The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

Överraskning är en av krigföringens etablerade grundprinciper och har fascinerat under lika lång tid det betraktats meningsfullt att förstå krigföring. Paradoxalt nog befinns principen vara såväl förhållandevis outforskad som abstrakt och allmänt hållen trots sin oomtvistliga funktion genom historien. Undersökningens syfte är att med en teoriutvecklande ansats identifiera vilka framgångsfaktorer som bidrar till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Undersökningen har med en hypotetisk-deduktiv metod, där såväl en referenshypotes som delhypoteser genererats, använts för hypotesprövning av två empiriska fall, räderna mot St Nazaire 1942 och Makin Island 1942.   Resultatet identifierar efter en falsifikationsprincip att framgångsfaktorerna vilseledning, operationssäkerhet, tempo och originalitet har en giltighet som bidrag till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Teoriutvecklingsmässigt påvisar även resultatet att originalitet är den framgångsfaktor som möjliggör och är dimensionerande för de övriga framgångsfaktorernas bidrag till en lyckad överraskning. Rekommendationsmässigt och i termer av en ökad generaliserbarhet bör fler empiriska prövningar genomföras för att än bättre förstå vad som bidrar till en lyckad överraskning.

This study analyzes the requirements for a work to obtain copyright protection according to the Act on Copyright in Literary and Artistic Works. There is nothing in the legislation that explicitly describes the qualifications that a work must possess in order to obtain copyright protection. The fact that specific requirements are set for a work becomes clear when looking at the legislative history. The legislative history clearly emphasizes that the work to be protected must possess a certain degree of ​independence and ​originality.​It appears that the conditions for protection is linguistically difficult to define which resulted in uncertainty regarding what is required of a work according to the law. The purpose of this study is to investigate the conditions required by copyright in order for a work to obtain the rights that a protection implies and how the legal position has developed in practice. The study is investigated using a legal dogmatic method where the source of law is the basis for both the analysis and the disposition in order to be able to answer the questions being discussed. A number of precedential cases will be discussed along with articles written by experts within copyright law, which has been published in the journal Nordiskt Immateriellt Rättsskydd (NIR). Conclusions that can be drawn from this study is that it’s possible to determine the copyright protection requirements by two different assessments, the originality assessment and the work height assessment. Both assessments are considered equivalent to each other where one doesn’t have to exclude the other. It is also clear that there is a varying conceptual use by the courts to determine whether a work reaches the required level to obtain copyright protection. A conclusion that can be drawn from this is that the concepts themselves cannot be assigned any significant importance in individual decisions. The concepts primarily serve the function as the closest definition one can come to purely linguistically describe the actual requirements set by the Copyright Act. It is stated that one of the reasons for the lack of protection requirements in the legislative text is partly due to deficiencies in the Swedish language at the time of the law’s creation. / I denna uppsats utreds kraven som ställs för att ett verk skall åtnjuta skydd enligt lag (SFS 1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). I lagstiftningen återfinns inget som uttryckligen beskriver de kvalifikationer som ett verk egentligen måste besitta för att det skall kunna få upphovsrättsligt skydd. Att det ställs särskilda krav på ett verk blir tydligt när man återgår till lagens förarbeten. Förarbetena framhåller tydligt att verket som skall skyddas måste besitta en viss grad av ​självständighet och ​originalitet.​Det framgår att skyddsförutsättningarna är språkligt svåra att definiera vilket resulterat i otydligheter gällande vad som krävs av ett verk i lagens mening. Syftet med uppsatsen är att utreda förutsättningarna som ställs enligt upphovsrätten för att ett verk ska erhålla de rättigheter som ett skydd innebär samt hur rättsläget utvecklats i praktiken. Uppsatsen utreds med hjälp av en rättsdogmatisk metod där rättskälleläran ligger till grund för såväl analysen som för uppsatsens disposition för att kunna besvara de frågeställningar som behandlas. Ett antal prejudicerande rättsfall på rättsområdet kommer att avhandlas tillsammans med artiklar som är författade av sakkunniga på området och som blivit publicerade i tidskriften Nordiskt Immateriellt Rättsskydd (NIR). Slutsatser som kan dras av denna uppsats är att det går att fastställa de upphovsrättsliga skyddskraven enligt två olika bedömningar, originalitetsbedömningen och verkshöjdsbedömningen. De båda bedömningarna anses vara likvärdiga med varandra där den ena inte behöver utesluta den andra. Det står även klart att det finns en varierad begreppsanvändning hos domstolarna för att avgöra om ett verk når upp till den nivå som krävs för att kunna åtnjuta upphovsrättsligt skydd. En slutsats som kan dras av detta är att begreppen i sig inte kan tillmätas någon större betydelse vid enskilda avgöranden, utan de tjänar främst funktionen som den närmsta definitionen man kan komma för att rent språkligt beskriva de krav som URL faktiskt uppställer. Det konstateras att en av anledningarna till det uteblivna skyddskraven i lagtexten delvis beror på bristfälligheter i det svenska språket vid lagens tillkomst.

