Global ETD Search

1	Muslim i den svenska skolan : En undersökning om bemötandet av muslimska tjejer i den svenska skolan Burgos, Karen Alexandra January 2015 (has links) Det övergripande syftet är att utifrån berättelser från några flickor med muslimsk bakgrund skapa kunskap om villkoren för muslimska flickors religionsutövning i den svenska skolan. Arbetet är en kvalitativ studie, ur en semi strukturerad guide intervjuas en grupp muslimska tjejer. Empirin analyseras och används som svar på några frågetställningar som mer konkret går in på vilka hinder och behov som kan uppstå, samt om dessa behov, hinder är återkommande i skolan. Förutom en rad forskare som Irene Molina, Ylva Brune, Kjell Härenstam är den huvudsakliga litteraturen tagen från Jonas Otterbeck. De teoretiska utgångspunkterna består av den didaktiska triangeln samt kulturrasism, islamfobi. Jag kan avslutningsvis konstatera att det tjejer med muslimsk bakgrund som kom att utgöra empirin för min studie har påvisat att det finns behov i skolan med hänsyn till deras dagliga religionsutövande. I de behoven som upplevdes existera, är slutsatsen utifrån deras erfarenheter att inte alla anspråken bemöttes tillfredställande. I vissa fall har detta faktum i högsta grad enligt analysen, påverkat och kan komma att påverka deras skolvardag samt pedagogiska situation på ett negativt sätt. Islam skola kulturrasism muslim didaktiska triangeln Educational Sciences Utbildningsvetenskap
2	Attityder till invandring - En kvantitativ studie av attityder till utomeuropeisk invandring i Europa Kuflu, Asmeret January 2013 (has links) Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring. I metodavsnittet beskrivs datamaterialet som är hämtat från European Social Survey, sedan förklaras de mått som avser att mäta attityder till invandring utifrån essentialistisk- och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Vilket följs av en diskussion om reliabilitet och validitet i uppsatsen och sedan en beskrivning av analysmetoden för denna studie, OLS-regression. Vidare ges en deskriptiv beskrivning av urvalet utifrån de variabler som ingår i analysen, uppdelat efter land. Därefter följer resultat och analys som visar att det förekommer en liten skillnad i attityder mellan länderna. Individer i Nederländerna, Frankrike och Storbritannien uppvisar i genomsnitt en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring än individer i Sverige, Norge och Danmark. Kulturell homogenitet visade sig ha ett positivt samband med attityder till invandring. De som föredrar kulturell homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring. Även essentialistisk homogenitet samvarierar med attityder till invandring, det vill säga att de som värdesätter essentialistisk homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring. Syn på invandrare har också en positiv effekt på attityder till invandring, det vill säga att de som har en mer negativ uppfattning av invandrare tenderar att ha mer negativa attityder till utomeuropeisk invandring. Attityder till invandring Europa kultur kulturrasism postkolonialism homogenitet stereotyper främlingsfientlighet European Social Survey SPSS
3	Rasism hos lärare och i skolorganisation Thorsell, Anna January 2014 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt. I slutet presenteras olika tankar om lösningar på denna problematik antirasism intersektionalitet kulturrasism postkolonialism rasism i skolan religionsvetenskap religionsdidaktik värdegrundsarbete Humanities and the Arts Humaniora och konst
4	Muslimers integration i det svenska samhället : ett möte med islamofobi Saleem, Sabrina January 2009 (has links) <p>The purpose of this paper is to examine the Muslims integration in Sweden and the growth of Islamophobia in the Swedish society. To accomplish the understanding of the concept Islamophobia this essay examine different concepts that have associations to the Islamophobia concept. The purpose of this paper is to observe how the concepts are affecting the Muslim integration, along with what integration inconvenience they meet. The paper also examines how Muslims integrate in the Swedish society according to Islamic teaching and culture. What problems and possibilities do Muslims meet in Sweden and how are the difficulties taken care of? According to the research, Muslims have different difficulties in the integration process in Sweden. The essay gives us an understanding of these struggles Muslims deal with. And it also gives us an understanding of persons who agree with the Islamophobia conclusion and how it is affecting the Muslim people.</p> / <p>Möte med islamofobi och dess påverkan på muslimers integration undersöks i denna studie. Enligt denna uppsats skiljer det sig bland muslimer hur de väljer att integreras i det svenska samhället, detta beror främst på mångfalden muslimer i Sverige idag. Integrationssvårigheter muslimer kan stöta på i Sverige kan i vissa fall bero på islamofobin. Begreppet islamofobi kan enligt tidigare studier relateras till kulturrasism, xenofobi, antisemitism och orientalism. Dessa begrepp anses även av forskare ha många anknytningar till islamofobi och kallas därför för islamofobins släktbegrepp. Bland muslimer i Sverige dyker det upp både möjligheter och svårigheter i samband med integrationen. De möjligheter muslimer har idag är att det finns utrymme för muslimer att utöva sin religion i det svenska samhället. Dessutom finns det olika aktiva muslimska organisationer runt om i landet. Andra möjligheter i det svenska samhället för muslimer är att positiva utbyten och framgångar har gjorts i mötet med islam och muslimer. Integrationssvårigheterna för muslimer i Sverige kan bestå av att högtider samt böner