The purpose of this study is to examine right-wing alternative media's framing of politics. This is examined by applying a method based on the framing theory, called Issue, game and scandal. The material consists of political news articles from these media during the 2018 election campaign in Sweden (13 August to 9 September), which in turn are either classified as issue news, game news or scandal news. The study uses the following five sites: Samhällsnytt, Nya Tider, Samtiden, Nya Dagbladet and Nyhetsbyrån. The study shows that alternative right-wing media frame politics as a scandal most times, followed by game and then issue. The results from the study are then compared with traditional media's framing of politics during the same period of time, where it shows that alternative right-wing media frame politics as scandal to a much greater degree than traditional media do, and that issue and game framings occur significantly less often on alternative right-wing media. The study also tries to explain how the differences between alternative right-wing media and traditional media can be understood, where press ethics and populism seem to be the key attributes. / Syftet med denna uppsatsen är att undersöka alternativa högermediers gestaltning av politik. Detta undersöks genom att applicera en metod som baseras på gestaltningsteorin - Sak, spel och skandal. Materialet består av politiska nyhetsartiklar från dessa medier under den svenska valrörelsen 2018 (13 augusti till 9 september), som i sin tur antingen klassificeras som saknyhet, spelnyhet eller skandalnyhet. I undersökningen används följande fem sajter: Samhällsnytt, Nya Tider, Samtiden, Nya Dagbladet och Nyhetsbyrån. Undersökningen visar att alternativa högermedier gestaltar politik som skandal flest gånger, följt av spel och sen sak. Resultatet från undersökningen jämförs sedan med traditionella mediers gestaltning av politik under samma tidsperiod, där det framgår att alternativa högermedier gestaltar politik som skandal i betydligt högre grad än vad traditionella medier gör, samt att sak- och spelgestaltningar förekommer betydligt färre gånger på alternativa högermedier. Dessutom redogörs det för hur skillnaderna mellan alternativa högermedier och traditionella medier kan förstås, där pressetik och populism bidrar med förklaringen.

Like elsewhere in Europe, the tides of nationalist right-wing rhetoric in Sweden have become instrumental in generating a wave of anti-liberal and anti-immigration sentiments in politics and media. In particular, one branch of right-wing alternative media has become a breeding ground for normalizing such rhetoric. Does the anti-immigration stance in such media disguise racist inclinations? In this thesis we examine the discourse of three right-wing alternative media sites in Sweden to explore the possible employment of different types of racism in their articles. By taking the constructivist viewpoint and adopting the post-colonial conceptions of the 'Self' and the 'Other', racist discourse was analyzed and characterized as either biological or cultural. From these two theories, we derived concepts concerning descriptions of contemporary and ideal Swedish society that will be used as further indicators of racist discourses. In this single case study, 94 articles from Fria Tider, Nya Tider, and Samhällsnytt were analyzed on the topics of immigration, integration and crime through a qualitative content analysis. The results show that most of the articles contain cultural racist discourse.

Studiens syfte är att förstå hur nyhetskonsumenter med olika nivå av institutionaliserat kulturellt kapital uppfattar innehållet i traditionella medier, högerpolitiska alternativmedier och högerextrema alternativmedier för att se hur dessatolkningar kan ge upphov till annorlunda sätt att se på en och samma företeelse med skilda vinklingar. Tidigare studier inom fältet har fokuserat på vilka typer av medier nyhetskonsumenter med olika bakgrund konsumerar men inte så mycket på hur innehållet uppfattas. Det är något som denna studie bringar klarhet kring. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex nyhetskonsumenter med olika bakgrund, beroende på utbildning och yrke, fått läsa och svara på frågor om tre olika nyhetsartiklar som behandlar samma händelse, attacken mot Notre-Damekatedralen i Nice den 29 oktober 2020. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån encoding/decoding-perspektivet och ett klassteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den allmänna uppfattningen av artiklarna är relativt likartad respondenterna emellan. Resultatet visar även att varken traditionella medier eller alternativa medier uppfattas som objektiva eller trovärdiga. Det klassteoretiska resultatet visar att respondenter med ett högre kulturellt kapital applicerar ett mer kritiskt förhållningssätt genom att i större utsträckning applicera sina egna åsikter på de iakttagelser som görs. / The purpose of this study is to understand how news consumers with different levels of institutionalized cultural capital perceive traditional and right-wing alternative media in order to see how these interpretations may give rise to different ways to view the same phenomenon with different angles. Previous studies within the same field have focused on what types of media news consumers with different backgrounds consume, but not so much how the content is perceived. How the content is perceived is something this study brings clarity to. This is a qualitative interview study where six news consumers with different backgrounds, depending on education and occupation, are asked to read and answer some questions regarding three different news articles. These articles cover the same story, which is the attack against the Notre-Dame cathedral in Nice on October 29th in 2020. The interviews have been analysed through the encoding/decoding-perspective, as well as class theory perspective.   The result showcases that the general perception of the articles is relatively similar between the different respondents. The result also shows that neither the traditional nor the alternative media is perceived as objective or trustworthy. Furthermore, the result from a class theory perspective also shows how respondents with a higher cultural capital applies a more critical approach by applying their own opinions to a greater extent on the observations that are made.