I det rådande informationssamhället där utbytet av information och digitalt material har blivit mer framträdande än någonsin tidigare har även upphovsrättsfallen kring dess användande och återanvändande blivit allt mer aktualiserade. I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har påverkat kreativa aktörers syn på återanvändning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet. Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur människan och hennes kognitiva processer influerar rättsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering. Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan människor, vilket resulterat i förändrade konsumtionsmönster och en remixkultur där individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlänkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder från mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer. Med bakgrund av detta söker vi att förespråka en mer öppen syn på de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,där människor tillsammans bygger vidare på vårt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet. / In the current information society where the exchange of information and digital material has grown to become more prominent than ever before, so has the copyright cases regarding the usage and reusage of said materials become increasingly actualized. In this thesis, we’ve sought to study how norms surrounding creation and originality has affected the views on reuse and recontextualization of creative actors during the latter parts of the 2000’s as well as the early 2010’s. By developing the method intercontextuality, we’ve been studying how mankind and her cognitive processes influence court cases concerning derivative works and/or recontextualization. The digital technology has brought forth new norms surrounding creation as well as how information is mediated between people, which has resulted in changed consumption patterns and a remix culture where individual works are no longer viewed as static entities, but as living, interconnected expressions. Cognitive processes may have contributed to this remix culture and in turn more generalising attitudes from media distribution companies and government organizations. We proceed to advocate a more open view on the intercontextual connections that bind all creative works and their underlying creators together. To view creative expressions as a part of the global meme-pool, where together people keep building on our cultural heritage may just be a step towards preventing harmful egoism surrounding one’s own creations.

”Sommar” är ett av de allra främsta exemplen på Inger Edelfeldts skicklighet som novellförfattare. Genom ett antal stilistiska och berättartekniska grepp utnyttjar hon novellens begränsade utrymme optimalt. Edelfeldt förmedlar här motiv och tema, utan att behöva ge avkall på vare sig person- eller miljöskildring och hon lyckas dessutom förmedla en rikedom av känsla och undermening. Uppsatsens syfte är att klargöra på vilket sätt Inger Edelfeldt skapar mening i novellen, utan att behöva skriva ned varenda bokstav i den historia hon vill förmedla: Vilka stilistiska och berättartekniska grepp används? Och vilken betydelse får dessa för tolkningen av berättelsen? Uppsatsen fokuserar på fyra olika analysområden (med såväl kvantitativa som kvalitativa drag): det sinnliga, det ljusa och det mörka, det rituella samt det utelämnade och det antydda. Det är just genom att använda sig av dessa stildrag och berättartekniska grepp som Edelfeldt, trots den knapphändiga informationen, skapar en djupare mening i texten.

Denna c-uppsats undersöker filosofen och författaren Thomas Thorilds (1759–1808) egna författarideal och hur han förhöll sig till härmande. Våra litteraturhistoriska läroböcker attribuerar romantiken för att vara den första epok där idealet om den originella författaren uppkommer. Detta i samband med Europas första upphovsrättsliga lagstiftningar. Thorild introducerades ett nytt originellt författarideal i Sverige, denna uppsats är ett nytt perspektiv på den svensk romantiken förhållande till härmandet utifrån Thorild. Undersökningen utgörs av en historiserande metod med perspektiv på Thorilds egna synsätt och värderingar. Mitt källmaterial bygger på Thorilds egna dikter och verk som En Critik Öfver Critiker (1791) samt Om Efterhärmning (1792). Det teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är tidigare forskare såsom Martin Fredrikssons och hans avhandling, där han anayserar konstruktionen av författaren i laglig bemärkelse. Sedan Martha Woodmansee vars forskning ifrågasätter bilden av att ”de sköna konsterna som något evig och densamma genom historien. Vår moderna syn bottnar i romantiska ideal, men de formas alltid efter sin samtid. Sist ut är I Michel Foucault som diskuterat individualiseringen av författaren och när författarjaget blir synonymt med bokens liv. Denna undersökning är högst relevant då studier av den svenska romantikens ideal och förhållande till originalitet inte har studerats utifrån Thomas Thorild i samband med hans författarideal. Thorild är han som attribueras som den som introducerade det romantiska författaridealet till Sverige och därför det självklara valet för undersökningen.

