I skuggan av ett brottsoffer – en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem. Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt. Uppsatsförfattarna har bland annat mätt hur många artiklar som skrivits om respektive offer, om offren porträtterats med positiva eller negativa egenskaper, om offrens familj har framträtt i medierna, om och hur offren har namngetts i medierna samt i vilken utsträckning vänner eller släktingar till offren framträder i artiklarna. Dessa resultat har sedan jämförts med den information om respektive offer som funnits tillgänglig och analyserats utifrån de faktorer som tidigare forskning påvisat spelar roll för samhällets och mediernas bild av vem som anses vara ett legitimt offer. Resultaten visar att det offer som fick mest medieutrymme var en mördad ung svensk kvinna utan utländsk bakgrund, vilket överensstämmer relativt väl med Christies teori och övrig genomgången forskning om vem som ges status som legitimt offer i samhället och mediernas ögon. De andra två mordoffren, som är män och har utländsk bakgrund, visade sig få mycket mindre medieutrymme än den mördade kvinnan. Kön och utländsk bakgrund är faktorer som andra forskare än Christie pekat på som betydelsefulla för mediernas behandling av brottsoffer.

Bakgrund: Alla brottsutsatta individer överensstämmer inte med bilden av det ideala offret och uppfattas inte alltid som brottsoffer. Tidigare studier har visat att brott begångna mot ideala offer har ansetts vara allvarligare än brott mot icke-ideala offer. Teori: Nils Christies teori om ideala offer menar att om vissa egenskaper och omständigheter föreligger hos brottsutsatt och gärningsperson, kan den brottsutsatta lättare hävda sin status som brottsoffer. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka uppfattningar studenter på Mittuniversitetet hade om brottsutsatta utifrån ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen, samt att beskriva hur synen på brottsutsatta skiljde sig mellan män och kvinnor. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 166 studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Enkätfrågorna utformades efter Nils Christies teori om det ideala brottsoffret. Svaren analyserades med ett Mann-Whitney U test. Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader i studenters uppfattningar om brottsutsatta som brottsoffer utifrån den svarandes kön, eller utifrån om ideala eller icke-ideala egenskaper samt omständigheter beskrevs föreligga. Diskussion: Resultatet överensstämmer inte med Nils Christies teori om ideala brottsoffer. Studenternas uppfattningar om brottsutsatta var oberoende av om egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen beskrevs som ideala eller icke-ideala. Slutsats: Resultatet i föreliggande studie är bra ur en moralisk aspekt, utifrån de värderingar som finns i dagens Svenska samhälle. Resultatet tyder på att studenter vid Mittuniversitetet uppfattar brottsutsatta individer lika, oberoende av den svarandes kön samt oberoende av ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen. / <p>2015-06-03</p>

The purpose of the essay is to investigate how the media portrays victims of deadly violence and the perpetrators who committed these acts. A particular emphasis on fatal partner and family violence is taken into account for a narrower but more precise focus. The study is characterized by a qualitative investigation with a thematic analysis as a method. The thematization of the analysis is also gradually worked through due to the application of the theory of the ideal victim to the study. The main recurring themes found are descriptions of victims and perpetrators' gender and abuses in connection with the deadly violence they endured or inflicted. In this study it becomes clear that there are clear differences between victims and perpetrators depending on if they are male or female. Women are often described as victims even if they are the perpetrator in question, the males are described as perpetrators even if they themselves are victims. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur media porträtterar offer för dödligt våld samt de gärningspersoner som begått dessa handlingar. En särskild betoning av dödligt partner- och familjevåld tas i beaktning för ett snävare men mer preciserat fokus. Studien genomsyras av en kvalitativ undersökning med en tematisk analys som metod. Analysens tematisering arbetas även successivt in med anledning av teorin om det ideala offrets applicering på studien. De främst återkommande temana som återfunnits är beskrivningar av offer och gärningspersoners kön och missförhållanden i samband med det dödliga våld de utstått eller utfärdat. I denna studie framkommer det att det finns tydliga skillnader gällande gärningspersoner och brottsoffer beroende på om de är män eller kvinnor. Kvinnor beskrivs ofta som offer även om de själva varit gärningspersonen i fråga, männen beskrivs som gärningspersoner även om de själva varit brottsoffer. / <p>2023-04-13</p>

