<p>Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.</p><p>Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.</p><p>Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.</p><p>Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.</p>

The aim of this essay is to study the development of democracy in the Halland province, with focus on participating measures. First and foremost to test earlier research about the causes of the development of democracy, which says that the work takes place with obvious variation between the municipalities and that it is caused by economic resources and experienced problems in the democracy. The purpose is also to conduct a general discussion about the conditions and effects of the development. Thus the method can be characterised as theory consuming because I as far as possible assume the method that has been used in earlier research. Still, my study is limited to the six municipalities of the Halland province and is therefore a study of few cases. One person in each municipality has been interviewed in order to collect a list of all the measures that have been carried out. This material has been analyzed with a variety of variables. The results points out that neither economic resourses nor experienced problems in the democracy can be considered as satisfactory causes, at least not in these six cases. Instead, the results tell that the incidence of driving forces and real enthusiasts is a better explanation, which together with a well-functioning local government administration are the most important factors for achieving positive effects in the participating democracy.

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands. Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer. Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del. Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010. De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 – 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 – 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år. De första vindkraftverken som man reste står ofta på platser med väldigt goda vindförhållanden och har väldigt låga effekter, om man jämför med dagens vindkraftverk. Det börjar därför bli högaktuellt att demontera äldre befintliga verk och resa nya. Detta kallas för vindkraftens generationsskifte, kanske mer känt som repowering. Tyskland, Danmark och Nederländerna är länder som redan har bytt ut stora delar av sina vindkraftsflottor. Danmark är världsledande inom repowering och har bytt ut omkring två tredjedelar av sina äldre verk. I många av de projekt som genomförts har en dubblering och ibland till och med en fyrdubblering av energinmängden skett! Genom att resa nya verk blir det oftast färre verk på platsen, samtidigt som mer energi levereras. På så sätt utnyttjas platsen på ett bättre sätt, vindkraftselen blir billigare. Det blir samtidigt enklare att uppnå politiska riktlinjer med mål inom förnybar energi och många anser att landskapsbilden förbättras. Detta examensarbete genomfördes i syfte att undersöka möjligheterna och lönsamheten för generationsskiften i Hallands län. För att veta vart de olika vindkraftverken är placerade i Halland genomfördes en kartläggning och identifiering initialt. När verken var kartlagda gjordes projekteringar av nya parker. Det visade sig vara ont om plats att resa de nya verken, eftersom de är högre än de gamla och kräver längre avstånd till bostäder. Därför genomfördes inte enbart projektering av parker där befintliga vindkraftverk står utan även på helt nya områden som idag inte har någon vindkraft. I varje projekt utfördes ekonomiska beräkningar som grundar sig på energiberäkningarna från projekteringen i vindatlasprogrammet WindPRO. Arbetet har också behandlat hur och om ersättning till ägare av befintliga verk och markägare kan ske, samt vad alternativen är för de befintliga vindkraftverken vid ett generationsskifte. Projektgruppen har varit i kontakt med vindkraftsägare och ställt frågor om hur de ställer sig till ett generationsskifte. Det främsta resultatet som projektgruppen kommit fram till är att generationsskiften absolut har goda möjligheter till att bli lönsamma. Det kan dock bli problematiskt att få plats med nya vindkraftverk på områden där gamla verk står. Det beror på kommunens regler om avstånd till närboende, och att ett visst antal verk måste resas vid nybyggnation. Ändras dessa regler för generationsskiften, blir möjligheterna väldigt goda. Vad det gäller efterhandsvärde på de gamla verken är slutsatsen, att det går att göra en bra affär genom att sälja sitt verk. Vid skrotning däremot blir intäkterna från försäljning av metallerna för små för att täcka demonteringskostnaden. Generellt sett har vindkraftsägarna en positiv syn till ett generationsskifte. / The installations of wind turbines are expanding rapidly each day in Sweden and 2011 wind energy generated 6,1 TWh. This is an increase with 74 % compared to 2010. The modern wind turbine that becomes integrated in the Swedish electricity grid at the moment often has a power capacity of 2000-3000 kW. Many of those wind turbines which are already integrated in the grid soon need to be replaced. These turbines often have a power capacity of 200-600 kW. Many of these old turbines have been generating electricity for almost 20 year, which is the technical lifetime for a wind turbine. These old turbines are also often located on sites with great energy levels. This makes it interesting to investigate the possibilities and if there is a profit in repowering. Repowering is when you dismantle old turbines and replace them with new ones. Germany, Denmark and the Netherlands are countries in Europe, which have already been doing repowering for some time. Denmark is the country where most repowering has been done. They have exchanged two thirds of their old turbines. In most of the projects which has been done, the energy level has been doubled and in some cases even quadrupled! When the modern larger turbines replace the old smaller ones, fewer turbines are raised on the site although the energy level increases. While doing repowering the sites are used in a better way, it makes the electricity prices cheaper, the political ambitions in renewable energy are easier reached and many people also claim, that the landscape is improved. This bachelor´s thesis has the objective to investigate the possibilities and the profit for future repowering projects in county of Halland, Sweden. To find out where the wind turbines are located in the county, mapping and identification where done. When the mapping was done, projections of new parks where created. It turned out that these old turbines often where located on a very limited area, which makes it hard to establish new larger turbines. This is because they need larger distance to the nearest residences. Because of this, projections also where done on other locations. In every project economical calculations were made, which are based on the energy results from the projections, which were made in WindPRO. The thesis has investigated how and if the owner of the old wind turbines and the land holder can be compensated when repowering. Researching and brainstorming on different scenarios for what will happen to the old turbines has also been done. We have had contact with owners of wind turbines to find out, what their opinion are about repowering. The prime conclusion from this bachelor thesis is that repowering has good possibilities to be profitable. There might be some problems to project new wind turbines on the same site where the old turbines where located, if the municipality don’t change the distance demands to residences and the demand that a group of wind turbines must be raised. If these demands are changed, the future for repowering looks very promising. Another conclusion where that there might be good profit in selling the used wind turbine, but to sell the used material of a wind turbine to recycling is not profitable. Profit from selling the turbine material to recycling does not cover the cost for dismantling it. Owners of the wind turbines have in general a positive attitude to repowering.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat. I analysen framgår bland annat hur myndigheters system är uppbyggda, där vi belyser vikten av samverkan som arbetssätt.

