras småföretagare. Bland dessa upplever två tredjedelar att företagsklimatet är dåligt och 25% överväger därför att flytta sin verksamhet från kommunen.  En rapport har tagits fram för att utvärdera hur Nynäshamn skulle kunna göra för att hantera problemet. Svaret är ett näringslivs- och innovationscenter, som innehåller co-working, Campus Nynäshamn och småskalig kulturverksamhet. Denna hybrid utgör mitt projekt.  Parallellt har Nynäshamn ett annat problem. Staden, döpt efter sin hamn, har en bred och vacker vattenlinje, som är helt dominerad av bilar, stora fartyg och parkeringar. Precis bakom axeln från stad till hamn vill jag därför placera en barriär mot bilarna och skapa ett torg bland den småskaliga fiskhandeln och restaurangverksamheterna och således ta vattnet till folket - staden till vattnet. Hus för folket blir alltså också ett torg för folket, precis vid pendelstationen. / Among Nynäshamn's biggest challenges, their educational level stands out as one of the worst in Sweden. Few people pursue further education, and the municipality's workforce seems to become increasingly mismatched with the municipality's needs. Additionally, their business climate also poses a concern. It is described as restrictive, which is particularly alarming considering that the majority of the municipality's tax revenues come from small business owners. Among these, two-thirds perceive the business climate as poor, and 25% are therefore considering relocating their businesses from the municipality. A report has been developed to evaluate how Nynäshamn could address the problem. The answer is a business and innovation center, which includes co-working spaces, Campus Nynäshamn, and small-scale cultural activities. This hybrid represents my project. Simultaneously, Nynäshamn has another problem. The city, named after its port, has a wide and beautiful waterfront that is completely dominated by cars, large ships, and parking lots. Right behind the axis from the city to the port, I want to create a barrier against cars and establish a square among the small-scale fish trade and restaurant activities, thus bringing the water closer to the people - the city to the water. Therefore, the buildings for the people will also become a square for the people, right next to the commuter station.

