Psykiskt partnervåld är ett komplext och svåråtkomligt område som ofta sker i det dolda. Syftet med studien var att undersöka studenters uppfattning om allvarlighetsgrad av psykiskt partnervåld. Deltagarna var totalt 189, varav 62 var män. Metoden var en 2 x 2 kvasi-experimentell vinjettdesign, där variablerna lägre respektive högre grad av psykiskt partnervåld tillsammans med en manlig respektive kvinnlig gärningsperson manipulerades. Den underliggande teoretiska grunden var normaliseringsprocessen. Vad gällde allvarlighetsgraden studerades även polisanmälan, straff och domar. Resultatet visade att manliga gärningspersoner generellt uppfattades begå en allvarligare handling. Samt att psykiskt partnervåld överlag uppfattades vara relativt allvarligt, vilket går emot den allmänna uppfattningen som snarare är det motsatta. / Psychological intimate partner violence (IPV) is a complex and inaccessible field that often occurs in secret. The purpose was to investigate students’ perception of the severity of psychological IPV. The total of participants was 189, of whom 62 were men. The method was a 2 x 2 quasi-experimental vignette design, where the variables lower and higher degree of severity along with a male or female perpetrator was manipulated. The underlying theory was the normalization process. Police report, punishment and convictions were also studied regarding the severity. The results showed that the male perpetrator generally perceived to be committing a more serious action. And that the psychological IPV generally perceived to be relatively serious, which goes against the general perception.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns attitydskillnader mellan yrkesgrupperna polis, kriminalvård och kvinnojour gällande psykiskt partnervåld. Sammanlagt deltog 124 anställda inom någon av yrkesgrupperna. Deltagarna värvades med ett bekvämlighetsurval. För att samla in data användes en webbenkät som var utformad med hjälp av mätinstrumentet Opinions of Domestic Violence Scale, samt ett antal egenkonstruerade frågor. Analyserna som användes för att undersöka studiens frågeställningar var envägs-ANOVA och Kruskal-Wallis H test. Resultatet av en envägs-ANOVA visade signifikanta skillnader avseende allvarlighetsgrad mellan yrkesgrupperna polis och kriminalvård, samt mellan polis och kvinnojour. Dock visades ingen signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour. Resultatet av ett Kruskal-Wallis H test visade inga signifikanta skillnader avseende skuldbeläggning mellan yrkesgrupperna. Slutsatserna som kunde dras var att yrkesgruppen polis betraktade psykiskt partnervåld som mindre allvarligt än yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour, samt att samtliga yrkesgrupper tenderade att skuldbelägga förövaren. Avslutningsvis diskuterades alternativa faktorer till utfallet, studiens styrkor och svagheter, samt förslag på framtida forskning.