Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I litteraturstudien ingick 11 artiklar som genomförts med en kvalitativ design. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck granskningsmodell. Efter bearbetning i en analysprocess framträdde tre huvudkategorier; fysik påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Det framkom i resultatet att fibromyalgi kunde innebära många stora förändringar i livet, både kroppsligt och psykiskt, då trötthet och smärta påverkade det vardagliga liv för individer med fibromyalgi. Fibromyalgi kunde även innebära stora begränsningar, både i det sociala livet och i arbetslivet. Det framkom upplevda känslor som förändrad identitet, frustration och depression.

No description available.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar cirka 20 000-25 000 personer i Sverige varje år och leder till syrebrist i hjärnan. De symtom som uppkommer vid en stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som skadas Tiden från första symtom tills att behandling sätts in har en stor inverkan på hur allvarliga skador det blir. De vanligaste symtomen är domning eller förlamning och en lång rehabilitering väntar oftast. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser efter att ha drabbats av en stroke samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för att söka artiklarna, via högskolan i Gävle. Huvudresultat: I resultatet presenteras personers upplevelser efter en stroke utifrån deras fysiska och psykiska hälsa, samt det sociala livet. Funktionsnedsättningar var den vanligaste fysiska förändringen i livet som fick dessa personer att uppleva en psykisk påfrestning, bland annat depression, rädsla och förändrad självbild. Det sociala nätverket påverkas genom isolering på grund av den fysiska funktionsnedsättningen och den psykiska påfrestningen. Totala antalet deltagare i studien var 184 personer vars erfarenheter och upplevelser studerades, 53,3% var män och 46,7% var kvinnor. Slutsats: Alla personer som drabbats av en stroke upplevde någon form av förändring i det dagliga livet. Därför krävs det att vårdpersonalen har kunskap om hur olika individer hanterar denna livsförändring. Det kunde vara allt från fysiska, psykiska och sociala förändringar. Stödhjälp ansågs varit en viktig del under rehabiliteringsprocessen för dessa personer. / Background: Stroke is a widespread disease in Sweden and it affects approximately 20 000-25 000 persons every year and it leads to oxygen deprivation in the brain. The symptoms that are caused by a stroke very depending on which part of the brain that is damaged. The time between the first symptoms of a Stroke and the first treatment of the disease is another major reason of how serious the damage becomes. The most common symptoms are numbness or paralysis and a long time of rehabilitation waits for the person that suffers from a stroke. Aim: To describe people´s experience after having suffered a stroke and to describe the included articles study-group.. Method: A descriptive literature study based on twelve qualitative scientific articles. The databases Cihnal and PubMed was used to search the articles, through the University of Gävle. Results: People's experiences after a stroke based on their physical and mental health, their social life are being presented in the results. Movement disabilities was the most common physical change in people’s life and also the reason why people experienced psychological distress such as depression, fear and a different view of themselves. Their social network is affected because of their physical movement disabilities and psychological distress. The total amount of people participating in the study was 184 persons whose experiences were studied, 53, 3% were men and 46, 7 % were women. Conclusion: Every person who suffered from a stroke experienced some kind of change in their daily life. Therefore, it requires that health professionals have the knowledge of how individuals manage this life-changing. It could be anything from physical, psychological to social changes in their lives. Supportive help for the affected people has been an important part of the rehabilitation process.

