The purpose of this literature review is to describe nurses supportive function to families who lost their child in Sudden Infant Death Syndrome (SIDS) / Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans stödjande funktion till familjer som förlorat sitt barn i plötslig spädbarnsdöd.

Bakgrund och problem: Studien har avsikt att undersöka hur det vardagliga ledarskapet uppfattas av medarbetare inom Borås Stad. Detta eftersom att ledarskap idag kan definieras och uppfattas olika beroende på bakomliggande faktorer, exempelvis hur det skiljer sig mellan det uppfattade manliga respektive kvinnliga ledarskapet. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är öka förståelsen vad gäller uppfattade ledarskapsutmaningar, om det skiljer sig mellan ett manligt och kvinnligt ledarskap och hur det vardagliga ledarskapet uppfattas bland medarbetarna inom den offentliga sektorn. Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ empirisk ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare inom Borås stad där hälften av undersökningspersonerna har en manlig- respektive kvinnlig ledare. Resultat: Resultatet av den empiriska studien tyder på att det föreligger en samstämmighet hos medarbetare inom Borås Stad gällande hur de upplever det vardagliga ledarskapet. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ledarskapsteorier, transformativt ledarskap, medarbetarskap och genusperspektiv. Slutsats: I den utvalda organisationen inom den offentliga sektorn i Borås Stad är medarbetarna överlag mycket nöjda med hur det vardagliga ledarskapet utförs i praktiken. Medarbetarna inom Borås Stad anser att det inte förekommer större skillnader hur medarbetarna uppfattar det vardagliga ledarskapet, beroende på om medarbetarna innehar manliga eller kvinnliga ledare. Medarbetarna är tillfredsställda med hur organisationen arbetar med involvering av medarbetare men att det finns potential till förbättring vid större organisationsförändringar. / Background and problem: The study intends to investigate how everyday leadership is perceived by employees within the Borås Stad. This is because leadership today can be defined and perceived differently depending on underlying factors, for example how it differs between male and female leadership. Purpose and method: The primary purpose of this study is to increase understanding regarding perceived leadership challenges, whether there is a difference between male and female leadership and how everyday leadership is perceived among employees in the public sector. The method that has been used in this study is a qualitative empirical approach, more precisely semi-structured interviews with ten employees within Borås Stad where half of the respondents have a male or female boss. Results: The results of the empirical study indicate that there is a consensus among employees within Borås Stad regarding how they experience everyday leadership. The collected material has been analyzed based on leadership theories, transformative leadership, employeeship and gender perspective. Conclusion: In the selected organization within the public sector in Borås Stad, the employees are generally very satisfied with how the everyday leadership is carried out in practice. The employees within Borås Stad believe that there are no major differences in how the employees perceive everyday leadership, depending on whether the employees have male or female leaders. The employees are satisfied with how the organization works with the involvement of employees, but that there is potential for improvement in case of major organizational changes.

Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad. / The purpose of the study was to investigate how teachers teaching mathematics in grades 7-9 use mathematical language in relation to a everyday language as well as the extent to which they use a combination of the two. The study was qualitative and the methods used are observation with subsequent conversations. The purpose of the study implies that a teacher's perspective was necessary. The observed lessons and the conversations resulted in different categories of concepts which then resulted in a theory of how teachers use the different languages during the lecture. All the teachers used both mathematical and everyday language during the lecture while only a few used the two languages in combination. The study showed that teachers use both mathematical and everyday language during lectures with students, but in varying extent.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer. Båda metoderna utgick från öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet vi kom fram till var att elever i årskurs 5 i huvudsak uppfattar energibegreppet ur ett vardagligt perspektiv, medan resterande elever uppfattar begreppet som vetenskapligt. När det kommer till skillnaden i uppfattningarna mellan elever i årskurs 5 och i årskurs 8 har båda åldersgrupperna svårt att uppfatta energibegreppet ur ett vetenskapligt perspektiv, utan uppfattar det ur ett pseudovetenskapligt- eller vardagligt perspektiv.

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.

