The aim of this thesis is to analyse the extent to which European electorates have opinions that are in agreement with the three cornerstones of right-wing populist ideology. In today’s research, it’s indicated that there’s a contradiction in current findings. Whereas voting for radical right-wing populists almost is perceived of as pathological deviancy, support for these parties is rising all over Europe. The thesis uses Cas Mudde’s theory to operationalize three key features of populist radical right ideology – nativism, populism and authoritarianism to explore the magnitude of this support. The study is based on a statistical analysis with mean value analysis of 20 European countries and regression analysis, which utilizes data from the European Social Survey from 2014. In the regression analysis, eleven control variables are added with the aim of investigating whether personal qualities affect the result or if it’s only differences between countries that contribute to the result of the thesis. The regression analysis show that a combination of the control variables together with the country variables have the biggest affect on the populist right ideology in Europe. The findings of the thesis show that support for all three key features of the right-wing populist ideology are wide-spread in Europe. However, some countries distinguish themselves more than others. Among the countries where support is most widespread are the Eastern European countries Hungary, Slovenia, Poland and Portugal. On the other hand, although levels of support are still high, opinions that are in agreement with right-wing populism are much less widespread in economically developed countries in North Western Europe, like Sweden, Norway, Denmark, Switzerland and Germany.

Sverigedemokraterna har på kort tid lyckats etablera sig i Sveriges riksdag och är därför i högsta grad delaktig i den samtida politikens utformning. Precis som Sverigedemokraterna har likasinnade partier fått ökat stöd i större delen av Europa och har numera större möjligheter att kunna påverka EU:s utformning. Mot bakgrund av den ökade framgången för nationalistiska och främlingsfientliga partier syftar denna studie till att undersöka Sverigedemokraternas framställning av EU mellan Europaparlamentsvalet 2014 och Europaparlamentsvalet 2019.   Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys av texter som Sverigedemokraterna och dess företrädare har publicerat. Genom studien kan det konstateras att Sverigedemokraternas framställning av EU utgörs av i stort sett samma kritik genom det aktuella tidsspannet, men att det har skett en förändring i form av att partiet inte längre kräver en folkomröstning för Sveriges medlemskap i EU utan numera anser att det finns en möjlighet att reformera EU inifrån tillsammans med likasinnade partier i Europa.Studien knyter an till en teoretisk referensram som tar avstamp i Margaret Canovans samt Paulina Ochoa Espejo teoretiska redogörelser om populism. Genom dessa presenteras populism som oundvikligt i en demokrati vilket gör det viktigt att förstå hur dessa rörelser uppstår.