I skuggan av ett brottsoffer – en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem. Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt. Uppsatsförfattarna har bland annat mätt hur många artiklar som skrivits om respektive offer, om offren porträtterats med positiva eller negativa egenskaper, om offrens familj har framträtt i medierna, om och hur offren har namngetts i medierna samt i vilken utsträckning vänner eller släktingar till offren framträder i artiklarna. Dessa resultat har sedan jämförts med den information om respektive offer som funnits tillgänglig och analyserats utifrån de faktorer som tidigare forskning påvisat spelar roll för samhällets och mediernas bild av vem som anses vara ett legitimt offer. Resultaten visar att det offer som fick mest medieutrymme var en mördad ung svensk kvinna utan utländsk bakgrund, vilket överensstämmer relativt väl med Christies teori och övrig genomgången forskning om vem som ges status som legitimt offer i samhället och mediernas ögon. De andra två mordoffren, som är män och har utländsk bakgrund, visade sig få mycket mindre medieutrymme än den mördade kvinnan. Kön och utländsk bakgrund är faktorer som andra forskare än Christie pekat på som betydelsefulla för mediernas behandling av brottsoffer.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Våldsbrott är ett ständigt aktuellt ämne som ger stora konsekvenser för såväl individ som samhälle. Av dessa brott är misshandelsbrott vanligast i kriminalstatistiken. En framträdande konsekvens av sådana brott yttrar sig i olika former av begränsning av livsutrymmet. Syftet med denna studie har varit att studera om det föreligger ett samband mellan individers utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet. Av de som utsatts för misshandel studerades också skillnader i begränsning av livsutrymmet utifrån kön och etnisk bakgrund. Detta eftersom tidigare forskning har visat att utsatthet för misshandel skiljer sig mellan olika sociala grupper i samhället. Teorin om det idealiska offret användes som teoretiskt ramverk för att förstå om skillnader i utsatthet även medför skillnader i begränsning av livsutrymmet. För att undersöka detta användes Nationella Trygghetsundersökningens (NTU) datamaterial från 2018. Datamaterialet samlades in genom stratifierat obundet slumpmässigt urval via post- och webbenkäter och skickades till individer mellan 16–84 år. För att testa de uppställda hypoteserna tillämpades linjär sannolikhetsmodell. Det slutgiltiga antalet respondenter som användes i analysen var cirka 67 000.  Resultatet visade att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet, vilket går i linje med tidigare forskning. Vidare återfinns ett statistiskt signifikant samband mellan allvarlighetsgraden av misshandel och begränsning av livsutrymmet. De som utsatts för allvarlig misshandel begränsade livsutrymmet i större utsträckning än de som utsatts för mindre allvarlig misshandel. Avseende skillnader mellan olika sociala grupper visade resultatet att kvinnor begränsar sig i större utsträckning än män efter att ha blivit utsatt för misshandel. Dock återfinns inget statistiskt signifikant samband mellan etnisk bakgrund och begränsning av livsutrymmet efter utsatthet för misshandel. Resultatet bekräftar teorin om det idealiska offret avseende de funna könsskillnaderna. Kvinnor betraktas oftare som mer legitima brottsoffer jämfört med män och antas därför begränsa livsutrymmet i större utsträckning.

Syftet med studien har varit att, genom en konstruktivistisk ansats, studera hur stödet ser ut för anhöriga när en familjemedlem fallit offer för skjutvapenvåld. Studien har även en induktiv ansats i och med att det finns ett begränsat antal tidigare forskningsstudier inom detta forskningsområde. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med fem olika aktörer som jobbar inom två olika organisationer. De arbetar bland annat med att komma i kontakt med anhöriga. Studien genomfördes med stöd i viktimologisk forskning samt ett samhälleligt perspektiv för att kunna förstå aktörernas upplevelser av stödet. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av det insamlade materialet. Studiens resultat visar att aktörerna upplever att stödet brister för anhöriga vars familjemedlem fallit offer för skjutvapenvåld, där begrepp inom viktimologisk forskning som idealiska offer, brottsofferstatus och sekundär viktimisering varit återkommande under analysen. Även medias konstruktion av anhöriga som sekundära offer och familjemedlemmarna som primära offer har i resultatet analyserats som en orsak till det bristande stödet. Från ett samhälleligt perspektiv har de anhöriga samt deras familjemedlemmars liv analyserats i vilken utsträckning de uppfattas som sörjbara liv. Ett icke erkänt liv är ett icke sörjbart liv som i sin tur inte uppfattas som skadad eller förlorat, och därmed inte behöver stöd. Aktörerna var noga med att det först och främst behövs ett erkännande av politiker att skjutvapenvåldet i Sverige är en ”nationell kris” för att stödet till anhöriga ska förbättras.