Over the past decades, the concept of ‘co-working’ has spread rapidly across the globe – however, mainly in urban areas. By contrast, this study focusses on the potential of co-working places in sparsely populated inland municipalities in Västerbotten, a region in northern Sweden with uneven population patterns. Aiming to explore whether co-working places would have the potential to contribute to altering the negative population trends by increasingly attracting teleworkers and by decreasing the need for long-distance commuting, the study is based on three research questions, concerning: 1) the potential of co-working places as an alternative workplace from the perspective of large organisations; 2) the potential of co-working places as a strategy for local development from the perspective of sparse municipalities; and 3) the potential of co-working places to contribute to the various aspects of sustainability. Nine semi-structured interviews were carried out with respondents from municipalities, large organisations and existing co-working places. Although the literature supports the theoretical merits of co-working places in sparse areas, the interviews show that the potential of co-working places in practice heavily depends on the number of potential co-working users, local conditions and time-specific trends in the society, including the Covid-19 pandemic. Ultimately, this exploratory study demonstrates that co-working places in sparsely populated areas is an increasingly relevant research area that deserves further attention. / Under de senaste decennierna har begreppet ”co-working” spridit sig snabbt över världen, vilket också avspeglas i den akademiska litteraturen. Arbetshubbar, eller co-working places som de i studien kallas, förekommer dock främst i urbana områden. Denna studie fokuserade i stället på potentialen hos arbetshubbar i glesbefolkade inlandskommuner i Västerbotten – en region som sedan länge upplevt ojämn befolkningsutveckling. Syftet med studien var att undersöka huruvida arbetshubbar dels har potential att bidra till att vända de negativa befolkningsmönstren genom att göra glesbygdskommunerna till ett mer attraktivt alternativ för den växande gruppen distansarbetare, dels har potential att bidra till ökad hållbarhet, exempelvis genom att minska pendlingsberoendet. De frågeställningar som studien utgick från var följande: 1)    Kan arbetshubbar ses som ett alternativ till den ordinarie arbetsplatsen bland stora arbetsgivare i Västerbotten, och i så fall, under vilka förutsättningar? 2)    Har arbetshubbar potential att bidra till lokal utveckling i glesbygdskommuner i Västerbotten, och i så fall, under vilka förutsättningar? 3)    Har arbetshubbar potential att bidra till att de olika hållbarhetsmålen nås? Eftersom det inte var de befintliga strukturerna som utvärderades, utan snarare potentialen hos en alternativ arbetsplatslösning, antog studien en utforskande form för vilken en kvalitativ metod bedömdes som den mest lämpliga. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med företrädare för tre inlandskommuner, fyra större organisationer och två befintliga arbetshubbsprojekt utanför Västerbottens inland. I likhet med tidigare studier pekar intervjuerna på att arbetshubbar på flertalet sätt kan bidra till ökad hållbarhet. I synnerhet finns fördelar ur ett hälsoperspektiv, där arbetshubbar å ena sidan motverkar pendlingens negativa hälsoeffekter och å andra sidan minskar risken för social isolering kopplad till hemarbete, samt fördelar ur ett inkluderingsperspektiv, där arbetshubbar kan främja inkluderande tillväxt genom att göra det lättare att bo och verka i glesbygden. Dessutom har arbete från lokala hubbar troligen klimatfördelar tack vare minskat pendlingsberoende, även om denna aspekt endast berördes flyktigt i intervjuerna. Vidare kan arbetshubbar gynna företag genom att vara en plattform för kunskapsöverföring, men troligen främst om hubbens användare har liknande kompetens. Väl så viktigt ur ett företagsperspektiv är det förmodligen att vara lyhörd på vilka arbetssätt som medarbetarna efterfrågar, eftersom detta har påverkan på företagets roll som attraktiv arbetsgivare. Trots att såväl dessa intervjuer som tidigare studier pekar ut många teoretiska möjligheter med arbetshubbar i glesbygden, blir den sammanvägda bilden från intervjuerna att arbetshubbarnas potential i hög grad beror på det potentiella användarunderlaget lokalt, kommunernas specifika förutsättningar och pågående samtidstrender. Flera kommuner var intresserade av att satsa på en lokal arbetshubb, men menade samtidigt att osäkerheten kring hur stort intresset bland lokalbefolkningen var fick dem att tveka. Att en arbetshubb bör anpassas till de lokala förutsättningarna var de tillfrågade överens om. Enligt tidigare studier kan arbetshubbar förekomma i många olika former, vilket dels bekräftades av kommunernas olika bild av hur en eventuell arbetshubb skulle se ut i deras kommun, dels exemplifierades av företrädarna från de två arbetshubbsprojekten. Arbetshubbarnas potential påverkas också av andra trender och händelser i samhället, exempelvis digitalisering, distansarbete till följd av en pandemi och ruraliseringstrender. Bland länets stora arbetsgivare diskuterades främst frågan om distansarbetets vara eller icke-vara vid en återgång till ”det normala” efter Covid-19-pandemin. Ingen av de tillfrågade organisationerna hade gjort något offentligt ställningstagande angående arbetshubbar: flera menade att frågan om huruvida de anställda distansarbetade hemifrån eller från en arbetshubb hade mindre betydelse, så länge arbetsmiljön var tillfredsställande och de anställda var nöjda. Däremot vittnade organisationerna om att pandemin för dem inneburit en testperiod för distansarbete, som på det stora hela hade fallit väl ut. I studien diskuterades också om arbetshubbar i glesbygden behövs eller om ökningen av distansarbete är tillräcklig för att fler ska överväga att bo kvar i, eller flytta till, glesbygden. För att svara på den frågan krävs vidare undersökningar av hur medborgarna ställer sig till distansarbete, samt om deras inställning påverkas av om distansarbetet bedrivs hemifrån eller från en delad arbetsplats. Vidare konstateras att även om tillgången till arbetshubbar och distansarbete generellt skulle göra glesbygden till ett möjligt boendealternativ för fler, är det inte givet att den negativa befolkningsutvecklingen vänder – detta är till syvende och sist en fråga om ifall människor föredrar att bo i täta eller glesa miljöer. Slutligen visar denna studie att arbetshubbar i glesbygden är ett forskningsområde som blir alltmer relevant och förtjänar uppmärksamhet därefter.

