Syftet med examensarbetet har varit att analysera hur två surdegar, ett surdegspulver, citronsyra, mjölksyra, ättiksyra, amylas, xylanas, kornmaltmjöl, vetemaltmjöl respektive kalciumkarbonat påverkade deg och bröd gjorda på Nord Mills finmalda rågmjöl. Arbetet belyser följaktligen hur rågdegens egenskaper påverkas av de olika tillsatserna och vilken mängd av tillsatserna som ger eftersträvansvärt brödinkråm. Den analyserade mängden av de olika tillsatserna bestämdes utifrån ett rådande uttalande att det krävs 1000 syraenheter per kilo rågmjöl för att bakningskapaciteten ska bli optimal. Tillvägagångssättet innefattade degberedning, viskositetsmätningar, falltalsmätning, bestämning av pH-värde och syratalsmätning, avbakning samt visuell bedömning. Resultatet av undersökningen visade att bröden med surdegspulver, citronsyra respektive mjölksyra i mängder som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl och ett pH-värde under 5 gav de visuellt bästa brödinkråmen. Den lägre mängden tillsats av amylas och xylanas gav också bröd av god kvalitet med hänsyn till brödinkråmet. pH-värdet på syran som tillsattes i rågdeg var betydelsefull för hur brödets inkråm blev vid avbakning. Slutsatsen kunde dras efter att kalciumkarbonat tillsammans med citronsyra analyserats i rågdeg. Vägledningen att det krävs 1000 syraenheter per kilo rågmjöl för att bakningskapaciteten hos ett rågbröd ska bli optimal (Dal Thomsen 1988) kvarstår efter denna undersökning. Det framkom att bröden med surdegspulver, citronsyra och mjölksyra som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl gav eftersträvansvärda brödinkråm jämfört med mängden som motsvarades av 700 syraenheter per kilo rågmjöl av samma tillsats. Övriga syratillsatser som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl gav dock inte önskvärt brödinkråm. Eventuellt kan detta vara en indikator på att syrans kemiska sammansättning har betydelse för brödinkråmet, och man kan därför inte helt förlita sig på vare sig syrans syratal eller pH-värde.

Ett centralt steg i osttillverkningen är pressningen av osten, där en viktig parameter är sänkningen av pH-värdet under pressningens gång. Syftet med detta arbete var att undersöka förändringen av pH-värdet under pressningen av Herrgårdsost 28% (H28%) och Prästost 31% (P31%), samt att studera skillnader i pH-värdena mellan de två osttyperna som kan relateras till starterkultur, vattenhalt, fetthalt eller proteinhalt. pH-värdet mättes under pressningens gång för de två osttyperna var 40:e minut under 4,5 timmar. Tre ystningar av varje osttyp studerades, och vid dessa mätningar användes konstant tryck. pH-värdet mättes också i förpressnings-karet och efter slutförd pressning under verkliga produktionsförhållanden för tio ystningar av varje osttyp. I produktionen används gradvis ökande tryck vid pressningen. Vattenhalt, fetthalt och proteinhalt mättes efter slutförd pressning på ostarna från produktionen. Resultaten indikerar att pH sjunker snabbare under pressningen av P31% jämfört med H28%. pH-värdena för H28% var högre än P31% under hela pressningen. pH-värdet för H28% (x̄ ± STD: 5,34±0,06) låg inom det godkända intervallet (5,25–5,45) i slutet av pressningen men låga pH-värden erhölls för P31% (5,11±0,03). pH var lägre för P31% jämfört med H28% även i produktions-ystningarna (5,30±0,03 för P31% och 5,37±0,02 för H28%), men låg inom det godkända intervallet. Resultaten visar alltså på en snabbare pH-sänkning under pressningen för P31% jämfört med H28%. En möjlig förklaring till skillnaden mellan resultaten i studien och produktionen är att konstant tryck påskyndar pH-sänkningen för P31%, men inte i samma grad hos H28%. Osttyperna skiljer i vattenhalt, fetthalt och proteinhalt efter slutförd pressning och har olika mjölksyrakulturer. Startkulturernas sammansättning, vattenhalt och fetthalt är faktorer som kan ha betydelse för den snabbare pH-sänkningen för P31% än för H28%. Skillnaderna i proteinhalten var små och anses ha mindre betydelse. Studien har identifierat tryckets betydelse för pH-sänkningen under pressningen av ostarna, vilket öppnar upp möjligheter för ytterligare studier. För att säkerställa fetthaltens roll på pH-sänkningen under pressningen borde mätningar göras för samma typ av ost, men med större skillnad i fetthalt. Som en konsekvens av studien uppkommer ett ökat behov av noggrannare övervakning av produktionen av P31% för att säkerställa kvaliteten hos produkten eftersom pH tenderar att ligga på den nedre gränsen för godkänd produkt. / A central step in cheese production is the pressing of the cheese, where an important parameter is the decrease in pH value during the pressing process. The purpose of this study was to investigate the change in pH value during the pressing of Herrgårdsost 28% (H28%) and Prästost 31% (P31%), as well as to study differences