Halland's small and medium-sized enterprises, SME’s, have for several years had financial support to carry through energy audits. Region Halland and the Swedish Energy Agency provide the support. So far, the effects of these energy audits have been unknown. Hence the purpose for this study is to explore the effects that the energy audits have had on these enterprises hitherto. This study will highlight the benefits that the companies have experienced and analyse changes in energy use and climate benefits. Empirical data has been gathered through existing energy audits, a web-based survey and complemented with in-depth interviews. Calculations have thereafter been made to quantify the effects. The survey shows that energy measures affecting the indoor climate are generally the ones implemented. Hence improved indoor climate is a frequent added value. Lower energy use though, is not enough motivation for the companies to take action. It is indicated that energy measures are more likely to be implemented when the current energy systems need upgrading or replacement. To summarise, the energy audits have a positive impact on the companies, also in the long term. The study evinces that it is possible to increase the profitability in a company and yet lower their energy use and climate impact.

The sun is the foundation of all life on earth. The potential regarding solar energy is relatively good in large parts of southern Sweden. Sweden has set an environmental goal that states that their electrical production will be generated from 100% renewable energy sources by 2040 at the latest. In order to achieve this goal, there will need to be extensive expansion of wind parks as well as solar parks. Sweden has not had the same development as Germany regarding the expansion of solar energy. The authors suggest that there is a need to investigate what factors influence the expansion of photovoltaics parks and what barriers are in the way of achieving large scale solar electricity production. The thesis will focus on solar expansion within the manufacturing sector as well as the agricultural sector within Halland county. The authors of this thesis aim to investigate the economic and administrative factors that influence investment opportunities alongside other factors that influence the expansion of solar energy. The study’s goal is to answer two research questions: “What factors are the most important to achieve large scale expansion of solar energy on manufacturing facilities and agricultural facilities?” “Which instruments and actions are required from society’s standpoint to enable large scale expansion of solar electricity production on manufacturing facilities as well as agricultural facilities in the county of Halland? “ The methodology used in this thesis is a qualitative approach where semi constructed interviews were implemented. There were six respondents that participated in the study. Whereas half were companies within the manufacturing industry or the agricultural sector, the rest were individuals within the field of solar energy. By conducting this study, several factors were identified that either promoted or hindered solar production within Halland county. The most prominent factors which drive development were economic and environmental factors, whilst laws and the investment cost was biggest factors that hindered development. In conclusion, the study suggests that there are changes in laws that need to be implemented to achieve large scale solar production within Halland county.

