Sju gårdar i Hälsingland blev sommaren 2012 världsarv. Syftet med det här arbetet var att studera hur världsarvsutnämningen påverkade gårdarna ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Av vikt var att se om villkoren ändrades för byggnaderna i lagens mening i fråga om bevarande och vid eventuell ändring. Det var också av intresse att se om ägarna till gårdarna i och med utnämningen kände sig hindrade att sköta gården som de ville. Undersökningen grundade sig på en enkätundersökning som gjordes bland gårdsägarna och studier på väsentlig litteratur. Berörda myndigheter kontaktades också för att se hur de jobbat med utnämningen av det nya världsarvet. Den slutsats som nåddes efter avslutade undersökningar var att ingen skillnad gjordes, i lagens mening, mellan den byggnadsminnesstatus gårdarna redan innehade och den världsarvsstatus de nyligen fått. De lagar och förordningar som gällde i Sverige berörande vård av kulturminnen levde upp till de krav som ställdes av UNESCO. Gårdsägarna kände sig inte hindrade att sköta gårdarna som de ville utan såg endast med tillförsikt på utnämningen. / In summer 2012, seven farmhouses in Hälsingland were nominated to Word Heritage. The aim of this essay was to study in what ways the World Heritage nomination has affected the farmhouses from a perspective of architectural engineering. One important aspect was to find out if the legal conditions were changed in regards to conservation and modification. Another interesting issue was to see if the farmhouse owners felt restrained in the attendance of their farmhouse because of the nomination. The essay is based on a questionnaire conducted among the farmhouse owners, and studies of relevant literature. Affected authorities have also been contacted, as a means of finding out how they have been working with the nomination of the new World Heritage. The conclusion made after finishing the study was that no legal changes can be observed when comparing the farmhouses former status as listed buildings and their new World Heritage status. The Swedish laws and regulations regarding cultural heritage management were corresponding with the UNESCO demands. The farmhouse owners did not feel prevented from attending to their farmhouses, but had merely a positive attitude towards the nomination.

The aim of this essay was to investigate the effects of adopting a site to the UNESCOs World Heritage List. Thefocus laid on the example of the Decorated Farmhouses of Hälsingland, which was the most recent Swedishadoption. With the question of impact of the World Heritage List in mind, the region of Hälsingland became themain focus. The study was made with particular focus on Gästgivars, a farm located in the municipality ofBollnäs, to which the theory of social life of things was applied. The result of the World Heritage was, in the caseof Gästgivars, an increase of the cultural value and social status.This case study has shown that the impact of the nomination has not been immense, but suggests that longtermeffects can show. The nomination to the World Heritage has led to some small changes in how thefarmhouses are managed, for example an increase of guided tours of a site. Although there were some opinionson how it was handled, World Heritage site recognition is looked upon as something positive. In this studyUNESCO and ICOMOS, in addition to other governing bodies, appeared to be authoritarian in some aspects,mainly when it came to local decisions concerning the World Heritage site. Thus, it has also shown that thoseinstitutions were not the only authoritarians regarding the handling of the site.The adoption of the Decorated Farmhouses could contribute to a feeling of community, or to create asymbol of the region and municipality, or perhaps a feeling of local identity and community. On an economiclevel, the World Heritage designation could contribute to additional income for the region and secondary effects.The case study is not completely a part of the experience industry which shows that cultural economy had littleeffects. Furthermore, the study showed that the adoption of the Decorated Farmhouses of Hälsingland to theWorld Heritage List can promote the view upon culture in small cities and an alternation of the cultural life.To analyze possible interactions due to a site being added to the World Heritage list has succesfully beenperformed with qualitative methods and interviews. The interviews became the primary material of the study andwas backed by statistics of the number of visitors to a site, some documents, and historical facts.

