In recent years, lethal gang-related gun violence has increased in Sweden. The aim of this study is to investigate how young adults perceive and manage risks in society. Additionally, the study aims to investigate the media's influence on young adults' awareness of risks, with focus on the increased deadly gang-related gun violence. Since gang-shootings are a relatively new risk in Sweden, there is a lack of previous research on the subject and it is therefore relevant to research further, from a risk sociology perspective. Previous research therefore contains studies that investigate other social contexts than young adults in Sweden. The study's theoretical frame of reference is based on Gidden's (1996) theory of the consequences of modernity, Beck's (2000) theory of the risk society, Douglas' (2002) "subjective immunity" and Kaspersons et al. (1988) theory about social amplification of risk. This study uses qualitative interviews to investigate unique and in-depth stories from a limited number of individuals. The result shows that individuals do not seem to be afraid of being exposed to the risk themselves but are concerned that others may be exposed to it. The results display that expert knowledge from politicians is needed, however, young adults lack full confidence in politicians. The individuals in this study are overwhelmed by the information that the media spreads about the risk. Furthermore, the individuals perceive the risks as less dangerous than they appear in the media. Young adults also felt that gang-related gun violence affected them more if they were geographically close to the events. / Under de senaste åren har det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet ökat i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna uppfattar och hanterar risker i samhället. Syftet är även att undersöka hur media påverkar unga vuxnas medvetenhet om risker. Detta görs med fokus på ökningen av det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet. Eftersom gängkriminella skjutningar är en relativt ny risk i Sverige saknas det tidigare forskning om ämnet och är därför relevant att undersöka vidare utifrån ett risksociologiskt perspektiv. Tidigare forskning har därför byggts upp utifrån studier som undersöker andra sociala kontexter än unga vuxna i Sverige. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens (1996) teori om modernitetens följder, Becks (2000) teori om risksamhället, Douglas (2002) begrepp “subjektiv immunitet” och Kaspersons et al. (1988) teori om social förstärkning av risker. Denna studie använder kvalitativa intervjuer för att undersöka unika och djupgående berättelser från ett mindre antal individer. Resultatet visar att individer inte verkar vara rädda för att själva bli utsatta för risken, men känner en oro över att andra kan utsättas för den. Resultatet visar på att expertkunskaper från politiker behövs, men att unga vuxna saknar fullt förtroende för politiker. Individerna i denna studie känner sig överväldigade av informationen som media sprider gällande risken. Detta verkar leda till en viss avtrubbning och får individerna att uppfatta risken som mindre än den framstår i media. På liknande sätt hanterar individer detta, genom att skapa distans till situationen. De unga vuxna upplevde även att gängskjutningar påverkade dem mer vid geografisk närhet till händelser.