Följande rapport kommer redogöra för den hyresrättsliga aspekten på det nya fenomenet co-working.Undersökningen genomförs genom att granska ett antal avtal som används av aktörer på marknaden i Stockholm.Co-working tar sin början i San Fransisco 2005 och har sedan dess vuxit explosionsartat. Konceptet går ut på attupplåta flexibla arbetsplatser i olika former och detta väcker frågeställningen huruvida hyresavtal föreligger. Det ansesföreligga i de fall samtliga rekvisit i 12 kap 1 § JB är uppfyllda. Särskilt intressant är rekvisiten ”hus eller del av hus”och ”upplåts till nyttjande”. Detta p.g.a. att objektet för upplåtelse inte är byggnadstekniskt avskilt och att utrymmet ivissa fall delas med flera andra. Inom ramen för rapporten har fyra olika medlemskapstyper definierats ochundersökningen visar att några av dessa kan anses utgöra hyresavtal, detta innebär att hyreslagens regler ska tillämpaspå medlemskapen. Hyreslagens syfte är att verka som skyddslagstiftning och av vikt blir därför hyresgästernas skydd.Undersökningen har haft särskilt fokus på reglerna om uppsägningstider och indirekt besittningsskydd då dessasannolikt har störst ekonomisk påverkan för inblandade parter. Undersökningen har visat att avtalen som skrivs innehåller flera brister både vad gäller uppsägningstider och indirektbesittningsskydd. Dagens lagstiftning har visat sig flexibel nog att tillämpa på dessa flexibla arbetsplatser. För attaktörerna ska kunna åstadkomma den avsedda flexibiliteten behöver avtalen skrivas om. Ett förslag är att aktörernaskriver avtalen på bestämd tid vilket ger dem möjlighet att tillämpa kortare uppsägningstider. Vidare kan aktörernaavtala bort det indirekta besittningsskyddet genom att inhämta godkännande från hyresnämnden. På detta sätt kanaktörerna fortsätta bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning samtidigt som användarna får tillgångtill lättillgängliga och flexibla hyresavtal för kontorsplatser. / The following thesis will describe the legal aspects of the new phenomena co-working. The study will beimplemented by reviewing a selected number of contracts that are used by actors on the market for co-working inStockholm. Co-working took its form 2005 in San Francisco and has grown rapidly since. The concept is aboutletting flexible workspaces in different shapes and this raises the question if the contracts are to be seen as leaseagreements. This considers be to hand when all four requisites in 12 chapter 1 § JB is fulfilled. Requisites that areespecially interesting is “house or part of house” and “exclusive right to use”. This due to that the object for leasingis not technically separated and that it is sometimes shared by others. In this thesis four different types ofmembership are identified, and the study shows that some of these are to be considered as lease agreements. Thismeans that the memberships have to follow the rental laws (12 chapter JB). The purpose of the rental law is toprotect the tenant that is to be seen as the weaker part. The study has focused on the rules about notification periodsand indirect protection of possession because this could have a large economic impact for the parties involved.The study has shown that the contracts that are used contains several flaws both regarding notification periods andindirect protection of possession. Current legalization has shown to be flexible enough to be applied on these flexibleworkspaces. For the actors to be able to reach the intended flexibility the contracts need to be rewritten. Onesuggestion is that the actors writes the contracts for a designated time that will allow them to use shorter notificationperiods. The actors are also able to create contracts that doesn’t contain indirect protection of possession byobtaining approval from Hyresnämnden. By doing this, the actors are able to operate in accordance with currentlegalization as well as the users are able to have accessible and flexible workspaces.

ABSTRACT Background: ‘One way you might be able to take your idea and make it a business' Business incubator originated in the United States, with aim to provide supportive environment for new ventures, provide incubatees' with affordable office spaces and a variety of support services and its considered as a tool for promoting innovation, economic growth and employment.  Purpose: Investigation on what should be considered most important when planning to start a BI. Should there be synergies through collaborations or reduced cost through shared meeting spaces and technical equipment. Delimitation: I acknowledged the fact that when practitioners share co- working spaces in the Business Incubation, there could be both advantages and disadvantages. This study was focus on the benefits. Method: The research had a deductive qualitative approach. The data was collect through a global survey sent out by email and six firms participated. Conclusions: Overall conclusion for this study is that, cohabitation in the BI promotes networking between entrepreneurs, both new and mature firms. Entrepreneurs’ benefits from share co-working space through collaboration, relationships between incubated firms. Thus, internal networking. However, networking should be considered a deliberate strategy of a business Incubator and synergies should be considered based on that. Language: UK English Keywords: Business incubator, Co-working spaces, Incubation management, Sustainability, Networking. / <p>-</p>

The changes that we are seeing and anticipating are largely due to human behaviour. Arctic sea ice is at the lowest levels ever recorded. The volume of Arctic ice has decreased dramatically over the past decade. . The consequences of losing the Arctic ice cover are expected to be enormous if the ice is no longer able to reflect sunlight, as the region could warm more than it is now. And water quality would go to its lowest levels since the flooding levels is higher.  Industry also is considered as major source of water pollution; it produces pollutants very harmful to people and the environment. Many industrial plants use freshwater surfaces for the transfer of waste from the factory to rivers, lakes and oceans. This could lead to increased ocean temperatures with unknown effects on the weather system. Moreover, the natural habitats of many species are being destroyed. Environmentally destructive practices and the increasing number of people living in harm's way can exacerbate natural disasters. Through forest degradation and river engineering. Filling wetlands, destabilizing the climate, we are changing the natural system so that its ability to protect us diminishes. Cities around industrial locations can lose their vigor and vitality just as surely as a once hot product can lose its cutting edge cool. Meanwhile working on city development into ecological perspective means gathering all the systems together in circular system make post industrial future cities greener place to live and fresher attractive centres.

