The purpose of this qualitative study was to examine Swedish press coverage of arape case post #metoo movement involving the former Chancellor of Justice, GöranLambertz. The research questions are as follows: How are the victim and thesuspected perpetrator portrayed in the articles? In what ways are rape mythsconstructed in the articles? How did journalists in Expressen and Aftonbladet framethis news story? Using a critical discourse analysis method with the help of previousstudies, representation, framing, ideal victim and news value theory showed theresults that both tabloids had similar portrayals of the participants involved with fewdifferent variations and both upheld rape myths in their reporting.In conclusion we found that the victims’ unfavorable characteristics such ascriminal background was highlighted while Göran Lambertz’ achievements andcareer were brought up. Expressen used an episodic framing for their reportingwhile Aftonbladet had a mix of episodic and thematic framing. Journalists fromboth tabloids participated in using semantic framing and linguistic choices thatseparated the suspected perpetrator from the crime.

Studien ”När den anklagade blir till offer” ämnar belysa och problematisera mediernas roll när det gäller representationen av sexualbrottsanklagelser. Medierna kan ha potentialen att påverka den allmänna opinionen om sexualbrott och det är därmed viktigt att uppmärksamma hur representationer förmedlas. Studien undersöker olika diskurser och myter i dokumentären Persona non grata som skildrar Soran Ismails mediala och personliga fall efter de våldtäktsanklagelser han mottog under 2017. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån representationsteorin, genus och könsmaktsordningen samt våldtäktsmyter. I vår analys har metoden multimodal kritisk diskursanalys använts tillsammans med analysverktygen lexikala val, attribut och scenmiljö, sociala aktörer samt kategoriseringar inom våldtäktsmyter. Analysen resulterade i att vi kunde utläsa tre diskursiva teman som bidrog till en ojämlik representation av sexualbrottsanklagelser i dokumentären, där offrens perspektiv uteslöts. Resultatet visade att den anklagade porträtteras som offer genom de sociala aktörernas roller, samt i de kommunikativa valen när han bemöter anklagelserna. Vi fann även flera våldtäktsmyter som bidrar till hur den anklagade representeras i dokumentären — 1) Förövare utgörs enbart av enstöringar, 2) Förövare utgörs endast av underklass, 3) Förövaren är motiverad av lust, 4) Våldtäkt är lika med sex, och 5) Kvinnor använder våldtäktsanklagelser för att få uppmärksamhet. / The study "When the accused turns into the victim" intends to shed light on and problematize the media's role in the representation of sexual crime allegations. Media may have the potential to influence public opinion on sexual crime and it is therefore important to pay attention to how representations are conveyed. This study examines various discourses and myths in the documentary Persona non grata which portrays Soran Ismail's medial and personal collapse after the rape allegations he received in 2017. The study's theoretical framework is based on representation theory, gender studies and gender power structures, and rape myths. In the analysis, the method multimodal critical discourse analysis has been used together with the analysis tools lexical choices, attributes and stage environment, social actors, and categories within rape myths. The analysis resulted in three discursive themes that contributed to an unequal representation of sexual crime allegations in the documentary, where the victims' perspectives were excluded. The results showed that the accused is portrayed as a victim through the roles of the social actors, as well as in the communicative choices when responding to the accusations. Several rape myths were found that contribute to how the accused is represented in the documentary - 1) The perpetrator consists only of solitary confinement, 2) The perpetrator consists only of the underclass, 3) The perpetrator is motivated by lust, 4) Rape is equal to sex, and 5) Women uses rape allegations to get attention.