Covid-19-pandemin har påverkat alla och inte minst kollektivtrafiken i landet kraftigt. Detta har gjort att många regioner och kommuner har tvingats att tänka om vad gäller investeringar och trafikutbud till kollektivtrafiken. Den här studien behandlar Hallands län, och kollektivtrafiken i Halland eftersom Halland är ett län med en blandning av stad och landsbygd som kan göra länet mer representativt för Sverige jämfört med storstadslänen.Studiens syfte var att studera hur pandemin har påverkat kollektivtrafikresandet i Hallands län, samt att utreda hur kollektivtrafikens aktörer i Halland vill utveckla trafiken efter pandemin. Studien baserades på strategiska dokument från tre offentliga aktörer, Region Halland, Hallandstrafiken, som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, och länets sex kommuner. Dessutom gjordes intervjuer med Hallandstrafiken och fyra av sex kommuner. Utöver dokument och intervjuer studerades tidigare forskning på området för att utreda hur pandemin har påverkat kollektivtrafiken i övriga Sverige samt hur man bäst ökar kollektivtrafikens marknadsandel. Detta för att jämföra likheter och skillnader mellan hur situationen är i Halland och i övriga Sverige.Resultatet visade att Covid-19-pandemin gjorde att kollektivtrafikresandet minskade i länet med ungefär 40% för år 2020 och 2021, om man jämför med år 2019. Marknadsandelen sjönk från 18% till som lägst ungefär 9%. Dock ses en relativt tydlig tillbakagång mot 2019 års nivåer under början av 2022. I framtiden tror Hallandstrafiken att resandet kommer förändras, dock är man inte helt säkra på hur, men man är tillsammans med forskare överens om att distansarbetet troligtvis kommer öka som en följd av pandemin. Troligt är även enligt flera intervjuer att resandet i framtiden i större utsträckning sker på andra tider än de traditionella rusningstiderna och att sträckan man pendlar till arbetet blir längre. Region Halland och Hallandstrafikens huvudsakliga mål i framtiden är att öka attraktiviteten för kollektivtrafiken och därmed höja marknadsandelen. Detta görs bland annat genom att koncentrera kollektivtrafiken i stråk, att öka medelhastighet på bussarna. För att få tillbaka resenärer efter pandemin har man infört en ny biljettyp, samt gjort satsningar på marknadsföring och kampanjer.Slutsatserna som dras är främst att pandemin påverkat kollektivtrafiken både i Halland och Sverige kraftigt, samt att framtidens resande troligtvis kommer förändras i form av att vi arbetar mer på distans. Däremot är det i nuläget mycket svårt att säga i vilken omfattning det kommer förändras. Metoderna som Hallandstrafiken använder för att utveckla trafiken är förankrade i forskningen och bör således leda till en ökad marknadsandel, men de kan också innebära att vissa grupper som exempelvis äldre och funktionsnedsatta får svårare att använda sig av kollektivtrafiken. / The Covid-19-pandemic has affected everyone, and not least the public transport sector. This has caused problems for counties and municipalities in Sweden who have been forced to rethink decisions on investments towards the public transport sector. This study discusses Halland county, Sweden, because it has a better balance between urban and rural areas and is more representative for Sweden compared to the more populated counties.The purpose of the study was to study how the pandemic affected the public transport sector in Halland county, and to investigate how public transport actors in Halland want to develop the public transport in the future. The study is based on documents from Halland county, Hallandstrafiken, which is the responsible public transport company in Halland, and the municipalities. Interviews were also made with these actors. Prior studies on the topic were studied to see how the pandemic affected other parts of Sweden, and how to best increase the market share of public transport.The results showed that the Covid-19 pandemic caused the number of public transport users in the county to drop by 40% for the years 2020 and 2021, compared to 2019. The market share for public transport dropped from 18% to 9%. There is however a relatively clear return towards the 2019 levels in the beginning of 2022. Hallandstrafiken believe that travelling will change in the future, but they are unsure of how it will change. Everyone involved in the study, as well as prior studies, think that the amount of teleworking in the future will increase because of the pandemic. The study also shows that it is likely that we to a bigger extent travel on other times than the morning and afternoon peaks, and that the commuting distance will increase. Halland county and Hallandstrafiken have a goal to reach a market share of 30% by 2030 and will work towards that by concentrating the public transport to a smaller number of routes and increase the average speed of the buses. To get users back to using public transport after the pandemic, a new ticket has been introduced, and there will be further campaigns and an increased focus on marketing.The conclusions that can be drawn from the study are foremost that the pandemic has affected the public transport sector both in Halland and Sweden a lot, and that how we travel in the future will most likely change due to an increase in teleworking. However, it is very difficult to tell what extent it will change. The methods used by Hallandstrafiken to increase the market share have been used many times before and will most likely work in Halland too, but they may cause problems for older people and those who are disabled.English

This essay concerns the hill forts in Halland. The hill forts in Halland haven’t been archaeologically examined and they haven’t been studied as well as hill forts in other parts of Sweden. The focus of this essay is to determine the use of the hill forts in Halland.  Comparative studies will be made between Halland’s hill forts and the hill forts of Bohuslän and the hill forts of the Eastern part of Sweden. The results of the research have yielded that the hill forts in Halland strongly reminiscent of the hill forts in Bohuslän when it comes to the positioning in the landscape, as well as the general appearance of the hill forts. There are remains of houses in some of the hill forts in Bohuslän. Because of the similarities with the hill forts in Bohuslän, there is a possibility that there have been houses on top of the hill forts in Halland. It is not possible to say whether the hill forts in Halland have been places of “safe haven” and/or permanent residents. Most of the hill forts in Halland have great view over seas or the ocean, as well as over the inland. They tend to be located close to old roads and would have had a great overview of them. It’s possible that the hill forts were connected to trading posts. Signaling between the hill forts in the northern part of Halland is possible because of the closeness of them. Drawings of the hill forts have been made successfully; they show roughly where the walls of the hill fort are situated and where the precipices and inclinations are situated. The drawings make it easier to compare the hill forts in Halland to hill forts in other parts of Sweden.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret. Det faktum att 11 av 12 problemfaktorer var relaterade till bristande kunskap och fördomar tyder på att många producenter kan vinnas över till ekologisk produktion om man jobbar på bred front och långsiktigt. Sådana insatser saknas till stor del idag.