Billsta Kulturhus är ett hus för skapande och gemenskap, en nod precis utanför tätorten Järna på en plats där Moraån både har skapat en barriär mot staden och samtidigt bevarat en karaktäristiskt landsbygdsmiljö alldeles runt hörnet. De nya bostadsområden vi planerade i området är inriktade mot odling, antingen som en hobby eller som hel- eller deltidssysselsättning. Huset riktar ett speciellt fokus mot de ungdomar vars föräldrar flyttat till området för odla, men som kanske inte delar sina föräldrars intressen. Här finns utrymme att utforska kreativitet och kulturell verksamhet, både på egen hand eller genom att delta i kurser i allt från teckning, måleri, skulptur, musik, foto, digitalt skapande, dans, teater och så vidare. I och med platsens närhet till Järna, knappt tre kilometer cykelväg till pendeltågstationen, är det lätt även för ungdomar inne i Järna eller andra delar av Södertälje kommun att ta sig till huset och dess verksamheter. Den rumsliga organisationen bygger på att hela tiden röra sig från rum till rum med en varierad upplevelse i skala och ljus, samt långa siktlinjer genom hela huset. Den långa volymen skivas upp med en jämn rytm vilket bildar de stora samlande rummen som ligger i fil och relaterar till åkern och utblickarna. Trots den jämna rytmen skiljer sig upplevelsen av rummen åt tack vare varierad takhöjd och utbredning in i huset. De mindre rummen och rum för skapande och reflektion relaterar istället till skogen och det slutna. / Billsta Culture Centre is a house for creative production and socializing which establish a node just outside the city of Järna on a location where Moraån creates a barrier between the city and the countryside. The all new city plan we proposed during the previous course had a special focus on agriculture. Although Billsta Culture Centre is first and foremost a house for the teenagers moving to the new area it also accommodates co-working spaces and different type of rooms to rent for various occasions. The plan is based on the idea of rooms enfilades and long lines of sight. Although the plan follows a strict grid the section varies from room to room with different height and width. All of the public areas are looking out over the fields while the smaller private rooms are looking out in the forrest.

No description available.

Hur fungerar förortscentrumen när världen ständigt moderniseras och fysiska butiker minskar? Hur kan man utveckla de befintliga centrumstrukturerna, och vilka andra typer av funktioner kan man lägga till som skulle kunna vara mer relevanta idag? Med det här projektet har jag velat undersöka hur olika typer offentliga rum och funktioner i en centrumanläggning kan fungera tillsammans, och ge upphov till en ökad trygghetskänsla och skapandet av nya mötesplatser. Platsen för projektet är Sätra som ligger sydväst om Stockholms innerstad. Sätra byggdes upp under 60-talet med Sätra centrum som stadsdelscentrum med all service samlad i en enda byggnad, byggd över tunnelbanans spår och hopbyggd med tunnelbanans stationsbyggnad. På grund av centrumets placering och bristande kvalité har förnyelse av Sätra centrum diskuteras flera gånger under årens lopp. I det nuvarande förslaget från Stockholms stad föreslås det att den befintliga centrumanläggningen ska rivs och ersättas av ett publikt utomhustorg, kringbyggt av fyra kvarter med cirka 600 bostäder och lokaler i samtliga bottenvåningar, något detta projekt ifrågasätter. Projektet föreslår en alternativ planering av området och min tanke varit att fokusera på skapa mötesplatser där människor kan mötas på olika sätt och samtidigt känna trygghet. Jag har velat att arkitekturen och programmet ska tillåta pauser och erbjuda platser för människor att vänta på, stanna upp och mötas. Målet har varit att ge människorna i Sätra anledningar till att spendera tid i det nya centrumet, inte bara passera till och från tunnelbanan. / What do we do with the suburban shopping centers when the world is modernizing and physical stores are reducing? How can we develop the already existing structures, what other kind of functions could we add that would be more relevant today?With this project, I wanted to explore how different types of public spaces and functions in a suburban center facility can work together, and give rise to a greater sense of security and the creation of new meeting places. The site for the project is Sätra, located southwest of Stockholm's inner city. Sätra was built during the 1960s with Sätra centrum as a city center with all services gathered in a single building, built over the metro tracks and built together with the metro station building. Due to the center's problematic placement and lack of quality, renewal of Sätra centrum has been discussed several times over the years. In the current proposal from the City of Stockholm, it is proposed that the existing center facility will be demolished and replaced by a public outdoor square, surrounded by four blocks with about 600 apartments and premises in the ground floors, which this project questions.The project proposes an alternative planning of the area and my idea has been to focus on creating meeting places where people can meet in different ways and at the same time feel safe. I wanted the architecture and the program to allow breaks and offer places for people to wait, stop and meet. The goal has been to give the people of Sätra reasons to spend time in the new city center, not just pass by it on their way to the metro.

No description available.