Bakgrund: En tarmstomi kan innebära stora fysiska och psykiska förändringar samt begränsningar i en patients liv. Kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar är de vanligaste orsakerna till tarmstomi. Stomiterapeuter är specialutbildade sjuksköterskor, när denna personalgrupp inte finns att tillgå, är det grundutbildade sjuksköterskors som tillgodoser omvårdnaden för patienten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman. Påverkan i det dagliga livet, förändrade vanor som påverkade patientens liv. Kroppsuppfattningen, tarmstomin förändrade patientens syn på sin kropp. Stöd, om vikten av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Information, från sjuksköterskan utgjorde en viktig del i omvårdnaden av egenvård. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan i sin roll anpassar omvårdnaden individuellt samt beaktar patienten utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskans kan i sin roll motivera patienten till delaktighet i sin egenvård samt ge stöd för patienten till anpassningen av tarmstomin. Genom att förhålla sig till den personcentrerade vården kan sjuksköterskan beakta hela patientens upplevelse samt få en djupare kunskap av att förstå patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Fortsatt forskning: Som sjuksköterska är det viktigt att hela tiden ta del av aktuell forskning i syfte att förbättra omvårdnaden av patienter med tarmstomi. Vidare forskning behövs, då specifikt forskning saknades inom område personcentrerad- och tarmstomivård. / Background: An intestinal stoma could mean great physical and mental changes and restrictions in a patient's life. Colorectal cancer and inflammatory bowel diseases are the most common causes of intestinal stoma. Stoma therapists are specially trained nurses, when they are not available, it is ordinary nurses that cater to the care of the patient. Aim: To illuminate the patient's experience of living with intestinal stoma. Method: A general literature review based on eleven qualitative articles. Results: The analysis resulted in four themes. Impact on daily life, change of habits that affect the patient's life. Body image, intestinal stoma changed the patient’s view of their body. Support, the importance of the nurse's role in nursing. Information, provided by the nurse was an important element in the self-care. Conclusion: It is of importance that the nurses in their role adapts the care individually and take into account the patient based on the patient’s individual needs. The nurse can also motivate the patient to participate in self-care and provide support for the patient to the adjustment of the intestinal stoma. By relating to the person-centered care the nurse can take the patient’s whole experience into account and gain a deeper knowledge of understanding the patient’s experience of living with an intestinal stoma. Continued research: As a nurse, it is important to always take note of current research in order to improve the care of patients with intestinal stoma. Further research is needed, since specific research was lacking in the area person-centrered and intestinal stoma care

Bakgrund: Hemodialys är en livsuppehållande behandling för människor med kronisk njursvikt. Men behandlingen påverkar människans livssituation med till exempel begränsad frihet, känsla av bundenhet till dialysmaskinen och känsla av beroende från vårdpersonal. Den framgångsrika utvecklingen av teknologin har gett patienterna möjlighet att behandla sig själva med hemodialys i hemmet (HHD), vilket kan förbättra patienters livssituation. För att behandlingen ska fungera krävs vårdpersonalens kunskap och engagemang att utbilda patienten i egenvården. För närvarande används behandlingsformen i hemmet i låg omfattning i förhållande till totala antalet patienter i hemodialys, men antalet användare ökar. Sjuksköterskor behöver förstå patienters upplevelser av behandlingen för att kunna förbättra och erbjuda individanpassad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys i hemmet. Metod: Detta är en litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar till grund som beskriver och analyserar nya uppkomna teman utifrån de likheter som framkom i resultatdelarna. Resultat: Resultatet visar på att trots behandlingen och sjukdom finns det möjlighet att uppleva hälsa och välbefinnande. Detta redovisas under sju teman: 1) Ökad frihet med HHD ger ett aktivt liv; 2) Medvetenhet om egenvårdens betydelse; 3) Att inte känna sig som patient; 4) Att inleda HHD och en förändrad hemmiljö; 5) Relation med anhöriga och vårdpersonal; 6) Sjukdom och behandling som börda; 7) Hopp och oro inför framtiden. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientens perspektiv med hjälp av Orems omvårdnadsteori. Hälsa upplevs när patienten omvärderar och accepterar sin situation. Patientens förmåga till egenvård ökas, vilket främjas genom patientens aktiva medverkan i sin behandling. Detta är möjligt genom sjuksköterskans stöd till att öka patientens egenvårdskapacitet utifrån individuella behov. / Background: Hemodialysis is a life-sustaining treatment for people with end stage renal disease. But the treatment affects individual's life situation with for example limited freedom, feeling of bondage to the dialysis machine and feeling of dependence from healthcare professionals. The successful development of technology has given patients an opportunity to treat themselves with hemodialysis in the home (HHD), which may improve patients' lives. It requires knowledge and involvement of nursing staff in educating the patient in self-care for the achievement of successful functioning of treatment. Currently the usage of this treatment in the home is in low scope in relation to the total number of patients on hemodialysis, but the number of users increases. There is a need for nurses to understand patients' experiences of treatment in order to improve and offer individualized care. Aim: To describe patients' experiences of living with hemodialysis in the home. Methods: This is a literature review with basis of ten scientific articles, which describes and analyzes new themes based on similarities that emerged in resulting parts. Results: The findings show that it is possible to experience health and well-being despite treatment and disease. These findings are presented in the following seven themes: 1) Increased freedom with HHD provides an active life; 2) Awareness of self-care importance; 3) Feeling of not being a patient; 4) Accommodating HHD and changed home environment; 5) Relationship with family members and health professionals; 6) Burden of disease and treatment; 7) Hope and uncertainty about the future. Discussions: The findings are discussed from the patient's perspective using Orem's nursing theory. Health is experienced when the patient re-evaluated and accepted his situation. The patient's ability to self-care increases, which is promoted through the patient's active participation in care. This is possible through the nurse‟s support to increase the patient's self-care capacity based on individual needs.

