Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa. Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland. Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv.

Den elektroniska kommunikationen är idag en stor och viktig del i vardagen, därför beslutade sig Länsstyrelsen i Hallands län för att starta ett projekt där de i ett samarbete med Högskolan i Halmstad skulle utföra en fullständig risk- och sårbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands län. Som en första del i en risk- och sårbarhetsanalys, måste en riskidentifiering göras och det är det som är syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger på en sammanställning av svar från intervjuer med anställda inom kommunerna och Region Halland. Riskerna som föranletts av de identifierade hoten är relativt många och är av olika form och allvarlighetsgrad. Den vanligaste risken är att system periodvis blir långsamma, ett exempel på detta är att lönesystemet blir långsammare i slutet av månaden då det blir överbelastat för att alla löner ska betalas ut. Genom redundans i systemen reduceras risker som störningar, långsamma system och otillgängliga program och funktioner. Mycket ansvar kring säkerheten läggs på IT-avdelningen som många gånger känner att det både saknas ekonomiska medel men också tidsbrist för att upprätthålla en önskvärd säkerhet. Slutligen vill vi påstå att hotbildsanalyser och riskidentifieringar är viktiga att utföra för att kunna upprätthålla säkerhet och skydda verksamheten på rätt sätt.

All municipalities in Halland are at risk of flooding caused by either rising sea level or extreme rainfall. Flooding causes damage to the physical environment and harmful health risks. Our aim is to analyze the possible effects of a rising sea level and floods as a result of extreme weather for Halland County. Furthermore, we will also identify and assess which actions the municiplatities are taken to prevent damages due to the rising of sea level or floods due to weather conditions. To obtain answers to our questions, a literature search was preformed. Interviews have been conducted with those responsible at the municipalities in Halland. Materials from municipalities and responsible authorities have also been studied. The results of the interviews shows a variation in the municipalities in the preventive work against flooding at the same time as there are some similarities. All municipalities are aware of the risks and have mapped which areas that are supposed to be affected. The conclusion of the present study was that more measures need to be taken, to make the municipalities more prepared. Suggested measures are the use of ecological edge zones, climate-proof buildings, underground tunnels that lead away water, green and blue areas, traditional revetment, revetment with plants, closable gates in rivers and beach nourishment.

<p><em>När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband.</em></p> / <p><em>When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.  </em></p><p><em> </em></p><p><em>Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.</em></p>

När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.   Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.   Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband. / When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.    Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.   Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.

<p>In this essay I have chosen to do a cursory study of the spread of the figural gold foils. Emanating from foremost the Vendel time (550 – 800 e Kr) in the Scandinavian countries Norway, Sweden and Denmark. I will also discuss their relationship to so called central places. Three central locations are in focus in this essay: Borg in Lofoten, Slöinge in Halland and Uppåkra in Skåne. I will also discuss when and why the religious cult changed during the Vendel period to Viking age.</p> / <p>I denna Uppsats har jag valt att göra en översiktlig studie utav spridningen av guldgubbar. De härstammar från Vendeltid (550 – 800 e Kr) i de Skandinaviska länderna Norge, Sverige och Danmark. Här kommer jag också att diskutera deras koppling till så kallade centralplatser. Det ger en fördjupningsstudier i  följande tre centralplatser: Borg i Lofoten, Slöinge i Halland och Uppåkra i Skåne. Här kommer även att diskuteras när och varför kulten förändrades under Vendeltid till Vikingatid.</p>

Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.</p>

Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.

This thesis aims to investigate the attitudes towards organic farming and how agricultural space is understood among organic farmers in the Swedish region of Halland and then to relate this to the ongoing discussion on multifunctional agricultural transition. The research is based on a field study on nine different organic farms in Halland, where qualitative interviews have been conducted for the creation of the empirical results. Using the theory of planned behavior and the concept of the “good farmer”, the thesis has revealed that the organic farming community in Halland is heterogeneous and different perspectives and attitudes are expressed about organic farming and agriculture. While the farmers are driven by many aspects of organic farming, the attitudes towards agriculture are often in line with traditional productivist ideals highlighting clean fields and high yields, even though many organic farmers have started to question the traditional norms often due to the different conditions met by organic farmers. Due to the various attitudes represented, the range within the multifunctional agricultural spectrum is rather wide were some organic farmers understand agricultural space more in line with productivist ideals while others express attitudes in line with organic farming principles, suggesting a strong multifunctional understanding of agricultural space.