Due to changed air humidity, wooden houses can be affected negatively by for example deformations and settlements. Hälsingland farms (Hälsingegårdar) are a number of old homesteads, of which seven are listed at UNESCO’s World Heritage List. The wooden buildings at Hälsingland farms reflect the building techniques from the 18 and 19th century in Hälsingland province and are therefore of value both economically and culturally. To preserve the buildings in their original condition and to pass down the knowledge of the building techniques there is need of accurate documentation. Accurate documentation is possible through three-dimensional models created by, for example, terrestrial laser scanning. The aim of this study has been to develop recommendations for documentation of wooden buildings, such as Hälsingland farms, with terrestrial laser scanning and to create the base for future deformation investigations on Slåttagården, a Hälsingland farm. Terrestrial laser scanning was carried out in April 2017 at Slåttagården. With Global Navigation Satellite Systems (GNSS) receiver, five points on the ground were measured to establish a reference network. A number of control and check points were measured with a total station on and around the main building. The control points were marked with spherical targets. After the laser scanning was completed, the point clouds were registered in two different ways, with cloud-to-cloud registration and target-to-target registration. Then the point clouds were georeferenced into the external reference system. The position uncertainty was controlled in the software Cyclone by comparison between check points and modelled planes from the georeferenced point cloud. Registration and position uncertainties for the two registration methods differ marginally, which indicates that the use of targets in TLS projects similar to this study is not necessary. TLS is limited by the fact that it is a terrestrial technology and therefore needs to be supplemented with other documentation technologies, such as Unmanned Aircraft System. The study provide a base for future deformation studies at the Hälsingland farm Slåttagården. The collected data have low position uncertainty (about 0.01 m) and are therefore considered to be a good base for continued deformation studies. / Byggnader i trä kan vid ändrade fuktförhållanden påverkas negativt genom bland annat sättningar och deformationer. Hälsingegårdar är ett antal äldre bondgårdar, där sju av dessa är listade på UNESCO:s världsarvslista. Hälsingegårdarnas träbyggnader speglar 1700- och 1800-talens byggnadstekniker i Hälsingland och är därför av värde, både ekonomiskt och kulturellt. För att bevara byggnaderna i deras ursprungliga skick samt för att föra vidare kunskapen kring dåtidens byggnadstekniker krävs en noggrann dokumentation. Noggrann dokumentation är möjlig med hjälp av tredimensionella modeller skapade med exempelvis terrester laserskanning (TLS). Syftet med den här studien har varit att ta fram rekommendationer för utförandet av dokumentation av gamla träbyggnader, till exempel Hälsingegårdar, med hjälp av TLS samt att skapa underlag för framtida deformationsundersökningar på Hälsingegården Slåttagården. TLS utfördes under april månad 2017 på Slåttagården. Med GNSS-mottagare mättes fem punkter in för att etablera ett referensnätverk. Ett antal kontrollpunkter mättes in på byggnaden av huvudintresse med hjälp av en totalstation. Med totalstationen mättes också stödpunkter kring byggnaden in, dessa markerades med sfäriska signaler. Efter sex uppställningar TLS registrerades punktmolnen på två olika sätt; punktmolnsregistrering och registrering baserad på konnektionspunkter. Därefter georefererades punktmolnen till externa referenssystemet. Lägesosäkerheten kontrollerades därefter i programvaran Cyclone genom en jämförelse mellan kontrollpunkter och modellerade plan från det georefererade punktmolnet. Registrerings- och lägesosäkerheter för de båda registreringsmetoderna skiljer sig marginellt åt, vilket talar för att användning av signaler i laserskanningsprojekt liknande denna studie inte är nödvändig. TLS begränsas av att det är en markbunden teknik och behöver därför kompletteras med annan dokumentationsteknik, till exempel obemannade flygfarkostsystem (UAS). I studien skapades ett underlag för framtida deformationsundersökningar på Hälsingegården Slåttagården. Insamlade data har låg lägesosäkerhet (cirka 0,01 m) och bedöms därför ha goda förutsättningar för fortsatta deformationsundersökningar.

