Projektet omfattar ett förslag till ett nytt krematorium på norra begravningsplatsen i Solna norr om Stockholm. I syfte att väcka debatt och utbilda almännheten vill projektet belysa krematoriets funktion i samhället genom en total insyn i verksamheten från den almänna gång och cykelbana som går utmed begravningsplatsens nuvarande staket. Med ugångspunkten att det allt mer sekulariserade samhälle vi lever i idag har distansen till döden blivit allt för påtaglig och utan en myndighet eller statsreligion som tar upp ämnet blir det nya krematoriets uppgift också en annan. Gemensamt för våra krematorium idag är en gestaltning som försöker uppnå en lågmäld andlighet utan tydlig koppling till någon religion. Det bidrar i min mening till en alldaglig monumentalitet och ytterligare distans mellan det mest naturliga som finns, livet och döden. Här visas hela processen från begravningsbilarnas avlastning, förvaring av kistorn i kylrum, förbränningsprecessen, hanteringen av aska och urnor. Med ett betydligt mer monumentalt och slutet yttre mot begravningsplatsen behåller anhöriga den värdighet som fortfarande i stor mån efterfrågas och ger byggnaden en tvåsidighet som spelar mot varandra i ett annorlunda uttryck. / This project contains a proposal for a new crematorium on the north cemetary (Norra begravningsplatsen) north of Stockholm city in Solna. Its purpose is to encurage to debate and enducate the public in what function a crematorium has in the society with a complete insight in the cremation process from the pedestrian and bicycle path that stretches along the cemetarys fence today. With the standpoint that this more and more secular society has a increasing distance to death and no authority or state religion that brings up the topic, the new crematorium also has a new function. Common for our crematories today is a configuration that tries to achieve a discrete spirituality with no clear connection to any religion. From my point of view that results in a ordinary monumentality and even greater distance between the most natural thats is, life and death. Here is the whole process shown, from the hurse´s unloading, storage of coffins in cold rooms, the incineration, to handling of the ashes and urns. With a considerably more monumental face towards the cemetary, the relatives will keep the dignity thats still is demanded in great extent which also gives the building a duality that interacts with eachother in a different expression.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området “hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier”. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang. Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer. Studien visar att intressenterna upplever de att sociala medier utgör en viss press till profilering. Offentliga miljöer visar sig gynna profilering, medans mindre sammanhang gynnar äkthet. Vad gäller kommunikationsformer så gynnas profilering i de kommunikationsformer som kommer så långt ifrån det fysiskt verkliga mötet som möjligt, medans äkthet gynnas i de kommunikationsformer som upplevs komma så nära det fysiskt verkliga mötet som möjligt. Studien föreslår att en digital artefakt inom sociala medier som syftar till att uppmuntra till äkthet bör skapa en trygg miljö, där allt inte alltid är till för alla och där kommunikationsformer som främjar äkthet uppmuntras. / This thesis gives increased knowledge of how a digital artifact in social media might encourage genuineness, as an antithesis to profiling in order to create a balance between profiling and genuineness. The thesis treats the area of “ how and why we present ourselves in a certain way in social media”. This is understood and discussed with the help of two endpoints; profiling and genuinness in social media. The study also discusses the role of the designer in this context. The thesis explores the area through a literature, but also conduct its own study in the form of semi-structured group interviews. The study shows that stakeholders feels pressure to profiling from social media. Public areas seems to benefit profiling, while smaller context favors genuinness. When it comes to the form of communication it seems that profiling is favored from the forms of communication that come as far from the physically real meeting as possible, while the communicatonforms that provide the experiences similar to a physically real meeting is perceived to be the most genuine. The thesis suggests that an digital artefact in social media that aim to encourage genuinness should create a safe environment, where everything is not always for everyone and where the forms of communication that promotes genuinness is encouraged.