• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur påverkas grisen av bogsår och går det att undvika?

Lönn, Jessika, Pantzar, Angelica January 2017 (has links)
Shoulder lesion is a big problem among pig farmers and is rarely noticed by the consumers. It is most common among lactating sows as they spend a lot of time laying down and is relatively hard to get rid of. There is a lot of factors that can affect the occurance of shoulder lesions for instance flesh, bedding and breeding. In this study we examine the occurance of shoulder lesion among Swedish farms in the county of Halland where diffrent farmers were asked to answer a couple of questions regarding their ways to hold pigs. 19 out of the 35 farmers asked said they had shoulder lesions in their herd. This is about 54% of the asked. When compared to what amount of bedding the farmer had it was shown that no shoulder lesions could been seen on pigs in deep litter with an amount of 10cm or more. For treatment against shoulder lesions most commmon among the swedish farmers was bluespray and wood tar, wich is an interesting observation since wood tar is known to cause allergic reactions to your skin. What the cause for shoulder lesion at the farms included in this study is not held, but that shoulder lesions is a problem is a fact. / Bogsår är tryckskador som kan liknas vid liggsår som drabbar muskulaturen och underhuden som sedan utvecklas till ett öppet sår. Bogsår drabbar mestadels digivande suggor då de spenderar mycket tid liggandes på sidan vilket lämnar bogen till ett utsatt läge. Det finns olika stadier av bogsår. Eftersom Sverige inte har någon officiell skala att arbeta med används i denna rapport Lunds et al. (2003) skala som bland annat är grunden till bedömning på danska slakterier. Bogsår kan utvecklas från många olika faktorer, några exempel är hull, avel och underlag, det vill säga strömedel samt golvtyp. Det finns inga tydliga instruktioner på hur man behandlar bogsår, utan mycket arbete ligger bakom förebyggande åtgärder för att undvika det. I rapporten blev olika veterinärer rådfrågade och gav svar om vad de gav för tips och åtgärder när bogsår utvecklats. Danmark och Norge är även med som jämförelse då de har en annan djurskyddslag än vad vi i Sverige har. I Danmark har man satsat mycket pengar och resurser på att utreda hur bogsår kan förhindras, förebyggas och behandlas, vilket gör att de har utvecklat mer fakta än vad Sverige har. Sverige har däremot till skillnad mot Danmark en mer utvecklad djurskyddslag, trots att båda länderna följer EU-lagstiftningarna. Detta på grund av den tyngre reglerade nationella lagstiftningen Sverige faller under. Denna undersökning har utarbetats genom studiebesök hos en konventionell och en ekologisk grisproduktion samt att enkäter har skickats ut till grisproducenter i Hallands län. I enkäten ställdes frågor bland annat om hur mycket strömedel djurhållaren har i sin box och hur många procent bogsår som utvecklats hos grisarna. 19 av 35 hade bogsår i sin besättning där bogsårsfrekvensen varierade mellan 1 %-7,5 %. En jämförelse mellan % bogsår och mängd strömedel gjordes där ett svagt samband kunde ses att mer strö är lika med färre bogsår, med undantag från en strömängd på 7,5 cm vilket troligen berodde på att enbart en djurhållare låg inom den radien. Problem med utgödslingsystemet togs också med i resultatet där 26 djurhållare hade spalt varav 9 hade problem. 8 djurhållare hade djupströ varav 1 djurhållare upplevde problem med utgödslingen. Bogsår är något som är ett förekommande problem hos många besättningar men som fått lite uppmärksamhet och få studier har gjorts om bogsår i Sverige. Avel är en stor bidragande orsak till bogsår och mer fokus borde ligga åt forskning angående detta men att problemet i första hand uppmärksammats är ett steg åt rätt riktning.

Page generated in 0.0335 seconds