inte alltid kan utföras enligt islams lära. Den muslimska bönen som görs på offentlig plats kan upplevas som främmande och stötande av människor i samhället. Muslimer kan inte alltid undgå islamofobi och främlingsfientlighet i samband med sin integration i det svenska samhället. Alla människor är förstås inte fientliga mot islam och muslimer i det svenska samhället. Tidigare forskningar talar om öppna och stängda uppfattningar om islam och muslimer, vilket innebär att man antingen är öppen för islam eller är mer sluten i sina uppfattningar. Till slutna uppfattningar om islam räknas ofta stereotypa uppfattningar om religionen och muslimer. Självklart kan man även samtidigt inneha båda stängda och öppna uppfattningar om islam. Stängda uppfattningar av islam och i det svenska samhället kan även bero på, vilket är min teori i denna uppsats, att människor innehar för lite kunskaper om muslimer och Islam.</p> islamofobi islam muslimer integration kulturrasism xenofobi främlingsfientlighet Islamology Islamologi Cultural anthropology Kulturantropologi Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
5	"BÄTTRE BALANS I BOENDESAMMANSÄTTNINGEN" - FÖR VEM? : En studie om boendes upplevelser av social mixing i tre bostadsområden i Köpenhamn / "BETTER BALANCED COMPOSITION OF TENANTS" - FOR WHOM? : A study about dwellers' experiences of social mixing in three housing areas in Copenhagen Oliveira e Costa, Sandra January 2012 (has links) Social mixing går ut på att ’mixa’ befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ”ghetton” utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ”icke-västliga” härkomst samt kriminalitet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 16 invånare i tre av Köpenhamns marginaliserade bostadsområden och genererat empiri kring deras erfarenheter av social mixing. Empirin samt bostadspolitiken som avser att ”skapa en bättre balans i boendesammansättningen” diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som anammar ett revanchistiskt alternativt emancipatoriskt förhållningssätt till social mixing och gentrifiering. Studien identifierar komplexa aspekter av social mixing; majoritetsbefolkningens än mer privilegierade ställning och ”resurssvagas” försämrade situation på bostadsmarknaden; majoritetsbefolkningens försprång i den lokala maktens rum; minoriteters upplevelser av vissa segregerade rum som fristäder; kampen om rummet när fristäderna utmanas; samt flera aspekter som försvårar möten mellan boende och gentrifierare. Alternativa förhållningssätt identifieras från de boendes berättelser. De empiriska fynden nyanserar dessutom tidigare forskning om betydelsen av ’det egna valet’ i relation till bosättning i marginaliserade bostadsområden. Social mixing ghetto Copenhagen social composition of tenants cultural racism gentrification Social mixing ghetto Köpenhamn boendesammansättning kulturrasism gentrifiering
6	Muslimers integration i det svenska samhället : ett möte med islamofobi Saleem, Sabrina January 2009 (has links) The purpose of this paper is to examine the Muslims integration in Sweden and the growth of Islamophobia in the Swedish society. To accomplish the understanding of the concept Islamophobia this essay examine different concepts that have associations to the Islamophobia concept. The purpose of this paper is to observe how the concepts are affecting the Muslim integration, along with what integration inconvenience they meet. The paper also examines how Muslims integrate in the Swedish society according to Islamic teaching and culture. What problems and possibilities do Muslims meet in Sweden and how are the difficulties taken care of? According to the research, Muslims have different difficulties in the integration process in Sweden. The essay gives us an understanding of these struggles Muslims deal with. And it also gives us an understanding of persons who agree with the Islamophobia conclusion and how it is affecting the Muslim people. / Möte med islamofobi och dess påverkan på muslimers integration undersöks i denna studie. Enligt denna uppsats skiljer det sig bland muslimer hur de väljer att integreras i det svenska samhället, detta beror främst på mångfalden muslimer i Sverige idag. Integrationssvårigheter muslimer kan stöta på i Sverige kan i vissa fall bero på islamofobin. Begreppet islamofobi kan enligt tidigare studier relateras till kulturrasism, xenofobi, antisemitism och orientalism. Dessa begrepp anses även av forskare ha många anknytningar till islamofobi och kallas därför för islamofobins släktbegrepp. Bland muslimer i Sverige dyker det upp både möjligheter och svårigheter i samband med integrationen. De möjligheter muslimer har idag är att det finns utrymme för muslimer att utöva sin religion i det svenska samhället. Dessutom finns det olika aktiva muslimska organisationer runt om i landet. Andra möjligheter i det svenska samhället för muslimer är att positiva utbyten och framgångar har gjorts i mötet med islam och muslimer. Integrationssvårigheterna för muslimer i Sverige kan bestå av att högtider samt böner inte alltid kan utföras enligt islams lära. Den muslimska bönen som görs på offentlig plats kan upplevas som främmande och stötande av människor i samhället. Muslimer kan inte alltid undgå islamofobi och främlingsfientlighet i samband med sin integration i det svenska samhället. Alla människor är förstås inte fientliga mot islam och muslimer i det svenska samhället. Tidigare forskningar talar om öppna och stängda uppfattningar om islam och muslimer, vilket innebär att man antingen är öppen för islam eller är mer sluten i sina uppfattningar. Till slutna uppfattningar om islam räknas ofta stereotypa uppfattningar om religionen och muslimer. Självklart kan man även samtidigt inneha båda stängda och öppna uppfattningar om islam. Stängda uppfattningar av islam och i det svenska samhället kan även bero på, vilket är min teori i denna uppsats, att människor innehar för lite kunskaper om muslimer och Islam. islamofobi islam muslimer integration kulturrasism xenofobi främlingsfientlighet Islamology Islamologi Cultural anthropology Kulturantropologi Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
