No description available.

No description available.

Högerpopulismens framväxt står i centrum för otaliga statsvetenskapliga analyser där många möjliga orsakssamband bakom utvecklingen har föreslagits. I denna uppsats tar jag fasta på ett fåtal av dessa, och försöker även att föra fram nya förklaringsmodeller. Med utgångspunkt i teorin om att högerpopulismens framgång är en produkt av en värderingsstrid mellan generationskohorter utforskar jag – i en studie av den politiska utvecklingen i Bergslagens kommuner – hur samband med universella anspråk att förklara högerpopulismens utveckling stöter på patrull. Vidare undersöker jag huruvida detta har att göra med de lokala förutsättningar som utgör en plats politiska kultur. Genom att studera en rad samband vad gäller demografiska, ekonomiska och utbildningsmässiga faktorer och den högerpopulistiska utvecklingen i regionen kommer jag fram till att de i hög grad är otillräckliga för att förklara variationen mellan kommunerna.   Istället undersöker jag huruvida platsernas lokala politiska kultur – som i detta fall utgörs av ”bruksandan” – har en inverkan på den politiska utvecklingen i kommunerna. Jag sammanför forskning om socialt kapital och forskning om platsers politiska kultur i syfte att öka förståelsen för varför vissa platser ter sig särskilt receptiva för den högerpopulistiska ideologin.   Studien bygger på en hypotesgenererande metodik i syfte att kunna föreslå den lokala politiska kulturen som en möjlig orsak till högerpopulismens varierande grad av framgångar på olika platser. Analyserna leder till att två hypoteser om det sociala kapitalets påverkan på högerpopulismens utveckling kan formuleras. Sambandet testas tentativt i en regressionsanalys för Bergslagskommunerna och utvecklas sedan i en resonerande analys.

Högerpopulism är en ideologi som fått allt större spridning och väljarstöd runt om Europa. Även Sveriges parti Sverigedemokraterna har tillväxt och framgång de senaste åren inte gått obemärkt förbi. Vad som definierar högerpopulism och högerpopulistiska partier brukar man dock sällan tala om utan brukar för det mesta ge ett parti den stämpeln om partiet vill minska invandringen. Men det är mycket mer än bara invandringsfrågan som definierar ett högerpopulistiskt parti. Därför är syftet med den här uppsatsen att skapa en definition och urskilja vissa kännetecken hos ett högerpopulistiskt parti. Detta utförs med hjälp av en idealtypsanalys för högerpopulism och en jämförande idéanalys med Sverigedemokraterna. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom området, populism och högerpopulism för att på vi vis designa min idealtyp. I analysen jämför jag sedan resultatet av den tidigare forskningen med Sverigedemokraternas senaste dokument för att på detta vis kunna se om Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti eller inte. I min slutsats plockar jag ut de viktigaste utmärkande dragen hos Sverigedemokraterna som stämmer bäst överens med idealtypen för högerpopulism. Resultatet av vad som kännetecknar högerpopulism är att de vill bevara den nationella gemenskapen genom att bevara den nationella kulturen i landet, använder sig av anti-etablissemangsstrategin för att kunna ta avstånd från de andra etablerade partierna och själva försöka framstå som folkets försvarare samt förespråkar minskad invandring.

When studying a political map subsequent to the 2018 Swedish national election one thing in particular catches the eye. The southern parts of Sweden, or the region Scania in particular is dominated by the colour yellow, representing support for the right wing populist party: The Sweden Democrats. The question as to why it looks like this has baffled political scientists and election experts for many years and still does not have an answer. Famous political scientists at the SOM-institute in Gothenburg Henrik Oscarsson and Sören Holmberg describes that the support for the Sweden Democrats in Scania ”is something of a riddle”. In this thesis I am going to make observations about political approaches towards the political system in Scania and political approaches relevant for the voters of the Sweden Democrats. These approaches will create the standing political cultures representative for Scania and for  the right wing populist party supporters. The thesis’s main goal is to bring some light on the subject of electorate behaviour within the Scania region and hopefully in some way or another bring something to the table when it comes to research regarding electorate behaviour in Scania. The final results of the thesis came to shed some light on the current situation, the political approaches relevant for the Scania region can be argued to have an influence on the political actions by individuals in Scania. The main conclusion is that when approaches to the political system differs between the main electorate and that of a subculture the political action is to by voting try to reduce the differences in ideals by voting for a party that closer represents a voters own ideals of the political system.

