This study examines working teachers’ thoughts and views regarding multilingual children in assembly situations. The purpose of the study was to increase my knowledge and understanding surrounding the educators’ approach when it comes to integrating multilingual children in common activities. By using semi-structured, qualitative interviews with six working educators in three different pre-schools, I examined their thoughts and approaches to working with multilingual children in assembly situations. The results show that the teachers use a variety of tools, such as songs, stories and impersonation in order to involve the multilingual children in situations where all children are gathered. The educators also unanimously agree that the teaching situations for the multilingual children do not only occur during the planned activities, but throughout the entire day that the child spends in pre-school.

Det har i tidigare forskning framkommit att miljön på förskolan är betydelsefull, där det pedagogiska arbetet kan förbättras genom att förskollärarna inreder miljön omsorgsfullt. Som förskollärare kan man inte utforma en miljö som gynnar alla barn på förskolan. Men som förskollärare bör man lära känna varje barn och vara uppmärksam på vad de intresserar sig för och därefter skapa en miljö som inspirerar dem. Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur förskollärare kan se på den fysiska miljön och hur de utformar den på förskolan. Vid planerade aktiviteter var vi nyfikna på om man väljer miljö utifrån aktiviteterna och om de anpassar den.Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där omgivningen har betydelse och att artefakter kan påverka. Artefakter är ett genomgående begrepp som vi använder oss av i studien för att utgå från det valda perspektivet. Det står för alla de fysiska redskap som människor är beroende av för att exempelvis vara kreativa, kunna lösa konfliter och kunna kommunicera. I vår studie står artefakter för redskap som förskollärare använder sig av för att bygga upp en miljö. När vi intervjuade förskollärarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex förskollärare varav tre arbetade på kommunala förskolor och tre på kooperativa förskolor.Studiens resultat visade att förskollärarna ser på miljön som betydelsefull men i planerade aktiviteter utgick de från vad man ska göra. Vid planerade aktiviteter bestämdes miljön utifrån vilket rum som är praktiskt att befinna sig i för aktiviteten där artefakter var lättillgängliga. Majoriteten av förskollärarna beskrev att förskolelokalerna var för små för antalet barn som vistades i verksamheterna, vilket begränsade deras arbete. De kooperativa förskollärarna beskrev att deras fysiska miljö var inspirerande och de överlag var nöjda med sin miljö. Förskollärarna valde miljö till de planerade aktiviteterna genom att dela upp barngruppen i grupper och de befann sig oftast på samma plats. Vid planerade aktiviteter tog majoriteten av förskollärarna i vår studie upp att man skalade av miljön genom att ta bort artefakter som de upplevde störde barnens koncentrationsförmåga. Vi märkte även att de kommunala förskolorna och de kooperativa förskolornas miljöer i vår studie skiljde sig åt på grund av olika faktorer. Det var faktorer som förskolans ekonomi, regler och riktlinjer där exempelvis de kooperativa förskolorna fick ta hjälp av föräldrar när saker skulle byggas, vilket ledde till en miljö som ständigt var föränderlig. De kommunala förskolorna fick inte ta hjälp av exempelvis föräldrar för att materialet då inte blev fackmannamässigt utfört vilket gjorde att deras miljö var svårföränderlig.

This study investigates how the use of alternative tools are implemented in teaching in elementary school instruction for pupils with reading and writing difficulties in a municipality. The following questions are asked: What are the routines for the implementation of the alternative tools? How do pupils with reading and writing difficulties use alternative tools in their schoolwork? How do teachers enable the use of alter-native tools in the schoolwork for pupils with reading and writing difficulties? What is the role of the special education teacher in the implementation of the alternative tools in schoolwork for pupils with reading and writing difficulties in different stages in elementary school? Two methods were used, webb survey for principals, special education teachers and teachers and interviews with three pupils, three teachers and three special education teachers. The results showed that there are certain, but differing, routines in the municipality. Students use alternative tools in all grades. Teachers want to use the tools but doesn´t always enable it in their teaching. The special education teachers have a keyrole in the implemen-tationprocess. The conclusion is that routines and roles need to be properly specified throughout the im-plementationprocess. Students and teachers need more knowledge and continuous support in their use of tools.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter. Det visade sig också att artefakterna hade en betydande roll i barnens samspel och att både flickorna och pojkarna använde sig av dessa i sitt samspel om än på lite olika sätt. Utifrån resultatet kan vi konstatera att en medvetenhet om barns olika samspelsmönster utifrån kön är viktigt för att kunna motverka de stereotypa könsmönstren i förskolan.

