Global ETD Search

1	Hem, äktenskap och andra faror i Aurora Ljungstedts Hin Ondes hus (1853) : En studie av romanens kopplingar till female gothic / Homes, marriages, and other threats in Aurora Ljungstedt’s Hin Ondes hus (1853) : A study of the novel’s connections to the Female Gothic Back, Fredrik January 2024 (has links) Hin Ondes hus är Aurora Ljungstedts debutroman från 1853. Tidigare forskning har uppmärksammat romanen som en av Sveriges första och mest renodlade gotiska romaner. Hur ideologiska aspekter såsom genusfrågor kommer till uttryck i texten är dock outforskat till övervägande del. Den här studiens syfte är därför att öka förståelsen för hur romanens gotiska element kan kopplas till genusfrågor. Detta åstadkoms genom att romanen analyseras utifrån teoribildningen female gothic. Analysen visar att romanens dramaturgi och skräckskildringar till övervägande del följer de konventioner som förknippats med female gothic. Typiskt gotiska motiv, som dubbelgångare, ödesbestämdhet och känslan av das unheimliche bidrar också till att kvinnan skildras som utsatt och maktlöshet i hemmet, äktenskapet och patriarkatet. En implikation av analysen är att Ljungstedts texter redan tidigt i författarskapet präglades av ett kvinnoperspektiv. / Hin Ondes hus [The House of the Devil] is Aurora Ljungstedt’s debut novel from 1853. Earlier research has recognized the novel as one of Sweden’s first and most distinctive Gothic novels. However, in what ways ideological aspects, such as gender issues, are expressed in the text is largely unexplored. Therefore, the purpose of this study is to further the understanding of how the novel's Gothic elements are related to gender issues. This is achieved by analyzing the novel using Female Gothic theory. The analysis shows that the novel's plot and depictions of fear largely align with the conventions associated with the Female Gothic. Typical Gothic motifs, such as doubles, a sense of predetermination, and a sense of das unheimliche also contribute in portraying the woman as vulnerable and powerless in the home, in marriage and in patriarchy. One implication of the analysis is that Ljungstedt's texts were characterized by a woman’s perspective from early on in her writing. Aurora Ljungstedt Hin Ondes hus the Gothic Female Gothic das Unheimliche Aurora Ljungstedt Hin Ondes hus Gotik Female Gothic das Unheimliche General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	Könsväxlingar : Nedslag i svensk translitteraturhistoria 1800-1900: Lars Molin/Lasse-Maja och Aurora Ljungstedt/Claude Gerard Holmqvist, Moa January 2014 (has links) <p>Bytt namn till Sam Holmqvist</p> translitteratur translitteraturhistoria transforskning transgender studies Lasse-Maja Lars Molin Aurora Ljungstedt Claude Gerard
3	"Ofta blir man vittne till helt romantiska små händelser och får själv en roll däri" : En undersökning av narration, ethoskonstruktion och folktrostematik i En Jägares Historier Svanström, Sanna January 2015 (has links) No description available. Aurora Ljungstedt narration berättarteknik ethos ethoskonstruktion folktro folktrostematik skräck 1800-tal
4	Galna män av kvinnliga genier : –En studie av gotiska genrekonventioner i Aurora Ljungstedts Hin Ondes Hus och Lucie Lagerbielkes En Sällsam Upplefvelse Almer, Desirée January 2018 (has links) Primärkällorna utgörs av de två skönlitterära verken Hin Ondes Hus (1853) av Aurora Ljungstedts och En Sällsam Upplefvelse (1913) av Lucie Lagerbielke. De båda verken har en anknytning till några av gotikens centralfigurer och förhåller sig på olika sätt till gotikens genrekonventioner. Undersökningen syftar till att utreda vilken funktion verkens författare har låtit det explicita inflytandet av den gotiska strömningen fylla och hur förhållningssättet till gotiklitteraturens klassiska genrekonventioner kommer till uttryck. Metoden är komparativ där gotiska motiv urskiljs och redogörs för. Den teoretiska utgångspunkten är en genrediskussion utifrån Yvonne Leffler respektive Mattias Fyhrs definitioner av gotik och vilka komponenter som krävs i ett verk för att bestämma genretillhörighet. Analysens resultat visar att författarna låtit inflytandet av den gotiska strömningen fylla olika typer av funktioner. Där Ljungstedt följt de klassiska genrekonventionerna i större utsträckning och låtit verket syfta till att frambringa den njutbara rysningen. Lagerbielke å andra sidan har ett annat ändamål och budskap med sitt verk, men följer också i stor utsträckning de klassiska gotiska genrekonventionerna. Aurora Ljungstedt Hin Ondes Hus Lucie Lagerbielke En Sällsam Upplefvelse Specific Literatures Litteraturstudier
5	Transformationer : 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C.J.L. Almqvist och Aurora Ljungstedt Holmqvist, Sam January 2017 (has links) Literary descriptions of shifting from and transgressing assigned sex were common in 19th Century Sweden. This thesis forms a contribution to the larger project of writing a history of Swedish trans literature, and develops new interpretations of certain works of fiction by applying a transgender studies perspective. Through trans readings the thesis also examines what potential and possible implications literature might have for trans people beyond the literary realm. Trans readings are able to supplement earlier research by providing a nuanced understanding of the production of trans- and cisgenders. The theoretical perspectives used in the thesis are drawn for the most part from queer and transgender studies. The thesis adopts a conceptual understanding of trans as a movement, and aims to widen the scope of what may be considered relevant to a history of trans literature. The primary objects of analysis are the 1833 autobiography of widely known thief and cross-dresser Lasse-Maja (Lars Molin), C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (1834), and Aurora Ljungstedt’s Moderna typer (1874). In closing, two texts from the fin-de-siècle are also closely read; Amanda Kerfstedt’s Reflexer (1901) and Frida Stéenhoff’s “Ett sällsamt öde” (1911). A wide range of other fiction is additionally studied in order to establish a contextual pattern of trans literary traditions. The thesis demonstrates that trans permeates all kinds of fiction, and that the characters analysed construct both trans and cis gender categories. It concludes that trans is done in a variety of ways, and with a variety of meanings in 19th and early 20th century literature. Trans is often depicted as a positive, fruitful and desirable act, through trans characters who are both themselves subjects of erotic desire and who become symbols of liberty and emancipation. Other trans figures however are often counter images of what are considered to be correct sexes, and are depicted as threatening and/or ridiculous. Both these negative and positive representations of trans affirm the gender binary. At the same time, they also break and destabilize that same binary, and the trans characters in the study both can and cannot be interpreted as transgressing cis- and heteronormativity respectively. trans literature trans readings trans characters cross dressing literature and history 19th Century 1900–1920 transgender transgender people in literature C.J.L. Almqvist Lasse-Maja Lars Molin Aurora Ljungstedt Amanda Kerfstedt Frida Stéenhoff translitteratur transläsning transgestalter könsväxling litteraturhistoria 1800-tal sekelskiftet 1900 transpersoner crossdressing transpersoner i litteraturen C.J.L. Almqvist Lasse-Maja Lars Molin Aurora Ljungstedt Amanda Kerfstedt Frida Stéenhoff General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0656 seconds