Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I litteraturstudien ingick 11 artiklar som genomförts med en kvalitativ design. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck granskningsmodell. Efter bearbetning i en analysprocess framträdde tre huvudkategorier; fysik påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Det framkom i resultatet att fibromyalgi kunde innebära många stora förändringar i livet, både kroppsligt och psykiskt, då trötthet och smärta påverkade det vardagliga liv för individer med fibromyalgi. Fibromyalgi kunde även innebära stora begränsningar, både i det sociala livet och i arbetslivet. Det framkom upplevda känslor som förändrad identitet, frustration och depression.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat. Resultatet visar att dialogversionen med endast svenskt tal värderades högre i samtliga påståenden samt fick inga övriga reaktioner från informanterna, till skillnad mot den engelskinfluerade versionen där många av informanterna angav att de reagerade på personens “svengelska” och versionen värderades lägre i alla påståenden. I denna uppsats presenteras resultatet av denna undersökning tillsammans med tidigare forskning kring attityder mot språkpåverkan och vad detta betyder för svenskan.

Bakgrund: Cirka 250 000 kvinnor lever med sjukdomen endometrios i Sverige. Sjukdomen är kronisk och är i ständig förändring. Sjukdomen kan antas leda till att menstruationsblod och livmoderslemhinna läcker ut via äggledarna och får fäste i omkringliggande organ. Vanliga symptom för endometrios är smärta vid menstruation, smärta i magen, smärta i bäckenet, tarmbesvär, infertilitet och smärta vid samlag. Smärtan som uppstår vid sjukdomen endometrios kan leda till ett lidande i det vardagliga livet, som kan kopplas samman med Katie Erikssons teori om livslidande och kärnkompetensen personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur smärtan vid sjukdomen endometrios inverkar i det vardagliga livet.Metod: Studien är skriven efter Friberg (2017a) mall om allmän litteraturöversikt som bygger på studier med kvalitativ design.Resultat: Resultatet baseras på sex vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman och tre subteman där kvinnornas upplevelse av hur smärtan inverkar på levnadsvanor, relationer och daglig sysselsättning framkommer. Slutsats: Sjukdomen endometrios är en sjukdom som inverkar på drabbade kvinnors liv utifrån flera olika aspekter. Många av kvinnorna upplevde en begränsning i det vardagliga livet som berodde på smärtan som sjukdomen medförde. I studiens resultat framkom det att smärtan inverkade på levnadsvanorna, dagliga sysselsättningen samt de sociala och sexuella relationerna.

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang. Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse. När eleverna sätter ord på sina tankar ges de möjlighet att få syn på och strukturera sin kunskap. Vidare anser de att muntlig interaktion, där lärandet sker i ett socialt sammanhang, gynnar begrepps- och kunskapsutvecklingen i matematik.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras. Studien grundar sig på en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet i studien visar att elever och pedagoger vill arbeta praktiskt utomhus, att närmiljön uppfattas som lämplig för utomhusundervisning, att det krävs regelbundenhet, att det måste införas successivt i en process som medger delaktighet, att det krävs praktiska lösningar samt att det skapas en pedagogisk bank som underlättar genomförandet. Studien visar också att det behövs en resursfördelning för att det ska gå att genomföra utomhuspedagogik på ett önskvärt sätt samt att de pedagoger som önskar fortbildning i ämnet får det.

<p>Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras. Studien grundar sig på en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet i studien visar att elever och pedagoger vill arbeta praktiskt utomhus, att närmiljön uppfattas som lämplig för utomhusundervisning, att det krävs regelbundenhet, att det måste införas successivt i en process som medger delaktighet, att det krävs praktiska lösningar samt att det skapas en pedagogisk bank som underlättar genomförandet. Studien visar också att det behövs en resursfördelning för att det ska gå att genomföra utomhuspedagogik på ett önskvärt sätt samt att de pedagoger som önskar fortbildning i ämnet får det.</p>

This essay discusses how insurance companies inform policyholders regarding home insurance. What level of support do insurance companies offer policyholders in order to supply them with enough knowledge to make an informed decision? Is information regarding insurance communicated in simple terms, or is it riddled with industry specific terminology?The essays focus is important to examine from a social context; Swedish social process does not select an insurer for an individual who neglects to choose one for their home insurance. Sweden's welfare system does otherwise provide a helping hand for a lack of decision with regard to preschool and school choice.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur vardagligt musiklyssnande kan fungera som verktyg för motivationför fyra studenter i Sverige. Arbetet utgår från tidigare forskning om hur vi lyssnar på musik,affektreglering och vilken påverkan ny musikteknologi haft på vårt vardagligamusiklyssnande. Arbetet lägger även stor vikt på Tia DeNoras förståelse av ”affordance”(2000, 2003). Detta begrepp används för att förstå hur musikens klingande egenskaper, isamband med lyssnaren, kan möjliggöra för känslor av motivation. Uppsatsen utgår från dessa frågeställningar: När och hur lyssnar människor på musik ivardagslivet? Vilken musik lyssnar de på? Hur använder människor musik i olika kontextersom verktyg för motivation? Arbetet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer då jag meddetta sätt får ta del av individernas personliga erfarenheter, tolkningar och upplevelser. Dettahar sedan analyserats och tolkats för att se likheter och/eller skillnader jämfört med tidigareforskning. Undersökningen visar på tydliga mönster i informanternas svar och dessa stämmeröverens med tidigare forskning. Deltagarna lyssnade ofta på musik, under olika sammanhangoch för olika anledningar. Musik användes flitigt av dem som reglering av känslor för attuppnå motivation. De var medvetna om vilken musik som fungerade bäst för att uppnåmotivation och beroende på kontext så varierade musiksmak samt lyssnarutrustning.Affordance begreppet belyste även hur det klingande gav möjlighet till motivation, på så viskunde jag ta hänsyn till lyssnaren men även musiken för att bilda mig kunskap kring minafrågeställningar.

Bakgrund: Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens anpassningsbarhet och en kraftig ökning av stressrelaterad ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom, ses idag. Kvinnor drabbas i högre utsträckning och yrken inom vård och omsorg ses som en riskgrupp. Sjukdomen medför en ökad ohälsa och innebär ett lidande för individen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av vad som förändras i det dagliga livet vid utmattningssyndrom. Metod: En induktiv ansats valdes. Sju självbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier, Svårt att hantera vardagen, Annorlunda samspel med de närmaste och Välja nya levnadsvanor med tio underkategorier. Konklusion: Studien visar att utmattningssyndrom ökar ohälsan, minskar livskvaliteten och medför ett lidande för individen. Det är därför av stor vikt att arbeta för att minska stress och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja individen för att främja hälsa. / Background: Today’s society is having increasing demands on individual adaptability. With a significant increase in stress-related illness and increased prevalence of burnout being seen today. Women are affected more often and professions in health care are seen as a risk category. The disease entails an increased illness and suffering for the individual. Aim: The aim was to describe women’s experiences of what has been changed in their daily life at burnout. Method: An inductive approach was chosen. Seven autobiographies were analysed using qualitative content analysis. Results: From the analysis four categories emerged, Difficult to deal with everyday life, Different interaction with the next and select new habits with ten subcategories. Conclusion: The study shows that burnout is increasing illness, decreases quality of life and cause a hardship for the individual. It is therefore of great importance to make an effort to reduce stress and prevent the onset of mental illness. The nurse has an important role in supporting the individual to promote health.