Teknikproblem kring digitala artefakter i skolan är enl. forskning ett störande moment som påverkar lärarens arbetssituation negativt, vilket leder till ökad arbetsbelastning, stress och slutändan till sämre resultat för eleverna. Undersökningen fokuserar på medielärare som undervisar i praktiska medieämnen på gymnasiet inriktning Estetetik & Media, som dagligen bedriver undervisning med hjälp av digitalmedieutrustning. Medielärarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet bidrar till förväntningar som skolan har på dem att lösa teknikproblem och inkluderade dessa i yrkespraxispraxis, fastän medieläraren själva inte tycker de skall ingå. Beroende på det sätt tekniken tagit plats i skolan som pedagogiskt verktyg har digitala artefakter bundits till kunskapsmålen, vilket bidragit till att teknikproblem har fått en underordnad ställning och inte synliggjort i forskning som bedrivit kring effekterna av digitaliseringen av skolan. Med hjälp av öppna, halvstrukturerade kvalitativa frågor har fem medielärare utifrån sina upplevelser fått beskriva vad som fungerar och inte fungerar runt implementeringen av digitala artefakter i den lokala verksamheten. Slutresultatet visar att i de verksamheter där samråd mellan lärare och rektor runt ekonomi och ansvarsfrågor som berör den egna ämnena, minskar stress för lärarna och energin kan istället fokuseras på att hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen.

<p>The aim of this essay is to get knowledge and to evaluate if the media student has equal or evenbetter knowledge of information technology (IT) than his/her teacher. Today the student of IToften has knowledge of hard ware and soft ware sometimes even unknown to the teacher. Themain reason for this might be that IT hitherto has played no prominent part at the institutes ofteacher education. Continuing further education of IT for teachers is also eligible as IT still is arather new subject on the time table.To adopt an empiric approach to the problem I have used trough interviewing and questions bothteachers and students at two upper secondary schools in the province of Värmland. The schoolsare called “A” and “B” in my investigation.Does the teacher have enough knowledge to give the student relevant knowledge concerninghard ware as well as soft ware to handle the computer and to utilize its possibilities? How can theteacher act to comply with the students’ claims and demands?IT-knowledge can be expressed in a complicated way but I have limited my investigation to therole of the teacher and how he/she manages to teach and instruct concerning a selected numberof soft ware and how the students evaluate their own knowledge compared to that of the teacher.My investigation shows that the teachers consider their knowledge relevant for their task asinstructors and teachers. This especially distinguished school “A” where the combination of onesenior teacher and two more recently examined teatchers have the most recent and updatedknowledge. The senior teacher renews all the time while his younger colleagues have updatedand new knowledge from their studies.The teachers of school “B” are more submissive regarding their own knowledge as well as thatof their students. Six teachers were interviewed and three of them considered the studentssometimes to be more competent than themselves. Those teachers also rely on the ITdepartementof the school, their colleagues and the students and their self instructions.My investigation shows that five part of the teachers consider their IT-knowledge relevant fortheir task as an instructor, while four part of the teachers consider the student’s knowledge oftenand sometimes to be superior to their own.</p> / <p>Många ungdomar har idag datorprogramkunskaper, som lärare saknar. Tillgången till datorer isåväl skol- som i hemmiljö är bidragande orsaker till det men också att de växt upp med IT somett naturligt inslag är av betydelse. Det kan också bero på att IT-utbildning inte fått någon centralplats i lärarutbildningen, och att många lärare som undervisar inom medieämnen, inte fortbildarsig kontinuerligtMitt syfte med denna uppsats är att skaffa kunskap och utvärdera om den undervisande lärarensdatorkunskaper inom Medieprogrammet och ämnet Mediekunskap räcker för att möta dagensmediekunniga elever.För att få ett empiriskt perspektiv på problemet har jag i min undersökning intervjuat och ställtfrågor via enkäter till medielärare på två gymnasieskolor i Värmland. Eleverna har besvaratenkäter. Skolorna benämner jag som A och B i undersökningen.Finns det motiv för att fundera över om lärarnas programkunskaper är tillräckliga, för att geeleven relevant kunskap i att lära sig hantera programmen de undervisas i? Om de inte är det, hurskaffar läraren då kunskap för att tillmötesgå elevernas färdigheter?IT-kunnande kan uttryckas komplext men i undersökningen har jag begränsat mig till att få svarpå hur lärarna behärskar att undervisa i ett antal utvalda programvaror samt få svar på hur deraselever skattar sina egna och lärarnas programkunskaper. Eleverna fungerar som en kontrollgruppi min undersökning.Min analys visar på att fem av de nio lärarna anser sig ha de kunskaper som krävs förundervisningen i sina ämnen. Särskilt gäller det för skola A, där kombinationen en äldre och tvåyngre lärare har mer aktuella IT-kunskaper. Den äldre förnyar dem och lär nytt kontinuerligt ochde yngre har aktuell lärarutbildning med sig i sitt bagage.Skola B-lärarna är mer ödmjuka till sina egna såväl som till elevernas IT-kunskaper. Av de sexintervjuade lärarna där ansåg hälften av dem, att eleverna ofta eller då och då är duktigare än vadde själva är. Och räcker inte den egna IT-kunskapen till förlitar man sig till skolans ITavdelning,kolleger samt genom att eleverna hjälper varandra eller klarar sig själva.Genom min undersökning framkommer att den övervägande delen av lärarna har ITkompetensenmen dock anser fyra av lärarna i skola B att någon eller några är bättre än vad desjälva är att hantera och förstå datorprogrammen.</p>