Detta är en litteraturstudie som beskriver hur ALS patienter upplever sin sjukdom och livskvalitet. / This is a literature review which describe how the ALS patients experience their desease and quality of life

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser. Subteman som framkom till Verkliga upplevelser var upplevelser av Kommunikation, Självbestämmande och kontroll samt Miljön. Overkliga upplevelser fick subteman om IVA-syndrom och upplevelser av Sedering. Patienterna upplevde ofta en brist på kontroll där den mest dominanta orsaken var svårigheten att kunna kommunicera vilket bidrog till mental ohälsa. Denna mentala ohälsa manifesterades ofta i IVA–syndrom eller liknande tillstånd där en bidragande orsak var en orolig och förvirrande miljö samt påverkan av sedering. Positiva upplevelser beskrevs och då gärna i samband med fysisk kontakt och anhörigas närvaro. Författarna diskuterar om de olika temans faktorer och sätter dessa i samband med hälsa enligt det salutogena synsättet. / Patients in need of intensive care treatment are seriously ill and require specialized care. This includes ventilator support, which can potentially be perceived as a mentally stressful experience. The aim of this literature-based study is to describe patients' experiences of ventilatory care in an intensive care setting. The collected data contains qualitative studies from a patient perspective, which have undergone qualitative analysis. The result revealed two main themes; actual experiences and perceived experiences. Subthemes for actual experiences were; Experiences of communication, Experiences of autonomy and control as well as Experiences of the environment. Subthemes for Perceived experiences were; Experiences of ICU-syndrome and Experiences of sedation. Patients frequently perceived loss of control, which was primarily associated with difficulty to communicate. This contributed to mental ill health, and often manifested as the ICU-syndrome or a similar condition. Contributing factors included the stressful and confusing environment, as well as the effects of sedation. Conversely, the positive experiences described included physical contact and the presence of relatives. The authors discuss the aforementioned categories and their contributors whilst associating these with health according to the salutogenic model.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva patienters upplevelse av telerehabilitering, närmare bestämt fysioterapeutisk intervention genom distanskontakt via videolänk. Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie. Studiernas evidens graderades med metod beskriven av SBU. En beskrivande innehållsanalys av de inkluderade studiernas resultat gjordes, enligt anvisningar av Friberg. Som resultat framträdde ett övergripande tema med fem kategorier. Temat var Videomöte en möjlighet när den utgår från individens behov. Kategorierna var: Kompetent och erfaren fysioterapeut tillgänglig, Behandling tillgänglig i hemmet, Egen resursökning ger ökad empowerment, Relationer på distans, Teknisk utrustning. Slutsatsen visar att både positiva och negativa upplevelser finns beskrivna. Telerehabilitering möjliggör en professionell behandling där patientens empowerment kan öka. Individuellt anpassat stöd är viktigt, både vad det gäller den fysioterapeutiska behandlingen och hur tekniken används. Teknik som fallerar kan ge en negativ upplevelse. Telerehabilitatering har begränsningar både i fysioterapeutens möjligheter till undersökning och begränsningar i vad som syns på videon. Det är viktigt att ta hänsyn till aspekter gällande personlig integritet. / The aim of this study was to explore and describe patients experiences of telerehabilitation, more specific physical therapy modalities by distance in real-time video communication. The chosen method was performing a qualitative literature study. The studies were graded regarding evidens with a method described by Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. A descriptive content analysis of the included studies result was performed, according to instructions by Friberg. In the result one theme with five underlying categories emerged. The theme was: Videomeeting is a possibility when it takes ground from the individuals needs. The five categories were: Competent and experienced physical therapist is available, Treatment available at home, Increased personal resources leads to increased empowerment, Relations at distance, Technical equipment. Conclusion shows that both positive and negative experiences are described. Telerehabilitation can make it possible to give a professional treatment where the patients empowerment may increase. Individual support is important, both according to the physical therapy modality and to the usage of technology. Technology that fails can give a negative experience. Telerehabilitation has its limitations both in the physiotherapist’s possibilities for examination and in what is visible in the video. It is important to take notice to personal integrity aspects.