Denna studie undersöker hur tre svenska dagstidningar gestaltade brottsfallet ”Skotten i Rödeby”. Studien fokuserar på hur bilden av någon som ett offer skapas och vem som har gjorts till offer och vem som gjorts till förövare. Men även på om det finns någon skillnad mellan lokaljournalistikens bevakning och den rikstäckande bevakningen. Det empiriska materialet består av totalt elva reportage från tre tidningar, en lokaltidning, Blekinge Läns Tidning och två rikstäckande, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Studien grundar sig i en kvalitativ textanalys, där metoderna gestaltningsmetod, medieretorik och narratologi har tillämpats. Efter analyserna diskuteras resultatet utifrån gestaltningsteorin, teorin om objektivitet och Nils Christies teori om det idealiska offret. Analyserna visar att det inte går att peka ut endast en part som offer och ingen av parterna går helt att benämna som det idealiska offret. Den första av fem egenskaper ett idealiskt offer ska ha är att vara svag, detta ofta i kombination med att gärningspersonen är stor och ond. Medielogik, i bemärkelsen att fokusera på och förstärka en konflikt där två sidor står mot varandra, återfinns i samtliga texter, om än inte fullt så stark i somliga. I fallet i Rödeby finns det två konkurrerande bilder av vem som är offer och vem som är förövare. I vissa artiklar dominerar bilden av den ena parten som offer och den andra som förövare, i andra är det tvärtom. I några artiklar framställs båda personerna som dels offer, dels förövare. Blekinge Läns Tidnings bevakning är den som har tydligast konfliktfokus, och har tydligast värderingar i bilden av vem som är offer och vem som är förövare. Aftonbladet och Svenska Dagbladet är mer opartiska i sin bevakning, där båda parterna kan tolkas som offer. Men det samtliga texter har gemensamt är inslag av narrativ medkänsla med en eller flera personer, vilket i sin tur förstärker bilden av någon som textens offer.

The purpose of this essay is to explore the social services work with crime victims in Sweden, according to Chapter 5, § 11 of the Social Services Act. The study examined how social workers define the victim and assessing and prioritizing victims' needs. It has also been central to study how social workers interpret and understand the regulation of social services responsible for crime victims. Qualitative interviews with 18 social workers is the basis for the study. The analysis of the social services work with victims based in the above-mentioned interviews. The interviews analyzed using the sociology of law theory. To illustrate how social workers define victims of crime have theories of crime victims been used in the analysis. The study shows that a crime victim must be innocent, weak and suffering from the crime to be defined as crime victims by social secretaries. Social workers do, however, different priorities. Some are based on an assessment of each individual victims need help, while others believe that the specific target groups will be using social services. The study also indicates that the groups which mainly receive help in the social services are victims of violence women and children. Assistance to victims in the social services designed to adapt the groups exposed to violence against women and children, such as women’s shelters, counseling and financial help.