7	Afrikabilden i läromedel Vestman, Erik January 2000 (has links) <p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen <em>Borom Sarret</em>?</p><p>Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.</p><p><em>Lpo-94</em> nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker.</p><p>Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000. religionsdidaktik Afrika Afrikabild läromedelsanalys diskriminering kulturmöten kolonialism kulturrasism xenofobi främlingsfientlighet religionskunskap grundskola läroböcker Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Human geography Kulturgeografi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
8	Afrikabilden i läromedel Vestman, Erik January 2000 (has links) Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret? Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning. Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker. Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000. religionsdidaktik Afrika Afrikabild läromedelsanalys diskriminering kulturmöten kolonialism kulturrasism xenofobi främlingsfientlighet religionskunskap grundskola läroböcker Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Human geography Kulturgeografi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
9	Swedish Belief and Swedish Tradition : The Role of Religion in Sweden Democrat Nationalism Stenbäck, Tomas January 2020 (has links) In the context of Western, European, Nordic, and Swedish radical nationalism, this study is an analysis of the various ways the political party the Sweden Democrats talks about religion; primarily about Swedish Evangelical-Lutheran Christianity and the Church of Sweden. The study investigates the party expressions on religion and nationalism, using theoretical models of interpretation, constructed for this specific purpose, out of hermeneutic methodology. The purpose has been to analyse the different functions of the various ways the Sweden Democrats talk about religion, and to investigate how the references to religion legitimize the ideology of nationalism, with the aim to answer the following questions: How do the Sweden Democrats’ talk on religion function as an identity marker? In what way is it possible to distinguish an aspiration for cultural purity in the Sweden Democrats’ talk on religion? Is it possible to distinguish neo-racism in the Sweden Democrats’ talk on religion? In which ways can the Sweden Democrats’ talk on religion be regarded as political strategy? The results demonstrate in which ways the Sweden Democrats apply religion to promote the party perceptions of nationalism, as well as to legitimize the party conceptions of the Swedish nation and the Swedish people: Swedish Christianity and the Church of Sweden are used to identify Swedish culture and to identify contrasting foreign culture. Swedish Christianity is used as the determining factor between the good Swedish people and the bad other people. Swedish Christianity is used as the determining factor between the right Swedish values and the wrong values of the other. Swedish Christian values are used as dividing criteria between the culturally pure Swedish people and the culturally impure other people. The degeneration of the Church of Sweden mirrors the degeneration of the Swedish society. Swedish Christian homogeneity will guarantee security for the Swedish people and the Swedish nation within the Swedish nation-state. Elements of religion and culture sort different peoples into different categories in the hierarchical view of humanity. Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the Swedish people as innocent to the current precarious situation of the Swedish nation, and Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the people of the other, which is to blame for this situation. The Swedish people is superior, to the non-Swedish people, because of superior Swedish religion and superior Swedish culture. Swedish Christianity is used to promote anti-democratic political positions. Swedish Christianity is used to legitimize coercion and force in the enforcement of Swedishness. Nation Nationalism Radical nationalism Populism Populist radical right PRR Right-wing populism Politics Legitimization Legitimation Belief Tradition Culture Religion Christianity Church Evangelical-Lutheranism Lutheranism Lutheran The Church of Sweden People The people Peoples Folk The folk Swedes Swedish Swedishness Sweden Identity Identification Purity Cultural purity Neo-racism New racism Culture racism Cultural racism Political strategy The Sweden Democrats Nation Nationalism Radikalnationalism Radikal nationalism Populism Högerpopulism Politik Legitimering Tro Tradition Kultur Religion Kristendom Kyrkan Evangelisk- Luthersk Luthersk Lutherdom Svenska kyrkan Folk Folket Svenskar Svensk Svenskhet Sverige Identitet Identifikation Renhet Kulturell renhet Nyrasism Ny rasism Kulturrasism Kulturell rasism Politisk strategi Sverigedemokraterna Religious Studies Religionsvetenskap Social Sciences Interdisciplinary Övrig annan samhällsvetenskap History of Ideas Idé- och lärdomshistoria History of Religions Religionshistoria Ethnology Etnologi Cultural Studies Kulturstudier Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

Search results