The aim of this essay is to get knowledge and to evaluate if the media student has equal or evenbetter knowledge of information technology (IT) than his/her teacher. Today the student of IToften has knowledge of hard ware and soft ware sometimes even unknown to the teacher. Themain reason for this might be that IT hitherto has played no prominent part at the institutes ofteacher education. Continuing further education of IT for teachers is also eligible as IT still is arather new subject on the time table.To adopt an empiric approach to the problem I have used trough interviewing and questions bothteachers and students at two upper secondary schools in the province of Värmland. The schoolsare called “A” and “B” in my investigation.Does the teacher have enough knowledge to give the student relevant knowledge concerninghard ware as well as soft ware to handle the computer and to utilize its possibilities? How can theteacher act to comply with the students’ claims and demands?IT-knowledge can be expressed in a complicated way but I have limited my investigation to therole of the teacher and how he/she manages to teach and instruct concerning a selected numberof soft ware and how the students evaluate their own knowledge compared to that of the teacher.My investigation shows that the teachers consider their knowledge relevant for their task asinstructors and teachers. This especially distinguished school “A” where the combination of onesenior teacher and two more recently examined teatchers have the most recent and updatedknowledge. The senior teacher renews all the time while his younger colleagues have updatedand new knowledge from their studies.The teachers of school “B” are more submissive regarding their own knowledge as well as thatof their students. Six teachers were interviewed and three of them considered the studentssometimes to be more competent than themselves. Those teachers also rely on the ITdepartementof the school, their colleagues and the students and their self instructions.My investigation shows that five part of the teachers consider their IT-knowledge relevant fortheir task as an instructor, while four part of the teachers consider the student’s knowledge oftenand sometimes to be superior to their own. / Många ungdomar har idag datorprogramkunskaper, som lärare saknar. Tillgången till datorer isåväl skol- som i hemmiljö är bidragande orsaker till det men också att de växt upp med IT somett naturligt inslag är av betydelse. Det kan också bero på att IT-utbildning inte fått någon centralplats i lärarutbildningen, och att många lärare som undervisar inom medieämnen, inte fortbildarsig kontinuerligtMitt syfte med denna uppsats är att skaffa kunskap och utvärdera om den undervisande lärarensdatorkunskaper inom Medieprogrammet och ämnet Mediekunskap räcker för att möta dagensmediekunniga elever.För att få ett empiriskt perspektiv på problemet har jag i min undersökning intervjuat och ställtfrågor via enkäter till medielärare på två gymnasieskolor i Värmland. Eleverna har besvaratenkäter. Skolorna benämner jag som A och B i undersökningen.Finns det motiv för att fundera över om lärarnas programkunskaper är tillräckliga, för att geeleven relevant kunskap i att lära sig hantera programmen de undervisas i? Om de inte är det, hurskaffar läraren då kunskap för att tillmötesgå elevernas färdigheter?IT-kunnande kan uttryckas komplext men i undersökningen har jag begränsat mig till att få svarpå hur lärarna behärskar att undervisa i ett antal utvalda programvaror samt få svar på hur deraselever skattar sina egna och lärarnas programkunskaper. Eleverna fungerar som en kontrollgruppi min undersökning.Min analys visar på att fem av de nio lärarna anser sig ha de kunskaper som krävs förundervisningen i sina ämnen. Särskilt gäller det för skola A, där kombinationen en äldre och tvåyngre lärare har mer aktuella IT-kunskaper. Den äldre förnyar dem och lär nytt kontinuerligt ochde yngre har aktuell lärarutbildning med sig i sitt bagage.Skola B-lärarna är mer ödmjuka till sina egna såväl som till elevernas IT-kunskaper. Av de sexintervjuade lärarna där ansåg hälften av dem, att eleverna ofta eller då och då är duktigare än vadde själva är. Och räcker inte den egna IT-kunskapen till förlitar man sig till skolans ITavdelning,kolleger samt genom att eleverna hjälper varandra eller klarar sig själva.Genom min undersökning framkommer att den övervägande delen av lärarna har ITkompetensenmen dock anser fyra av lärarna i skola B att någon eller några är bättre än vad desjälva är att hantera och förstå datorprogrammen.