No description available.

Förekomsten av partier med en högerpopulistisk ideologi har ökat i EU-länder sedan sent 1900-tal. Utifrån denna förändring har resonemang kring möjliga effekter av uppgången blivit mer aktuella än någonsin. Ökningen av högerpopilism i Europa väcker frågor om hur det påverkar några av världens största humanitära biståndsgivare. Humanitärt bistånd ges för akut stöd i en kris. Syftet med den här uppsatsen är att bidra till kunskap om hur högerpopulism påverkar EU-länders vilja att ge humanitärt bistånd. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen lyder: Vilken påverkan hade högerpopulism på mängd humanitärt bistånd från EU-länder 2000-2022? Uppsatsens hypotes vilar på Cas Muddes teori om exkluderande högerpiopulistiska partier. Studien genomförs med hjälp av kvantitativ multivariat regressionsanalys med fixerad effekt och nyttjar 621 observatioiner. Uppsatsens resultat tyder på att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan den beroende variabeln humanitärt biståndsgivande och den oberoende variabeln högerpopulism. Alltså, att om ett EU-land har en högre andel högerpopulism i det nationella parlamentet kommer de tendera att ge mindre humanitärt bistånd. Ytterligare tyder resultatet på att det finns variationer i effekten mellan olika geografiska områden inom EU. Uppsatsens resultat bidrar till möjligheter att resonera kring den framtida utvecklingen i EU området inom givande av humanitärt bistånd.

Since the rise of right-wing populism in Europe, liberal parties around Europe have been affected by rhetoric and voter support and started to adhere to their views and politics. This is not excluded in Sweden. When the conservative right party the Sweden Democrats entered the Swedish parliament year 2010, the established parties handled the situation in different ways. Some held true to their values, others tried to silence them and few took a step closer toward right-wing populism. This essay focuses on studying the Swedish moderate party’s party programs from years 2011, 2013 and 2021 to investigate if there has been a change from their liberal conservative political views, toward right-wing populistic views. By comparing the party program from these years, this essay hopes to provide insight in whether a change in political views has occurred within the Swedish moderate party. The study shows that a change in political views indeed has occurred toward a more right-wing populistic view in questions such as migration and law and order.

Chantal Mouffe förklarar exkludering och demonisering av politiska partier som en kontraproduktiv strategi. När etablerade partier samlas kring en konsensus i mitten reduceras medborgarnas valmöjligheter och undergräver demokratin, menar Mouffe. Detta är exempel på politiska fenomen som enligt Mouffe leder till att högerpopulistiska partier gynnas, något som skett i flera Europeiska länder. Högerpopulistiska partier och rörelser växer på många håll i Europa och Mouffe menar att uppsvinget för högerpopulismen och den populistiska retoriken till stor del beror på de etablerade partiernas tillkortakommanden. Syftet med uppsatsen är att utifrån Mouffes teori, och med Sverige som exempel, förklara hur en svag regering och ett starkt högerpopulistiskt parti hänger ihop med oförmågan att tänka politiskt och reflektera över hur en vänstervriden populistisk motståndskraft skulle kunna se ut.

The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and – to some extent – international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press. The aim is to investigate to what extent the ideas proposed by opponents and adherents correspond to basic ideological elements of deliberative democracy respectively populism. The documents have been interpreted with an ideology analysis formulated by Herbert Tingsten and developed by Sven-Erik Liedman. In the analysis the results are also associated with the history and the role of the public library as well as the cultural politics of the National Front. The result of this study discloses that the ideas of the critics as well as those of the adherents correspond to a large extent to respective ideology, thou certain aspects contradict them. The opinions of the critic side are also shown to be closely related to those presented in documents concerning the role of the public library. Seen in a broader context, the library politics of the National Front could be considered as part of a cultural strategy. / Uppsatsnivå: D