The purpose of this study is to clarify whether there are rape myths in Swedish news media’s reports of rapes. The news media chosen to be analyzed are Aftonbladet and Dagens Nyheter (DN), which are two of Sweden’s biggest newspapers. The articles are selected from Mediearkivet, the keywords used to find relevant newspaper articles are rape and sexual crimes. We have used a qualitative text analysis based on critical discourse analysis. The results are presented using the concept of Christie’s Ideal Victim and rape myths combined. The concept of ideal victim means that certain victims meet criteria that justify them as victims. Rape myths are stereotypes about victims, rapists and rapes. It is considered important to investigate whether it appears in Swedish newspapers due to the power of the news media's influence on public perceptions and the lack of research on Swedish newspapers. The newspaper articles have been analyzed using an analysis scheme based on previous research and the current theories. The results of the study shows that the prevalence of rape myths in the news media differs depending on the characteristics of the victim. / Studiens syfte var att undersöka om svenska nyhetsmedier är med och bidrar till ett reproducerande av våldtäktsmyter genom sitt sätt att skriva och på grund av deras makt i samhället. För att besvara syftet har en kvalitativ textanalys genomförts med utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Vårt empiriska material är tidningsartiklar som handlar om våldtäkter, offer och gärningsmän. Resultaten presenteras med hjälp av Christies begrepp idealoffer, vilket är en teori som innebär att det finns vissa kriterier som kännetecknar ett idealt offer, och begreppet våldtäktsmyter som innebär stereotyper om våldtäktsoffer, våldtäktsmän och våldtäkter, dessa begrepp kombineras i en kritisk diskursanalys. På grund av nyhetsmedias makt att kunna påverka allmänhetens uppfattningar samt bristen av svensk forskning på området, ansågs det högst relevant och viktigt att undersöka förekomsten av våldtäktsmyter i svensk nyhetsmedia. Sökorden som använts för att få fram relevanta tidningsartiklar att granska är våldtäkter och sexualbrott, som sökts på i Mediearkivet. De har sedan analyserats med hjälp av ett analysschema baserat på tidigare forskning samt de aktuella teorierna. Studiens resultat visar att förekomsten av våldtäktsmyter i nyhetsmedia skiljer sig åt beroende på vilken typ av offer det handlar om.

Studien utforskar hur svenska nyhetsmediers rubriksättning medverkar till mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. Genom feministisk kritisk diskursanalys undersöks hur rubrikers struktur konstruerar ansvar och skuld genom våldtäktsmyter och språkliga funktioner. Transitivitetsanalys utgör grunden för att studera de språkliga funktionerna och kombineras med teorin om våldtäktsmyter. Studien granskar rubriker från Sveriges fyra största nyhetstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet när de rapporterar om våldtäktsfall som begåtts i Sverige.  Resultatet visar att det i rubrikerna förekommer våldtäktsmyter som tillsammans med språkliga funktioner, som nominalisering och passiv form, bidrar till en nedtoning av förövarens ansvar samt ger en ensidig bild av våldet. Studien visar även att skuldbeläggning av både offer och förövare sker genom uppseendeväckande titlar och omständigheter samt språkliga funktioner, vilket även ses bidra till ett upprätthållande av våldtäktsmyter. Myterna ter sig dock något mer diskreta jämfört med tidigare studier varför deras existens kan ses som mer raffinerad.  Synligheten av brottet och de inblandades könstillhörighet ses som en avgörande faktor i att skildra den strukturella samhällsproblematiken som det sexuella våldet utgör. Studien visar att en förändring av rubrikernas struktur och språk kan utgöra en omgående skillnad i hur ansvar och skuld konstrueras i mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. / The study explores how the headlines of Swedish news media contribute to the media discourse on men's violence against women. Through feminist critical discourse analysis, it examines how the structure of headlines constructs responsibility and guilt through rape myths and linguistic functions. Transitivity analysis forms the basis for studying the linguistic functions and is combined with the theory of rape myths. The study examines headlines from Sweden's four largest newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, and Svenska Dagbladet when reporting on rape cases that have occurred in Sweden.  The results show that the headlines contain rape myths that, together with linguistic functions such as nominalization and passive voice, contribute to downplaying the perpetrator's responsibility and provide a one-sided view of the violence. The study also reveals that blaming both the victim and the perpetrator occurs through sensational titles and circumstances, as well as linguistic functions, which are also seen to contribute to the perpetuation of rape myths. However, the myths appear somewhat more discreet compared to previous studies, which is why their existence can be seen as more refined.  The visibility of the crime and the gender identity of those involved are seen as crucial factors in depicting the structural societal problem that sexual violence represents. The study suggests that a change in the structure and language of headlines can make an immediate difference in how responsibility and guilt are constructed in the media discourse on men's violence against women.