Denna studie handlar om hur emotioner synliggörs och värderas i rättsprocessen. Studien behandlar och analyserar tre stycken rättsfall mellan år 2009 och år 2017. Samtliga rättsfall innefattar sammateman i form av bevisvärdering i sexualbrottmål. Frågeställningarna utgår därför ifrån vilka emotionsnormersom återfinns i domar för respektive gärningsman och brottsoffer. Frågeställningarna tar också upp vilka känslor som syns och vems känslor som uppvisas. Materialet har analyserats med hjälp av Hoschilds teori om emotionsregler samt Nils Christies teori om det ideala offret. Metoden för arbetet har varit kvalitativ innehållsanalys för tolkandet av domarna. Resultatet för arbetet visade att olika typer av känslor uppvisas samt att de i olika fall ligger till grund för ett juridiskt beslutsfattande.

Gängskjutningar som de ser ut idag är ett relativt nytt och outforskat fenomen i Sverige som har fått stor medial uppmärksamhet. Syftet med den här studien var att undersöka medias porträttering av svenska gängskjutningar, dess offer och förövare genom en tematisk analys. Detta för att ge en ökad förståelse om hur relationen mellan brott, framställningen av offer och gärningspersoner samt media hänger ihop. Den teoretiska bakgrund som har använts har varit Christies begrepp ”det ideala offret” och ”den ideala gärningspersonen”. En tematisk analys av 70 artiklar från svensk media har genomförts med en abduktiv ansats varpå teman och teori växelverkade. Fem huvudteman var mest framträdande i artiklarna vilka var: Oskyldiga offer, icke-oskyldiga offer, gärningspersoner, “de vanliga” i riskzon och kritiska röster. Resultaten visade att det finns en skillnad i hur media porträtterar offer beroende på om de anses oskyldiga eller inte, där de oskyldiga offren i stor utsträckning målas upp i linje med Christies kriterier för det ideala offret. Gärningspersonerna porträtteras på negativa sätt i linje med den ideala förövaren. Dessutom beskrivs gängskjutningarna som värre när “vanliga” människor riskerar att träffas. En motdiskurs noterades även, där de stereotypa framställningarna i media sågs kritiseras. Trots att media ofta porträtterar både offer och gärningspersoner på ett stereotypt sätt tycks det ändå finnas en komplexitet i vilka som media beskriver som ideala offer eller inte. Slutsatsen blir därför att Christies teoretiska begrepp inte är tillräckliga för att förklara varför vissa tillskrivs offerstatus.

The Faroes are a rural, ’closely-knit’ (Nils Christie 1982), and unexplored society. Hardly anyone is a stranger. Neither are police officers and offenders. How does this affect policing? Based on 6 interviews with Faroese police officers and 3interviews with Faroese offenders, the ’living law’ (i.e., social norm) of Connection Seeking was identified. Analysis was done phenomenologically with thematic analysis and content analysis. The ’living law’ of Connection Seeking is a law that officers must heed to stay connected with society. This includes being friendly and behaving properly. To a high degree, Faroese officers succeed, sometimes at the expense of ‘law in books’ and ‘law in action’. Danish officers in the Faroes, however, fare worse. Findings suggest that Faroese officers show their Camaraderie and Appropriate Behaviour by being lenient, sympathetic, and trusting, among others, and that the ‘living law’ of Connection Seeking is a prevalent law in officers’ and offenders’ life-worlds. / Føroyar eru fjarskotið, ”tætt knýtt” (Nils Christie 1982) og órannsakað samfelag. At kalla ongin er ókunnur. Eiheldur løgreglumenn og brotsmenn. Hvussu ávirkar hetta løgverjuna? Við seks viðtølum við føroyskar løgreglumenn og trimum við føroyskar brotsmenn varð ”livandi løgini” sambandssókn eyðmerkt. Greingina varð gjørt fyribrygdafrøðiliga við evnisgreining og innihaldsgreining. Livandi løgini sambandssókn eru løg, sum løgreglumaður má lýða til tess at halda samband við samfelagið. At lýða hesum løgum ber við sær at vera vinaligur og at bera seg rætt at. Í stóran mun eydnast hetta føroyskum løgreglumonnum, stundum við tí at skeita ”bókaløgum” og ”verkløgum” minni ans. Donskum løgreglumonnum í Føroyum hilnast verri. Fundirnir benda á, at føroyskir løgreglumenn sýna vinalag og góðan atburð millum annað við at vera lagaligir, várkunnsamir og við at líta á fólkið, og at livandi løgini sambandssókn eru løg, sum eru frammarlaga í æviheimi løgreglumanna og brotsmanna.