The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare. Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats. Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt.

Teknikproblem kring digitala artefakter i skolan är enl. forskning ett störande moment som påverkar lärarens arbetssituation negativt, vilket leder till ökad arbetsbelastning, stress och slutändan till sämre resultat för eleverna. Undersökningen fokuserar på medielärare som undervisar i praktiska medieämnen på gymnasiet inriktning Estetetik & Media, som dagligen bedriver undervisning med hjälp av digitalmedieutrustning. Medielärarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet bidrar till förväntningar som skolan har på dem att lösa teknikproblem och inkluderade dessa i yrkespraxispraxis, fastän medieläraren själva inte tycker de skall ingå. Beroende på det sätt tekniken tagit plats i skolan som pedagogiskt verktyg har digitala artefakter bundits till kunskapsmålen, vilket bidragit till att teknikproblem har fått en underordnad ställning och inte synliggjort i forskning som bedrivit kring effekterna av digitaliseringen av skolan. Med hjälp av öppna, halvstrukturerade kvalitativa frågor har fem medielärare utifrån sina upplevelser fått beskriva vad som fungerar och inte fungerar runt implementeringen av digitala artefakter i den lokala verksamheten. Slutresultatet visar att i de verksamheter där samråd mellan lärare och rektor runt ekonomi och ansvarsfrågor som berör den egna ämnena, minskar stress för lärarna och energin kan istället fokuseras på att hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen.

Teknikens snabba utveckling resulterar i en ständig utveckling av arbetslivet. Idag finns möjligheten att arbeta på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt, och arbetet är i större utsträckning oberoende av tid och rum. Den enskilda individen har tilldelats ett större ansvar över sitt arbete och får därmed i viss mån sätta egna gränser i relation till arbetet, vilket har kommit att kallas det gränslösa arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniska artefakter påverkar den upplevda gränsen mellan arbete och privatliv för tjänstemän, samt vilka arbetsrelaterade förväntningar som upplevs till följd av detta. Metodologiskt grundar sig studien i kvalitativa intervjuer med tio personer med tjänstemannayrken inom olika företag och branscher. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som innefattar Actor Network Theory, Social Exchange Theory samt begreppet Tacksamhet. Resultatet visar att tekniska artefakter är en förutsättning för det gränslösa arbetet som tjänstemän tillämpar. I och med detta ställs förväntningar på att arbeta utanför traditionella ramar, vilket tjänstemän har en positiv inställning till.

Utomhuspedagogik är någonting som kan stötta elever i mellanstadiet. Denna studie syftar till att utveckla kunskapen om hur utomhusmatematik används i skolorna och om Naturskolans arbetsinsats kan bidra till en ökad utomhusundervisning. Studien har genomförts med både intervjuer och observationer av Naturskolans arbete i skolorna. Resultatet visar att de lärare som Naturskolan har besökt inte gjort några större förändringar i sitt fortsatta arbete i utomhusmatematik. Det har däremot gett en positiv effekt på lärarnas inställning då de känner sig mer trygga att bedriva undervisning utomhus. Naturskolan beskriver sitt arbete som fortbildning, vilket lärarna i flera fall inte uppfattade. Naturskolan har förmedlat expertkunskaper och lärarna beskriver deras arbete som strukturerat men även med känslan att det är enkelt att vistas ute.