Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa. Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland. Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv.

Den elektroniska kommunikationen är idag en stor och viktig del i vardagen, därför beslutade sig Länsstyrelsen i Hallands län för att starta ett projekt där de i ett samarbete med Högskolan i Halmstad skulle utföra en fullständig risk- och sårbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands län. Som en första del i en risk- och sårbarhetsanalys, måste en riskidentifiering göras och det är det som är syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger på en sammanställning av svar från intervjuer med anställda inom kommunerna och Region Halland. Riskerna som föranletts av de identifierade hoten är relativt många och är av olika form och allvarlighetsgrad. Den vanligaste risken är att system periodvis blir långsamma, ett exempel på detta är att lönesystemet blir långsammare i slutet av månaden då det blir överbelastat för att alla löner ska betalas ut. Genom redundans i systemen reduceras risker som störningar, långsamma system och otillgängliga program och funktioner. Mycket ansvar kring säkerheten läggs på IT-avdelningen som många gånger känner att det både saknas ekonomiska medel men också tidsbrist för att upprätthålla en önskvärd säkerhet. Slutligen vill vi påstå att hotbildsanalyser och riskidentifieringar är viktiga att utföra för att kunna upprätthålla säkerhet och skydda verksamheten på rätt sätt.

All municipalities in Halland are at risk of flooding caused by either rising sea level or extreme rainfall. Flooding causes damage to the physical environment and harmful health risks. Our aim is to analyze the possible effects of a rising sea level and floods as a result of extreme weather for Halland County. Furthermore, we will also identify and assess which actions the municiplatities are taken to prevent damages due to the rising of sea level or floods due to weather conditions. To obtain answers to our questions, a literature search was preformed. Interviews have been conducted with those responsible at the municipalities in Halland. Materials from municipalities and responsible authorities have also been studied. The results of the interviews shows a variation in the municipalities in the preventive work against flooding at the same time as there are some similarities. All municipalities are aware of the risks and have mapped which areas that are supposed to be affected. The conclusion of the present study was that more measures need to be taken, to make the municipalities more prepared. Suggested measures are the use of ecological edge zones, climate-proof buildings, underground tunnels that lead away water, green and blue areas, traditional revetment, revetment with plants, closable gates in rivers and beach nourishment.

<p><em>När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband.</em></p> / <p><em>When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.  </em></p><p><em> </em></p><p><em>Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.</em></p>

När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.   Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.   Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband. / When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.    Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.   Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.

Society is facing major challenges to reduce the use of fossil sources. Two of the greatest goals are the UN’s Sustainable Development Goals to ensure access to sustainable energy for all by 2030 and the EU’s goal to be climate-neutral by 2050. Big changes need to be done to achieve this, all while the demand for both electricity and hydrogen gas is expected to increase drastically. The Swedish electricity demand is expected to double by 2045 and the hydrogen demand is expected to quadruple by 2030, compared to today’s levels. This paper has examined the optimal way to produce hydrogen gas in Halland, regarding performance, sustainability, and reliability. This was done by evaluating different scenarios for hydrogen production, the possibilities to utilize the waste heat and how the hydrogen gas is to be converted back to electricity. Three methods to produce hydrogen gas has been examined in this paper, AEC-, PEM- and SOE-electrolysis. Through literature studies PEM-electrolysis has been established as the most efficient way to produce renewable hydrogen gas. The method performs better than the other two regarding both mass of hydrogen gas produced per unit of energy used and the possibility to utilize the waste heat in the local district heating network. Five locations in Halland have been examined since they are considered suitable to house hydrogen production, Hyltebruk, Varberg, Falkenberg and in connection with two offshore windfarms. This paper does not take expansion of the existing electricity grid into consideration, which has made the result dependent on the various locations’ existing transmission capacity. This gives every place its unique conditions, creating unique possibilities. The largest and smallest production possible would be located in Varberg respectively Falkenberg, corresponding to nearly 100 % respectively 0.02 % of the expected hydrogen demand in Sweden by 2030. Due to the enormous requirements the expected future demand is putting on the industry, even the smallest contribution should be welcomed. / Samhället står inför stora utmaningar för att minska användandet av fossila källor. Några av de stora målen består av FN:s globala mål om hållbar energi för alla år 2030 och EU:s mål om klimatneutralitet till år 2050. För att nå dit krävs stora förändringar och behovet av både el och vätgas förväntas öka drastiskt. Sveriges elbehov förväntas mer än dubbleras till år 2045 medan vätgasbehovet förväntas fyrdubblas till år 2030, jämfört med dagens nivåer. Det här arbetet har undersökt hur man på bästa sätt relaterat till prestanda, hållbarhet och reliabilitet kan produceras vätgas i Halland. Detta utfördes genom att utvärdera olika scenarier för vätgasproduktion, möjligheterna till att tillvarata restvärme samt hur vätgasen kan konverteras tillbaka till el. De tre metoder för vätgasproduktion som arbetet baserats på är teknikerna AEC-, PEM- och SOE-elektrolys. Genom litteraturstudier har PEM-tekniken fastställts som den effektivaste metoden för förnybar framställning av vätgas. Tekniken presterar bäst både med avseende på massa vätgas producerad per konsumerad enhet energi och på möjligheten att utnyttja restvärmen i fjärrvärmenätet. Fem olika platser i Halland har undersökts då de ansetts lämpliga för vätgasproduktion, Hyltebruk, Varberg och Falkenberg samt i anslutning till två havsbaserade vindkraftsparker. Arbetet har avgränsats till att inte beröra utbyggnad av det befintliga elnätet vilket gjort att resultatet baserats på den befintliga överföringskapaciteten. Detta ger alla platser unika förutsättningar, vilka leder till unika möjligheter. Den största och minsta möjliga produktionen fastlås möjlig i Varberg respektive Falkenberg, motsvarande uppemot 100 % respektive 0,02 % av det förutspådda vätgasbehovet 2030. Även det minsta bidrag ska dock välkommas, i och med de enorma krav framtidens behov ställer på branschen.

<p>In this essay I have chosen to do a cursory study of the spread of the figural gold foils. Emanating from foremost the Vendel time (550 – 800 e Kr) in the Scandinavian countries Norway, Sweden and Denmark. I will also discuss their relationship to so called central places. Three central locations are in focus in this essay: Borg in Lofoten, Slöinge in Halland and Uppåkra in Skåne. I will also discuss when and why the religious cult changed during the Vendel period to Viking age.</p> / <p>I denna Uppsats har jag valt att göra en översiktlig studie utav spridningen av guldgubbar. De härstammar från Vendeltid (550 – 800 e Kr) i de Skandinaviska länderna Norge, Sverige och Danmark. Här kommer jag också att diskutera deras koppling till så kallade centralplatser. Det ger en fördjupningsstudier i  följande tre centralplatser: Borg i Lofoten, Slöinge i Halland och Uppåkra i Skåne. Här kommer även att diskuteras när och varför kulten förändrades under Vendeltid till Vikingatid.</p>

Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.</p>

Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.