<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

No description available.

No description available.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time been the subject of study by political scientists. In the meantime they have been categorized as National Socialists, Fascists, right-wing extremists and more recently radical right populists. But it has not been categorized according to the theories that I expect. The purpose of this essay is to study how well Sweden Democrats policies match with ideas that are typical for radical right populist parties. The main research question is:- Are Sweden Democrats showing details which are typical for radical right populist parties?To be able to answer those questions, I have used an ideal type analysis and developed an analysis instrument according the theoretical approach and the methods in Bergström &amp; Boréus book. This instrument helps me to make three ideal type schedules that can sort details which I am looking for in the text.The conclusion of this essay is that, Sweden Democrats has all those characteristics which is typical for radical right populist parties and can regard as a radical right populist party.

Efter finanskrisen 2008 ökade både arbetslöshet och högerpopulism på flera håll i Europa. I denna studie undersöks sambandet mellan arbetslöshet och högerpopulism med målet att avgöra om sambandet är kausalt. Med två olika beroende variabler för stöd samt röstning på högerpopulistiska partier, och tre olika nivåer på arbetslöshet som oberoende variabler, undersöks sambandet med en difference-in-difference analys med två års data över finanskrisen, där första perioden är precis innan krisen och andra perioden precis efter. Resultatet visar att arbetslöshet på landsnivå har en kausal positiv effekt på röstningsandelar för högerpopulistiska partier, vilket antyder att det är ”sociotropic voting” som är mekanismen genom vilken arbetslösheten påverkar högerpopulistiskt röstande.

Syftet med undersökningen är att utforska på vilket sätt representanter för Alternativ för Sverige (re)producerar högerpopulistiska diskurser i anslutning till Black Lives Matter demonstrationerna under sommaren 2020. Undersökningen ämnar skapa förståelse för hur subjektspositionen “svensk” konstrueras, hur en eventuell hegemonisk ståndpunkt utmanas ochhur den förstås inom de högerpopulistiska diskurserna, samt ta reda på vilket sätt mot diskurser konstrueras gentemot Black Lives Matter-rörelsen. Detta undersöks på Twitter, medFaircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatserna visar på att Alternativ för Sverige reproducerar högerpopulistiska diskurser genom produktionen av text på Twitter, vilket i förlängningen upprätthåller den högerpopulistiska diskursordningen.

Following the 2022 Swedish general election, all three of the Scandinavian countries have had right-wing populist parties either within the government or in cooperation with one. This thesis will review the origins and developments of the major, national, right-wing populist parties in Denmark, Norway and Sweden. It will further focus on the respective party’s development of relationship with other, mainstream parties, as well as the progression of cooperations and advancement towards influence of governmental politics. With the Scandinavian states’ high level of similarities across various areas, this thesis aims to review and analyse similarities and differences from the three examples connected to the theories. This methodology is based as a qualitative, comparative study, focusing on gathered text materials such as academic works, political statements and news. The empirical material gathered will be analysed and connected to theories like convergence, political strategy and party ideology among others, with the aim to observe what aspects these theories have had regarding both the emergence of the right-wing populist parties in Scandinavia, as well as in connection to their development of cooperation with other parties. Central conclusions from the thesis’s discussion and analysis shows how political convergence through various acts and happenings, have supported the achievements of the right-wing populist parties’ goals of entering governmental cooperation. Moreover, comparisons between the countries show similarities such as these parties being shunned by the mainstream ones for example, while some differences include the societal statuses at the point of the parties’ origins.

This study concerns political communication in general, and right-wing populist PR in particular. Research shows that the role of mass media in liberal democracies has changed as a result of emerging social- and alternative media. Political parties no longer need news media to spread their agenda, which proves an opportunity for right-wing populist parties to reach a broader audience. This study aims to determine how The Sweden Democrats, as Sweden’s largest right-wing populist party, communicate through the use of PR-activities. Building on existing work on the content of populist communication, this study aims to show not only what the party communicate but also how they communicate. The ambition is to enable a discussion on the possible effects of right-wing populist communication in liberal democracy.   Based on Habermas’ theory of the public sphere, a critical discourse analysis was carried out on two of the Sweden Democrat’s PR-activities. Analysis on the examples demonstrates use of a populist discourse as well as the use of manipulative persuasive strategies. The results indicate that right-wing populist communication have a negative effect on democracy. The Sweden Democrats utilize discontent and fear as a foundation for totalitarian reasoning, through a use of strategy that neglects the value of democracy. Based on the results the public sphere is recommended as a normative vision for political debate. Further research is needed on how right-wing populist parties communicate in Sweden and internationally, as well as how the use of strategic communication can be transformed to better serve democratic politics.