Most women with substance-abuse problems are also subjected to violence, constituting a serious societal challenge. The social support they receive has been found insufficient and a need to strengthen knowledge/skills within social services has been highlighted. Using Christies (1986) ’ideal victim’ theory as a framework, the purpose of this study was to describe social workers self-perceived competence in relation to female clients subjected to violence, and to explore their attitudes regarding women with substance-abuse problems. Social workers managing female substance-abuse cases were recruited from all municipalities of Dalecarlia, Sweden. The study was conducted based on a quantitative approach and questionnaires were used for data collection. Participants’ responses indicated that the majority perceived their competence to be good. Furthermore, participants tended to endorse non-ideal victim descriptors of women with substance-abuse problems, and while the largest proportion (47,4%) agreed with the statement that violence should be considered secondary to substance-abuse, a similar proportion (42,1%) disagreed. These findings suggested that inadequate competence within social services does not serve as an explanation for the insufficient social support. Instead the study highlights attitudes and organizational conditions within social services in relation to the women. / Våldsutsatthet hos kvinnor med missbruks- eller beroendeproblematik är ett utbrett samhällsproblem. Stödet till dessa tycks vara bristfälligt och behovet av ökad kompetens inom socialtjänsten har lyfts. Syftet med denna studie var att mot bakgrund av Christies (1986) teori om det idealiska offret beskriva missbrukshandläggare i Dalarnas kompetens i relation till våldsutsatta kvinnliga klienter samt att undersöka deras uppfattningar gällande kvinnor med missbruk/beroende. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes via en enkätundersökning. Handläggarnas svar indikerar att majoriteten upplevde sig ha en god kompetens. Vidare tenderade handläggarna att kategorisera kvinnliga klienter som icke-idealiska offer, och medan den största andelen (47,4%) instämde på påståendet att våldsutsatthet är sekundär till missbruk/beroende hos klienter tog en liknande andel (42,1%) avstånd. Resultatet indikerar att bristande kompetens inom socialtjänsten inte är förklaringen till ett bristfälligt stöd och lyfter istället uppfattningar samt socialtjänstens organisatoriska förutsättningar i relation till målgruppen.

This qualitative study highlights the fact that sexual abuse is considered a social problem. However, few are disclosing their experiences of sexual abuse during childhood, and although children tell, it is difficult to regard them as credible victims. Our aim with this study is to gain an understanding through adults stories about the sexual abuse they were exposed to during their childhood. In order to achieve this purpose, we have analyzed autobiographies written by adults, who during their childhood have become sexually exposed. The study resulted in the problem of considering children as victims, before the abuse's disclosure but also after. The children were seen, in the cases studied, not as credible due to the perpetrator's identity. This study also found that the children did not report their experiences of sexual abuse due to factors such as shame and normalization. The study thus found that sexual abuse against children is complex and so is the view of the children as victims and their silence.

<p>Syftet med denna uppsats är att utforska socialtjänstens arbete med brottsoffer i Sverige enligt 5 kapitlet 11 § i socialtjänstlagen. I studien undersöktes hur socialsekreterare definierar brottsoffer samt hur de bedömer och prioriterar offrens behov. Det har också varit centralt att studera hur socialsekreterare tolkar och förstår regleringen av socialtjänstens ansvar för brottsoffer. Kvalitativa intervjuer med 18 socialarbetare är grunden för studien. Analysen av socialtjänstens arbete med brottsoffer baseras på ovan nämnda intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av rättssociologiska teorier. För att illustrera hur socialsekreterare definierar brottsoffer har teorier om brottsoffer använts i analysen. Studien visar att ett brottsoffer måste vara oskyldig, svag och lida av brottet för att personen skall definieras som brottsoffer av socialsekreterarna. Socialsekreterarna har dock olika prioriteringar. Vissa socialsekreterare baserar sin bedömning efter varje enskilt fall, medan andra socialsekreterare anser att det är specifika målgrupper som ska få hjälp av socialtjänsten. Undersökningen visar också att de brottsoffergrupper som främst får hjälp inom socialtjänsten kvinnor och barn som fallit offer för våld i nära relationer. Stöd till brottsoffer som ges genom socialtjänstens arbete är ofta i syfte för att anpassa de kvinnor och barn som utsätts för våld, såsom kvinnojourer, rådgivning och ekonomiskt stöd.</p> / <p>The purpose of this essay is to explore the social services work with crime victims in Sweden, according to Chapter 5, § 11 of the Social Services Act. The study examined how social workers define the victim and assessing and prioritizing victims' needs. It has also been central to study how social workers interpret and understand the regulation of social services responsible for crime victims. Qualitative interviews with 18 social workers is the basis for the study. The analysis of the social services work with victims based in the above-mentioned interviews. The interviews analyzed using the sociology of law theory. To illustrate how social workers define victims of crime have theories of crime victims been used in the analysis.</p><p>The study shows that a crime victim must be innocent, weak and suffering from the crime to be defined as crime victims by social secretaries. Social workers do, however, different priorities. Some are based on an assessment of each individual victims need help, while others believe that the specific target groups will be using social services. The study also indicates that the groups which mainly receive help in the social services are victims of violence women and children. Assistance to victims in the social services designed to adapt the groups exposed to violence against women and children, such as women’s shelters, counseling and financial help.</p>