Teknikproblem kring digitala artefakter i skolan är enl. forskning ett störande moment som påverkar lärarens arbetssituation negativt, vilket leder till ökad arbetsbelastning, stress och slutändan till sämre resultat för eleverna. Undersökningen fokuserar på medielärare som undervisar i praktiska medieämnen på gymnasiet inriktning Estetetik & Media, som dagligen bedriver undervisning med hjälp av digitalmedieutrustning. Medielärarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet bidrar till förväntningar som skolan har på dem att lösa teknikproblem och inkluderade dessa i yrkespraxispraxis, fastän medieläraren själva inte tycker de skall ingå. Beroende på det sätt tekniken tagit plats i skolan som pedagogiskt verktyg har digitala artefakter bundits till kunskapsmålen, vilket bidragit till att teknikproblem har fått en underordnad ställning och inte synliggjort i forskning som bedrivit kring effekterna av digitaliseringen av skolan. Med hjälp av öppna, halvstrukturerade kvalitativa frågor har fem medielärare utifrån sina upplevelser fått beskriva vad som fungerar och inte fungerar runt implementeringen av digitala artefakter i den lokala verksamheten. Slutresultatet visar att i de verksamheter där samråd mellan lärare och rektor runt ekonomi och ansvarsfrågor som berör den egna ämnena, minskar stress för lärarna och energin kan istället fokuseras på att hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området “hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier”. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang. Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer. Studien visar att intressenterna upplever de att sociala medier utgör en viss press till profilering. Offentliga miljöer visar sig gynna profilering, medans mindre sammanhang gynnar äkthet. Vad gäller kommunikationsformer så gynnas profilering i de kommunikationsformer som kommer så långt ifrån det fysiskt verkliga mötet som möjligt, medans äkthet gynnas i de kommunikationsformer som upplevs komma så nära det fysiskt verkliga mötet som möjligt. Studien föreslår att en digital artefakt inom sociala medier som syftar till att uppmuntra till äkthet bör skapa en trygg miljö, där allt inte alltid är till för alla och där kommunikationsformer som främjar äkthet uppmuntras. / This thesis gives increased knowledge of how a digital artifact in social media might encourage genuineness, as an antithesis to profiling in order to create a balance between profiling and genuineness. The thesis treats the area of “ how and why we present ourselves in a certain way in social media”. This is understood and discussed with the help of two endpoints; profiling and genuinness in social media. The study also discusses the role of the designer in this context. The thesis explores the area through a literature, but also conduct its own study in the form of semi-structured group interviews. The study shows that stakeholders feels pressure to profiling from social media. Public areas seems to benefit profiling, while smaller context favors genuinness. When it comes to the form of communication it seems that profiling is favored from the forms of communication that come as far from the physically real meeting as possible, while the communicatonforms that provide the experiences similar to a physically real meeting is perceived to be the most genuine. The thesis suggests that an digital artefact in social media that aim to encourage genuinness should create a safe environment, where everything is not always for everyone and where the forms of communication that promotes genuinness is encouraged.

This Bachelor Thesis examines sampling as creative process in relation to friction between users and creators. The goal of this thesis is to create an understanding of the relations involved in creative processes and explore sustainable manner of working with processes. To explore creative processes, sampling is interpreted in relation to music production and the musical culture involved in shaping of worlds. Sampling is the processes of creating from what already is in a way of involving the users and creators with the past, present and future. The friction of creative processes involves an understanding of innovation and originality that questions existing principles. Sampling in relation to friction is about boundaries, how do we involve ourselves in an accountable process and what is appropriation in relation to creative engagement? / Det här kandidatarbetet undersöker sampling som en skapandeprocess i relation till användare och deltagare. Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för de relationerna involverade i en skapandeprocess och utforska hållbara aspekter av att arbeta med processer. För att undersöka skapandeprocesser förstås sampling i relation till musikproduktion och musikkultur som världskapande. Sampling möter skapandeprocesser med det redan befintliga genom att involvera användaren och deltagaren i dåtid, nutid och framtid. Friktionen i skapandeprocesser prövar förståelsen av innovation, originalitet och ägande. Sampling i relation till friktion handlar om gränser, hur kan vi involvera oss i ett ansvarfullt skapande och vad är appropriering i relation till skapandeprocesser?