Bakgrund: Lag om psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram. Resultat: Det framkom att patienter generellt upplevde tvångsåtgärderna som negativa. Åtgärderna väckte en rad olika känslor hos patienterna såsom obehag, rädsla och förlorad autonomi, även återuppväckta minnen förknippade med våldtäkt och andra trauman. Det var många patienter som hade svårt att förstå varför dessa åtgärder utfördes, vilket visade sig som brister i kommunikationen mellan patient och sjuksköterska. Patienterna uttryckte önskan om att få utnyttja sin medbestämmanderätt, själva påverka tvångsåtgärderna och eftersökte en närmare relation till vårdpersonalen. Även om tvångsåtgärderna i största utsträckning var en negativ upplevelse så fanns det patienter som förstod att det var för deras eget bästa liksom för andra patienters och personals säkerhet. Slutsats: Patienterna rapporterade att de ville bli informerade, förstådda och bemötta som medmänniskor med respekt och inte behöva känna sig ensamma och övergivna. Tvångsåtgärder och lidande kan lindras genom att personal utvecklar sitt aktiva lyssnande och kunskap genom att ge adekvat information. Klinisk betydelse: Ökad förståelse för patienter som utsatts för tvångsåtgärder kan ge sjuksköterskor möjligheten att stärka patientens känsla av sammanhang vid tvångsåtgärder genom ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Nyckelord: KASAM, tvångsåtgärder, patient upplevelse, psykiatrisk vård & litteraturstudie / Background: The Compulsory Psychiatric Care Act means that healthcare is entitled to remove the autonomy of an individual if he or she suffers from a serious mental disorder. Coercive measures may occur, such as forced medication, isolation and physical restraint. Aim: The aim is to illustrate how patients experience coercive measures in psychiatric care. Method: A literary review based on 12 scientific articles with qualitative approach. Antonovskys Sense of coherence has been used as a theoretical framework. Result: The results show that patients experienced coercive measures as negative. The measures provoked feelings in patients, such as discomfort, fear and loss of autonomy. There were patients who had trouble understanding why these measures were performed, which showed flaws in communication between patient and nurse. The patients expressed the desire to use their right to co-decide, to influence the measures and sought a closer relationship to the caregivers. Although the coercive measures were found to be a highly unpleasant experience, there were patients who understood that it was in their best interests. Conclusion: The patients reported that they wanted to be informed, listened to and treated with respect, and not have to feel alone and abandoned. Coercive measures and the associated suffering could be alleviated by active listening from the staff and the skills to provide adequate information. Clinical Implications: Increased understanding of patients subjected to coercive measures can give nurses the opportunity to strengthen the patients’ sense of coherence when exposed to coercive measures, by increasing their comprehensibility, manageability and meaningfulness.  Keywords: SOC, coercive measures, patient experience, psychiatric care & literature review

Bakgrund: Att ge andlig omvårdnad ligger i sjuksköterskans ansvar. Trots alltmer forskning som visar att en tillfredställande andlig omvårdnad har positiv inverkan på hälsa, har detta dock ofta försummats inom vården. Begreppet andlighet kan ha olika betydelser och behöver därför uppfattas i sin bredd. Syfte: Beskriva vuxna patienters (18+) upplevelse av andlig omvårdnad inom somatisk slutenvård. Metod: En integrativ översikt bestående av nio kvalitativa originalartiklar från USA, Singapore, Kanada, Nederländerna, Iran och Australien. Data samlades genom CINAHL, Medline och manuell sökning. Analys gjordes efter inspiration av Friberg och Whittemore och Knafl analysmodeller. Resultat: Andlig omvårdnad kunde av patienterna upplevas positiv, negativ eller obefintlig beroende på olika faktorer. Patienterna i studien upplevde andlig omvårdnad genom att få möjlighet till uttryck av sin andlighet, genom att få möjlighet till relationer, genom att få ha sin värdighet i behåll och genom sjuksköterskans närvaro. Andlig omvårdnad ska utföras utifrån en personcentrerad vård eftersom uttryck av andlighet kan variera mellan individer. Slutsats: För att kunna prata om andlig omvårdnad behöver både personalen och patienter ha förståelse för vad andlighet kan innebära. Sjuksköterskan behöver få kunskap och verktyg för att lätt kunna införa andlig omvårdnad i sitt arbete och känna sig trygg med att utföra en holistisk vård dvs att se hela människan. Detta skulle resulterar i mer tillfreställda patienter.