<p>Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion.</p> / <p>This essay is the result of a study carried out in Norrala County, which focuses on folklore and superstitious beliefs among older farmhouse holders in Hälsingland. The representation of folklore and superstition among younger generations is also dealt with, as they represent the Farmhouses of Hälsingland today. The study is based upon semi-structured interviews, carried out in May 2007 and the analysis is linked to the theories of Ebbe Schön, dealing with aspects of folklore as well as the necessity of magic and superstition among farmers from a historical perspective. The outcome shows that folklore and superstition is limited among the older generations in the Norrala surroundings as well as among the younger generation although the latter seem to have greater understandings towards superstitious beliefs and at times adhere to it. Furthermore, there are possible links to be found between folklore and superstitious beliefs, Christian worship and Old Norse Religions.</p>

Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion. / This essay is the result of a study carried out in Norrala County, which focuses on folklore and superstitious beliefs among older farmhouse holders in Hälsingland. The representation of folklore and superstition among younger generations is also dealt with, as they represent the Farmhouses of Hälsingland today. The study is based upon semi-structured interviews, carried out in May 2007 and the analysis is linked to the theories of Ebbe Schön, dealing with aspects of folklore as well as the necessity of magic and superstition among farmers from a historical perspective. The outcome shows that folklore and superstition is limited among the older generations in the Norrala surroundings as well as among the younger generation although the latter seem to have greater understandings towards superstitious beliefs and at times adhere to it. Furthermore, there are possible links to be found between folklore and superstitious beliefs, Christian worship and Old Norse Religions.

This paper challenges the prevailing narrative about Hälsingegårdar by examining them archaeologically. Research questions include assessing settlement continuity from the younger Iron Age to the 1850s and identifying factors influencing continuity at farm, village, and district levels. The study focuses on the Voxnan and Ljusnan valleys in Hälsingland, spanning from the younger Iron Age to 1850. Spatially, districts and villages are selected based on proximity to the rivers, presence of ancient monuments, and 16th-century documentation. Data sources include the Swedish National Heritage Board's register, historical maps, and a tax roll from 1535. The paper argues for continuity in the localization of the farmsteads. The theoretical is the resiliencetheory and the perspective of palimpsests. Methods involve identifying Iron Age sites and using map material for geographical context. Results indicate settlements from the younger Iron Age persisting into the 1850s, demonstrating both site and area continuity. Fundamental factors for resilience and continuity include resource diversity, flexible resource use, micro-level soil awareness, and long-term residence security. The study emphasizes the importance of conscious organization and planning in socio-ecological systems, enabling communities to manage change and crises effectively. A diversified economy supports this resilience, offering various livelihood opportunities such as hunting and trade. Overall, the analysis suggests that regulation and feedback are vital for long-term sustainability and survival. / Följande uppsats utmanar den rådande berättelsen kring hälsingegårdar genom att undersöka dem ur ett arkeologiskt perspektiv. Forskningsfrågorna behandlar kontinuiteten i bosättningarna från yngre järnålder till 1850-talet samt identifiering av faktorer som påverkar denna. Studien fo-kuserar geografiskt på Voxnadalen och Ljusnandalen i Hälsingland. Tidsmässigt är avgräns-ningen från yngre järnålder till 1850. Källorna är Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, hi-storiska kartor och hjälpskattelängd från 1535. De teoretiska ramverken är resiliensteorin och palimpsestperspektivet. Resultaten visar att bosättningar från yngre järnålder kvarstår in i 1850-talet, vilket visar både plats- och områdeskontinuitet. Grundläggande faktorer för resiliens och kontinuitet utgörs av tillgång till en mångfald av resurser, flexibelt resursutnyttjande, medveten-het om markens beskaffenhet på mikronivå samt långsiktig trygghet genom stadigvarande bosätt-ning. Studien betonar vikten av medveten organisation och planering, vilket möjliggör effektiv hantering av förändringar och kriser. Sammanfattningsvis visar analysen att reglering och åter-koppling är avgörande för långsiktig hållbarhet och överlevnad.