Bakgrund: En tarmstomi är en öppning på magen för tarmen, från vilken avföring kommer ut och samlas upp i en påse. Den kan anläggas vid olika sjukdomstillstånd, för att tarmen ska avlastas eller för att en bit av den ska opereras bort. Förutom en förändring av kroppen och förlust av kontrollen över tarmen kan en tarmstomi innebära att livskvaliteten påverkas. Den kan ge upphov till problem med gaser och läckage och kan medföra livsstilsförändringar. Sexualiteten kan också påverkas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Resultatet på 10 kvalitativa, vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån en kvalitativ ansats. Sökningarna gjordes i Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier med sju, två och fyra underkategorier: Svårigheter- En förändrad kropp och försämrad självbild, Att vilja dölja, Att inte acceptera och kontrollbehov, Oro samt känslor av skam och orenhet, Sexualitet- och relationsproblem, Sociala och ekonomiska problem, Informationsbrist, materialproblem och dåligt anpassade toaletter. Ett förändrat liv- Ständig planering, Förändrat kostintag. Ett bra fungerande liv- Anpassning och acceptans, Anhörigas betydelse, Arbete och utbildning, Ökad livskvalitet och nya möjligheter. Konklusion: En stomi innebär en förändring av både kroppen och av livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att i möte med personer med stomi vara lyhörd för de olika upplevelser en stomi kan ge upphov till. Nyckelord:  Tarmstomi, upplevelse, kroppsbild, sexualitet

Bakgrund: En tarmstomi hanterar avföring och innebär att tarmen läggs ut på buken. En tarmstomioperation skapar kroppsliga förändringar som ofta påverkar individen negativt. Tarmstomin påverkar individens vardag och behovet av stöd är viktigt för att kunna hantera den nya situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: Denna kvalitativ systematisk litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas innehåll har kvalitetsgranskats med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) kvalitativa granskningsmall. Resultat: Att få en tarmstomi skapade fysiska och psykiska begränsningar i vardagen. Gas, lukt och läckage från tarmstomipåsen var vardagliga orosmoment. Tarmstomin skapade en förändrad kroppsuppfattning som påverkade individerna i sociala sammanhang samt i sexuella och intima relationer. Egenvård av tarmstomin var betydande för individernas autonomi och främjades med hjälp av stöd. Det var betydande att kunna anpassa sig till och acceptera tarmstomin för att uppnå hälsa och välbefinnande. Slutsatser: En tarmstomi påverkar alltid individens liv. Erfarenheten av tarmstomin präglas av uppskattning till ett nytt liv utan sjukdom samt lidande då den orsakar oro, rädsla och skam för den förändrade kroppen. Författarna anser att fenomenet är viktigt att belysa för att skapa god vård för individen med en tarmstomi.

Introduktion/Bakgrund: En stomi kan vara tillfällig eller permanent, tarmen läggs fram genom en konstgjord öppning ibuken. Flertalet sjukdomar, trauma eller missbildningar kan påverka att individ behöver en stomi. Sjuksköterskan stöttarindivider med stomi i form av undervisning och praktisk information av stomivård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa individers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudien har arbetats fram på ett systematiskt sätt genom att följa Polit och Beck ´s (2021) systematiskasteg vid en litteraturstudie. Sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genomfördes för att hitta artiklar som varav relevans för litteraturstudiens syfte. 12 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning enligt granskningsprotokollet”Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Qualitative Research Report” av Polit & Beck (2021). Artiklarnasammanställdes och analyserades vilket resulterades i fyra olika teman. Resultat: Resultatet presenterades under fyra olika teman: det sociala livet, en förändrad kropp, sexualitet och intimitet ochbehov av stöd. I litteraturstudiens resultat framkom det att individer med stomi upplevde att det sociala livet påverkades.Individer upplevde en förändrad kropp relaterat till stomin och en förlorad kontroll av tarmen. Stomin påverkade ävensexuallivet och känslan av att inte vara attraktiv. Individer upplevde ett ökat behov av stöd från sociala nätverk och hälsooch sjukvården. Slutsats: Livet för individer med stomi påverkades inom flertalet livsaspekter. Individerna gick igenom en kroppsligförändring som innebar att individer upplevde en osäkerhet kring kroppen. Det sociala livet påverkades hos alla individervilket även intima relationer och behovet av stöd gjorde. Sjuksköterskans stöd ansågs vara av stor vikt för individer medstomi, detsamma gällde stödet från familj, vänner och andra stomibärare.

