• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Regel eller undantag? : Skamattributering av kvinnor i 1700-talets Hälsingland.

Danhard, Margareta January 2016 (has links)
Uppsatsen handlar om hur kvinnor attributerades och med vad, vid okyskhet kontra kyskhet, i 1700-talets Hälsingland. Min geografiska utgångspunkt är Delsbo och Färila socken i Hälsingland. Hälsingland generellt är ett område som det är lite forskat om jämfört med andra delar av Sverige. Delsbo är valt utifrån att det finns två uppteckningar om skamattributering därifrån, och dessa är min utgångspunkt i undersökningen. De handlar om två brudar som fick bära skamliga huvudbonader vid sin vigsel eftersom de var gravida. Det var förbjudet att bli gravid utanför äktenskapet och en gravid brud straffades genom att de inte fick bära kyrkans förgyllda brudkrona. En av brudarna, Karin, har jag kunnat identifiera och hon, och hennes straff otidigt sängelag, är underlaget till min undersökning. För att förstå situationen har jag undersökt de sedlighetsbrott som hänger ihop med otidigt sängelag som lönskaläge och barnamord, och hur kvinnorna i samband med brotten får skämmas. De får ta skammen för graviditeten, skammen vid kyrktagningen och skammen efter då de anses som farliga och kan vålla både sjukdom och missväxt.   Det som undersöks är hur genus skapades under denna tid. Under 1700-talet var sedlighetslagarna i förändring, men de nya lagarna som stiftades i syfte att förbättra för kvinnorna blev i stället i praktiken att kvinnorna fick ta ansvar för sedligheten. De blev ensamma med sina oäkta barn och de tog ihjäl sina nyfödda barn i rädsla för skammen. De formella lagarna inom kyrkan och rättsväsendet styrde skapandet av genus. Även de informella lagarna, med folktron om att ogifta mödrar var farliga, var viktigt i detta genusskapande. Här spelade skamattributeringen stor roll som en kulturell symbol som uttryckte normen om att vara kysk, där de hedersamma ansågs än mer hedersam i sin brudkrona och de okyska skämdes desto mer i sina fula huvudbonader.

Page generated in 0.0392 seconds