that may be related to starter culture, water content, fat content or protein content. The pH value was measured during the pressing of the two types of cheese every 40 minutes for 4,5 hours. Three pressings of each cheese type were studied, and constant pressure was used for these measurements. The pH value was also measured in the pre-press vat and after completion of pressing under real production conditions for ten pressing of each cheese type. In production, gradually increasing pressure is used during pressing. Water content, fat content and protein content were measured after completion of pressing on the cheeses from production. The results indicate that the pH decreases more rapidly during the pressing of P31% compared to H28%. The pH values for H28% were higher than P31% throughout the pressing. The pH value for H28% (x̄ ± STD: 5,34±0,06) was within the approved range (5,25-5,45) at the end of pressing, but low pH values were obtained for P31% (5,11±0,03).  The pH was lower for P31% compared to H28% also in the production pressings (5,30±0,03 för P31% and 5,37 ± 0,02 för H28%), but within the approved range. Thus, the results indicate a faster pH decrease during pressing for P31% compared to H28%. A possible explanation for the difference between the results in the study and production is that constant pressure accelerates the pH decrease for P31%, but not to the same extent for H28%. The cheese types differ in water content, fat content and protein content after completion of pressing and have different lactic acid cultures. The composition of starter cultures, water content and fat content are factors that may influence the faster pH decrease for P31% than for H28%. Differences in protein content were small and considered to be of lesser importance. The study has identified the importance of pressure for pH decrease during pressing of the cheeses, which opens opportunities for further studies. To ensure the role of fat content on pH decrease during pressing, measurements should be made for the same type of cheese but with a greater difference in fat content. As a consequence of the study, there is an increased need for more accurate monitoring of the production of P31% to ensure the quality of the product since pH tends to be at the lower limit for an approved product.

Detta examensarbete syftar till att utveckla ett nytt sätt att använda betong för inredningsändamål. Betong har alltid använts i större byggnader, infrastruktur och andra kategorier. Nyligen började den moderna inredningen använda betong inomhus, till exempel som bänkskiva eller som en hylla. Arbetet fokuserar på en huvudfråga: Är betong ett bra materialval för inredning? För att besvara denna fråga bestämdes några punkter för att komma till huvudfrågan. Följande punkter behövde testat och analyserad för att komma till svaren:    - Beräkna och testa betongens hållfasthet    - Testa slagtålighet    - Analysera hur betong reagerar med kemikalier med olika pH-värde    - Förhållandet mellan miljö och betong    - Studera produktionen av betong Laborationstest, litteraturskällor och fältstudier användes som metoder för att få ett resultat av ovan nämnda punkter. Resultaten visar att betong kan användas som inredningsändamål och kan användas i större utsträckning än vad som är fallet idag. Sammanfattningsvis är betong ett bra material som används för inredningsändamål och den framtida tekniken kommer att minska koldioxidutsläppen som följer med produktionen av betongen. Det kommer att göra betong ännu bättre som material att använda i framtiden. / The following thesis aims to develop a new way to use concrete as interior material. Concrete has always been used in larger scale buildings, infrastructure and in other categories. Recently the modern interior design started to use concrete indoors for example as countertop or as a shelf. This thesis focuses on one main question: is concrete a good material choice for interior use. To answer that question, we decided to have sub questions to help to get to the main question. The following questions needed test and analysis methods to get to the answers:    - Calculate and test the strength of concrete    - Test impact resistance    - Analyze how concrete reacts with chemicals with different PH-values    - Study the production of concrete    - Relation between environment and concrete Lab tests, literature sources, and field studies was used as methods to answer those questions. The results shows that concrete can be utilized as interior material and can be used to a greater extent than is the case today. In conclusion concrete is a good material as used for interior purposes and the future technology will decrease carbon dioxide emissions that comes with production of the concrete. That will make concrete even better as material to use in the future.