Syfte: Mänskligheten strävar alltid efter att utvecklas och kreativitet är en central del i processen då världen ständigt blir mer komplex. Forskning inom området kreativitet är således en nödvändighet för ett modernt och framåtsträvande samhälle. Likaså inom marknadsföring ges kreativitet utrymme då marknaden idag är hårt konkurrensutsatt och utsatt för ett överflöd av marknadsföring. Det är därför av stor vikt att differentiera sig från mängden för att bli uppmärksammad och kreativitet är en betydelsefull del i att göra marknadsföring synlig. Syftet med studien är att söka förståelse kring vilka kreativa marknadsföringskomponenter som bidrar till uppmärksamhet samt hur de påverkar graden av uppmärksamhet. Syftet är även att minska det existerande forskningsgapet inom området.Design/metod: En empirisk undersökning av uppmärksammade reklamfilmer har gjorts för att uppnå studiens syfte och inspiration är till stor del hämtad från kulturanalys. Studien innehåller en kvalitativ analys av nio reklamfilmer där fyra marknadsföringskomponenter med koppling till kreativitet har identifierats och analyserats. De komponenter som inkluderats i studien är originalitet, humor, storytelling samt kändiseffekt och tidigare forskning och teorier inom dessa områden har legat till grund för studien.Resultat: Resultatet av studien visar att samtliga marknadsföringskomponenterna återfanns i fem av de nio reklamfilmer som analyserades. Originalitet och storytelling återfanns i de fyra resterande reklamfilmerna. Samtliga av komponenterna konstateras därför bidra till att öka uppmärksamheten kring en reklamfilm dock i olika stor utsträckning. Originalitet och storytelling är tillsynes en nödvändighet medan humor och kändiseffekten är komponenter som kan öka chanserna ytterligare för en reklamfilm att nå stor uppmärksamhet. Studien har även resulterat i slutsatsen att humor i större utsträckning återfinns bland uppmärksammade reklamfilmer. Studien bekräftar även tidigare forskning som visar att oväntade element är den form av humoristisk reklam som till största delen återfinns i dagens reklam.Framtida forskning: För framtida forskning rekommenderas det att studien utökas med analys av fler mediekanaler, observationer under längre tidsperiod samt intervjuer med respondenter som för första gången utsätts för reklamen. Det för att öka överförbarheten samt trovärdigheten och göra studiens resultat mer generellt applicerbart inom marknadsföring. / Program: Civilekonomprogrammet

This Bachelor Thesis examines sampling as creative process in relation to friction between users and creators. The goal of this thesis is to create an understanding of the relations involved in creative processes and explore sustainable manner of working with processes. To explore creative processes, sampling is interpreted in relation to music production and the musical culture involved in shaping of worlds. Sampling is the processes of creating from what already is in a way of involving the users and creators with the past, present and future. The friction of creative processes involves an understanding of innovation and originality that questions existing principles. Sampling in relation to friction is about boundaries, how do we involve ourselves in an accountable process and what is appropriation in relation to creative engagement? / Det här kandidatarbetet undersöker sampling som en skapandeprocess i relation till användare och deltagare. Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för de relationerna involverade i en skapandeprocess och utforska hållbara aspekter av att arbeta med processer. För att undersöka skapandeprocesser förstås sampling i relation till musikproduktion och musikkultur som världskapande. Sampling möter skapandeprocesser med det redan befintliga genom att involvera användaren och deltagaren i dåtid, nutid och framtid. Friktionen i skapandeprocesser prövar förståelsen av innovation, originalitet och ägande. Sampling i relation till friktion handlar om gränser, hur kan vi involvera oss i ett ansvarfullt skapande och vad är appropriering i relation till skapandeprocesser?

Kreativitet är en av de mest eftertraktade och värderade mänskliga förmågorna, särskilt inom konst, teknologi och vetenskap. Vetenskapliga studier av kreativitet har visat svaga samband med personlighet och intelligens, egenskaper som annars är starka prediktorer för prestation. Kreativitet är dock rimligtvis kopplad till någon typ av prestationsaspekt av hjärnans funktion. En sådan aspekt är förmågan till timing, dvs beteenden och bedömningar som har med tid och tidsprecision att göra. Syftet med denna studie var att undersöka om timing är associerat med kreativitet, kontrollerat för personlighet och intelligens. Guilford’s Alternative Uses Task användes för att mäta kreativ originalitet och Inventory of Creative Activities and Achievements för att mäta kreativ effektivitet på 66 personer mellan 20-40 år som även testades för timingförmåga, psykometrisk intelligens och personlighet (the Big Five). Trots en signifikant korrelation mellan kreativ effektivitet och timing visade en multipel regression att personlighetsdimensionen öppenhet (O) förklarade mest varians (R2 = 13%) varvid timing utgjorde 2% (icke-signifikant) av den totalt drygt 30% förklarade variansen. Kreativ originalitet uppvisade inga signifikanta korrelationer med någon annan variabel. Ytterligare forskning kring tänkbara egenskaper som skulle kunna bidra med förståelse för kreativitet är önskvärd. / Creativity is one of the most desired and valued human abilities, particularly within art, technology and science. Scientific studies of creativity exhibit weak associations with personality as well as intelligence, traits that are otherwise strong predictors for achievement. Creativity is, however, reasonably linked to some performance aspect of brains function. One such aspect is timing ability, behaviours and assessments that include time and temporal precision. The purpose of this study was to assess whether creativity is associated with creativity, controlling for intelligence and personality. Guilford’s Alternative Uses Task was used for measuring creative originality and Inventory of Creative Activities and Achievements was used for measuring creative effectiveness for 66 participants between 20 and 40 years of age, who were also tested for timing ability, psychometric intelligence, and personality (the Big Five). While there was a significant correlation between creative effectiveness and timing, multiple regression showed that the personality dimension openness (O) explained most of the variance (R2 = 13%), wherewith timing accounted for 2% of about 30% explained variance for all other variables. Creative originality exhibited no significant correlations with any other variable. Further research on traits that may influence creativity is desirable.