As of March 2020, due to the Covid-19 outbreak, numbers of students and teachers from pre-primary to tertiary education levels worldwide have experienced distance or semi-distance learning. Swedish teachers and students involved in the Media program and Aesthetics and media program (subprograms of Swedish secondary schools' national Social Science and Arts program) were affected by the situation as much as their colleagues and peers in other programs.This thesis analyzes experiences from spring 2020 to spring 2021, from both students' and teachers' point of view, regarding using ICT pedagogy in film and media education. Furthermore, it examines the impact of ICT pedagogy in the teaching process and how it has changed compared to teaching pre-Covid-19. It answers the following question: how has the use of ICT tools affected teachers' pedagogical planning and their methods? Moreover, it focuses on the effect of distance education on both media teachers and students.The results show a beginning of a transformation of the whole school system, film and media education included, which one can speculate will continue in the following years, both in Sweden and internationally. First signs can already be seen: there are changes in teacher-student communication, evaluation of students' work and lesson planning. Furthermore, the teaching process has become more flexible. In order to overcome the problems that film and media students faced during this time (primarily motivation and difficulties in practical assignments), the teaching process is becoming more and more student-centered.

<p>This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers’ answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment. These three approaches cannot be entirely separated from each other because they constantly interact. The results of the study show that the interviewed teachers use an empowering approach in their own goals for media education, but the protection approach dominates their reasons for educating pupils about media. However, each teacher had their own way to construct their subjects. Another conclusion drawn from the study is that more interaction between teachers and media education research would be a good way to improve the quality and development of the media education.</p>

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers’ answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment. These three approaches cannot be entirely separated from each other because they constantly interact. The results of the study show that the interviewed teachers use an empowering approach in their own goals for media education, but the protection approach dominates their reasons for educating pupils about media. However, each teacher had their own way to construct their subjects. Another conclusion drawn from the study is that more interaction between teachers and media education research would be a good way to improve the quality and development of the media education.