Bakgrund Vanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt. Syfte Syftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten. Metod En litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Databassökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Femton artiklar inkluderades i studien.ResultatFem teman framkom, att leva med och hantera en förändrad sexualitet, en förändrad kroppsbild, känslor kring den nybildade tarmstomin, oro och rädsla för läckage och gasbildning, behovet av individuell information. En stomioperation påverkade kroppsbilden och känslan av att vara attraktiv negativt vilket inverkade på förmågan att återuppta ett sexuellt aktivt liv. Fysiska komplikationer till följd av stomioperationen som erektionsproblem eller vaginala förändringar innebar att samlag i vissa fall avstods från. Slutsats Sexualiteten påverkades både psykiskt och fysiskt efter en tarmstomioperation. Detta förklarades av en förändrad kroppsbild, nedsatt känsla av att vara attraktiv och sexuella dysfunktioner som smärta eller erektionsproblem. Information och samtal med sjuksköterskan var en viktig del i bearbetningen av den förändrade kroppsbilden.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi. Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna. Tarmstomin påverkade deras själsliga välmående och kvinnorna upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Avsaknaden av kontroll över tarmgas, lukt från tarmen och tarmtöming medförde känslor som osäkerhet inför omgivningens reaktioner. Emotionellt och psykosocialt stöd från partner och familj hade positiv inverkan på kvinnors upplevelse att leva med tarmstomi.    Slutsats: Att leva med permanent tarmstomi innebar för kvinnorna en upplevelse av minskad livskvalitet och en viktig del i vägen mot försoning och acceptans var stödet från omgivningen.

No description available.

No description available.

Introduction: Intestinal stoma is a surgically created opening that moves the end point of the bowel to the outside of the abdominal wall. Intestinal stoma can be used for various health conditions. Self-image and body perception are two factors associated with living with an intestinal stoma, the self-image describes the totality of an individual's identity while body perception describes the mental image people have towards their body. Aim: The purpose of the literature study was to describe how self-image and body perception are perceived to be affected in adults living with an intestinal stoma. Method: The literature study is based on 10 qualitative articles. The articles were searched in the databases Medline via PubMed, PsycINFO and CINAHL. Results: The study resulted in three main themes. An altered body, which described adults' experiences of altered views of their bodies and feelings of loss of bodily functions. A new life situation described the challenges that people experienced in everyday life, which affected the self-image and body perception as well as the positive impact that a stoma had on some people. Sexuality and relationship to others described how the stoma led to changed relationships and how this affected the individual's self-image and body perception. Conclusion: An intestinal stoma causes significant physical changes that affect the person's self-image and body perception and challenges the person's identity. Studies show that support, information, and self-care can help the ostomate maintain a positive self-image and body perception.

Bakgrund: En stomi betecknar en artificiell öppning och utgör en förbindelse mellan tarmen och hudytan. En stomi anläggs kirurgiskt och har i avsikt att tömma tarminnehållet manuellt denna väg. För att bemöta och stödja patienter som erhållit en tarmstomi är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter avgörande i mötet med patienten. Sjuksköterskan har således en viktig roll i att stödja, informera samt utbilda. Levd kropp utgjorde den teoretiska referensramen som har sin utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys filosofi. Med beaktning till den levda kroppen måste vårdaren se varje enskild patient som en unik person med egna behov.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi.  Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar på databaserna PubMed och Cinahl. Av nio utvalda artiklar hade åtta artiklar en kvalitativ ansats och en av artiklarna en mixad metod. Analysförfarandet av data utgjordes av en integrerad analysmetod.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underrubriker; Förändringar: En förändrad självbild, En förändrad vardag, Sociala relationer förändras, Sexualitet och intimitet förändras. Att lära sig leva med en tarmstomi: Att hantera sin tarmstomi, En ny vardag som kräver planering. Stödjande insatser: Det professionella stödet, Familj och vänners stöd, Aktivt sökande av stöd på egen hand. Slutsats: Patienter som erhållit en tarmstomi, erfar sin stomi på olika sätt, utifrån både negativa och positiva aspekter. Det tyder på att sjuksköterskan har en viktig roll i att tillgodose patienten en individanpassad vård utefter den enskilda individens behov där sjuksköterskan alltid ska ta den levda kroppen i beaktning.

Bakgrund: En tarmstomi kan innebära ett nedsatt välbefinnande i vardagen där sociala och fysiska aspekter påverkas Tarmstomin kan bidra till en stor förändring i livet och ett omvårdnadsbehov i form av utbildning i egenvård behövds. Det kan uppnås genom åtgärder utefter personers individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med en tarmstomi i vardagen. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en manifest innehållsanalys samt en datareduktion av kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudkategorier, Att leva med en förändrad tillvaro, Att känna sig annorlunda och Förutsättningar för hantering av tarmstomin. Personer behövde anpassa vardagen vilket kunde upplevas som begränsning. De kändes sig obekväm i deras kropp, vilket påverkade deras relationer till andra samt intima relationer. Det fanns ett stort behov av stöd och utbildning för att lättare hantera och acceptera tarmstomin. Diskussion: En tarmstomi medförde livsförändringar samt att personer behövde lära sig anpassa och hantera den nya vardagen. Diskussionen kopplades till Roys adapationsmodell, Goffmans teori om stigma, etiska aspekter samt personcentrerad vård. Slutsats: Genom tillämpning av personcentrerad vård kan sjuksköterskan se personen bakom tarmstomin och utefter detta skapa en förutsättning för hantering och anpassning / <p>2023-11-03</p>