In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the “mara” or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault’s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the “mara”. I also take a closer look on the people who has written down what the people thought and their believes about the “mara” during the nineteenth century. I also take a closer look on the books that has been followed by the recorders.

Uppsatsen analyserar och diskuterar kattbenen i materialet som grävdes ut i Västergarn, Gotland under våren 2021 och 2022. Analysen och diskussionen fokuserar på katternas roll i lokalsamhället, både fysiskt och i den lokala folktron. Materialet består av sex schakt med två identifierade husgrunder, en misstänkt smedja och en brunn med en datering på vikingatid och tidig medeltid. Materialet består av 151 ben och beräkningen visar på uppskattningsvis fyra individer. Analysen kom fram till att majoriteten av individerna var yngre än ett år gamla, med undantag från en med artros från hög ålder. En underkäke hittades med snittspår vilket i samband med åldern på individerna visar på att katterna har avlivats för pälsens skull, som har dokumenterats tidigare i både historiska och arkeologiska källor. Ett område identifieras där troligen en hel individ deponerats som husoffer för att skydda mot onda krafter. Katterna på platsen har förmodligen i livet använts som skadedjursbekämpning och magiskt skydd. / The essay analyses and discusses the cat bones in the material excavated in Västergarn, Gotland during the spring of 2021 and 2022. The analysis and discussion focus on the role of cats in local society, both physically and in local folklore. The material consists of six shafts with two identified house foundations, a suspected forge and a well with a dating from the Viking Age and the early Middle Ages. The material consists of 151 bones and the calculation shows approximately four individuals. The analysis concluded that most individuals were younger than one year old, with the exception of one with osteoarthritis from old age. A lower jaw was found with butchery marks which, in conjunction with the age of the individuals, shows that the cats have been slaughtered for their fur, which has been documented previously in both historical and archaeological sources. An area is identified where an entire individual was probably deposited as a house offering to protect against evil forces. The cats on the site were probably used in life as pest control and magical protection.

No description available.

This paper aims to investigate a relatively unexplored area in archeology. The target area is funerals located outside of the cementery in coastal areas and the landscape Bohuslän. The paper has also looked at other areas of investigation such as etnological folklore and historic research. Purpouse for this has been to broaden the perspective.  The timeperiod studied is primaly historic and by that means the studdy starts in late middle age Scandinavian time and finnish in early 20th century . The essay shows this burial form where a wast burial culture which coexisted with strictly  church controlled burial traditions. The locals named the burial tradition for ”döingerös”. From the begining it supposed to be burials for peopel who worked as sailors but this investigation shows that other people could suffer the same threatment. Keywords: Burials, Historic time, carins, funeral outside cementery, folklore, costal enviroment.

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur trollformler kan överleva flera århundraden. Jag har studerat en formel som botar vrickning eller brott på ben och bygger på ett muntligt berättande. För vidare resultat har jag tagit med historiska skeenden för att kunna se vad som har påverkat dess överlevnad. Jag har även tittat på ritualerna och magin kring boteformeln. Dessutom ifrågasatte jag om besvärjelsen var en magisk eller en religiös handling. Då det finns likheter med andra traditioner som vi för vidare idag för att lättare förstå, t.ex. att man ska spotta tre gånger när en svart katt korsar vägen eller att inte lägga nycklarna på bordet eller att gå under en stege vilket betyder otur. Med hjälp av nedteckningar av boteformeln och andra efterforskningar inom området har jag kommit fram till ett gott resultat. Det sociala och kulturella ligger till grund för att besvärjelsen ska överleva. Vilket kryddas med ett hemlighetsmakeri kring botandet som fångar mångas intresse med sin spänning. Det är en tradition som är förankrad, vilket gör att trollformeln förs vidare.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där.</p><p>Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes.</p><p>I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket.</p><p>Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning.</p>

<p>Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.</p><p>Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.</p><p>Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.</p><p>Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.</p><p>Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.</p><p>Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.</p>

<p>Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion.</p> / <p>This essay is the result of a study carried out in Norrala County, which focuses on folklore and superstitious beliefs among older farmhouse holders in Hälsingland. The representation of folklore and superstition among younger generations is also dealt with, as they represent the Farmhouses of Hälsingland today. The study is based upon semi-structured interviews, carried out in May 2007 and the analysis is linked to the theories of Ebbe Schön, dealing with aspects of folklore as well as the necessity of magic and superstition among farmers from a historical perspective. The outcome shows that folklore and superstition is limited among the older generations in the Norrala surroundings as well as among the younger generation although the latter seem to have greater understandings towards superstitious beliefs and at times adhere to it. Furthermore, there are possible links to be found between folklore and superstitious beliefs, Christian worship and Old Norse Religions.</p>

<p>I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria.</p><p>Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området.</p><p>Följande frågeställningar besvaras i studien:</p><p>1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag?</p><p>Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet.</p><p>2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet?</p><p>Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen.</p><p>3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp?</p><p>Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering.</p><p>4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet?</p><p>I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris.</p><p>5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age?</p><p>Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.</p>

<p>Genom att använda folktro och religion skapade den Japanska regimen under två eror, Meji och Showa, ett instrument för att tygla folket och ge obehindrad makt till toppskiktet i samhället. Man underströk kejsarfamiljens gudomliga arv som släkting till dem mäktigaste kamin i gudavärlden solgudinnan Amaterasu. Som släkting till henne var han att betrakta som gud och fick aldrig ifrågasättas. Det Japanska folket var inte heller vilket folk som helst utan ett härskarfolk som även det hade gudomlig härkomst. När folket sedan genom mängder av propaganda från skolväsendet upp igenom hela samhället indoktrinerats om sin och kejsarens överhöghet var det dags att visa resten av världen sin gudomlighet. Genom att besegra sina fiender i krig blev övertygelsen än större på hemmafronten och Kokka Shinto tycktes mer och mer sitta inne med sanningen. Japan var riktigt nära att slå ut den amerikanska flottan under andra världskriget, men en serie förluster satte stopp för framgångarna och Japan besegrades. Den amerikanska ockupationsmakten identifierade Kokka Shinto som skyldig till aggressionerna på samma sätt som nazismen var för Tyskland.</p><p>Kokka Shinto hjälpte till att göra Japan till en fascistisk stat precis som syftet var med den. Från början av Mejirestorationen till slutet av Andra Världskriget var Kokka Shinto en framgångssaga för ultranationalisterna men de allierades seger krossades Statsshinto. Det finns dock kvarlämningar av Statsshinto i Japan och när en Japansk premiärminister kan besöka Yasukuni-templet utan att tvingas avgå visar landet att man ännu har en bit att vandra innan man helt har kastat av sig sitt nationalistiska och fascistiska ok.</p><p>Slutsatsen blir därför att jag inte anser att Kokka Shinto är en religion utan snarare mäktiga mäns sluga utnyttjande av folktro och vidskeplighet i syfte att ta över ett land. Kokka Shinto är en veritabel våldtäkt på en legitim religion men genom att använda samma mytologi och historia köper man sig legitimitet. Man måste som utomstående vara mycket distinkt i att skilja på Shinto och Kokka Shinto ungefär på samma sätt som man skiljer på Socialism från Nationalsocialism. Fram till 1868 var Shinto en mycket tolerant religion och efter 1945 är det så återigen, det finns dock ett nationellt tema i Shinto som onda krafter kan utnyttja.</p>