This thesis describes the connection between mundane societalentrepreneurship and local area development in a rural sparsely populatedcontext. It is a qualitative study from a holistic view on the actors. The empiricalwork consists of three deep case studies from one of the most sparsely populatedregions in Europe. The ongoing activities in these rural villages are described fromdifferent perspectives focused on who is the local entrepreneur and how did theyachieve what they have done. The method was to listen to the whole story fromdifferent perspectives. The results from the deep interviews were thematicallyanalysed to find similarities between the different cases. These similarities werethen the base for a new model of the attributes needed among the actors in avillage to reach local area development and one model of what roles a localentrepreneur can play to start up activities for local area development.One key result in the study was the varieties of reasons to act among the actorsand their similarities in results on the local area development. Regardless of whattheir motivation was according to different kinds of entrepreneurship models, theiractions all had similar effect on the local area development.The main scientific counts here were; the connection between mundane actionsand their role to teach and inspire others to start acting or learn more about specificfields. One other empirical contribution is the importance of having fun whiledeveloping networks and making volunteers work hard to reach a common goal.The Model of Attributes needed for Local Area Development from a holistic actorperspective and the similar results in local area development regardless of theentrepreneurial motivation to act in the different cases are other contributions. / Denna licentiatavhandling handlar om vardagligt samhällsentreprenörskap iform av landsbygdsaktivering och inspiration med exempel frånbefolkningsmässigt små byar belägna i Jämtlands län. Syftet med denna heltkvalitativa ansats är att beskriva lokala företagares roll och engagemang förutvecklingen i deras hembygder. Resultatet är en beskrivande modell medgemensamma parametrar som funnits med i byarnas utveckling och en modellöver vilka olika roller en entreprenör kan.Landsbygden står inför många utmaningar, inte minst har utglesning avbefolkningen aldrig gått snabbare än nu (SWECO, 2014).Samhällsentreprenörskapet som beskrivs handlar om att invånare tar tag ihembyns egen framtid och skapar aktiviteter som känns meningsfulla för demsjälva och uppskattade lokalt på landsbygden. Tillsammans har gemensammaansträngningar gjort att de undersökta byarna skapat något exceptionellt inom sinegen nisch. Denna utgångspunkt leder vidare till kopplingen mellan lokalaföretagare, vardagligt entreprenörskap och dess direkta påverkan på lokalutveckling.De teoretiska bidragen i licentiatavhandlingen är en beskrivning av fenomenetvardagligt samhällsentreprenörskap och dess koppling till lokal utveckling.Beskrivningen fördjupas med fokus på vardagliga aktiviteter med framtagnamodeller. Licentiatavhandlingen beskriver vardagligt samhällsentreprenörskap iform av aktiviteter för lokal utveckling. Här är det exempel på vardagliga utbytenoch aktiviteter med många timmars engagemang som har gett resultat. De trebyarna har lyckats aktivera familjer och grannar, de som själv har velat delta.Tillsammans har de skapat något som gett mervärden och som de själva tyckt harvarit till det bättre. Detta har byarna även uppmärksammats för på olika vis. Dehar i sin tur spridit sitt engagemang och inspirerat andra byars invånare till attockså ta initiativ och agera för egen lokalutveckling. Utifrån arbetet i de olikabyarna gjordes en gemensam modell av påverkande utvecklingsfaktorer.Det andra teoretiska bidraget är beskrivningen av vilka drivkrafter som lågbakom valet att agera och dess koppling till den lokala utvecklingen. Oavsettvilken drivkraft som låg till grund för entreprenören blev utfallet snarlikt för denlokala utvecklingen. Även om det fanns en drivkraft att tjäna pengar i vissa fallblev resultatet en typ av samhällsnytta direkt i byn i alla fall. Ett vardagligtentreprenörskap inspirerade till ökad aktivitet för utveckling och blev på så vis tillett vardagligt samhällsentreprenörskap.

<p>The post-modern western city is going through two central changes in the organization of paid labour. One is the switch from production of goods to production of services, and the other is the increasing rift between well-paid labour with permanent jobs, and temporarily employed workers with low wages. Both of these processes are rasified and gendered, and strike harder against women, young persons and people of emigrant background. The flexible capitalism creates an informalization of the economy, breaking with earlier regulations of the labour markets, in which workers also need to find informal strategies in their individual and collective struggles. In this paper, I search for these “new” experiences of living and working in late capitalist society, by doing open interviews with three women of Latin-American origin, working without official permission (without documents) in the informal economy of Stockholm. Analyzing their narratives, I look for the agency and resistance that, according to my theoretical perspective, is part of everyday life of all suppressed subjects. I come to the conclusion that irregular systems of recruitment and other forms of interdependency could be useful for other groups of precarious workers. The interviewed women also use strategies such as fantasizing about a reversed world or focusing their thoughts on the future, and deceiving or avoiding the power(full), to cope with their everyday work situations and the contradictory class mobility they experienced in the migration. However, these strategies often reproduce an acceptance of power more than a resistance to it, and show us how the capitalism works as an hegemonic ideology incorporated in us all.</p>

The post-modern western city is going through two central changes in the organization of paid labour. One is the switch from production of goods to production of services, and the other is the increasing rift between well-paid labour with permanent jobs, and temporarily employed workers with low wages. Both of these processes are rasified and gendered, and strike harder against women, young persons and people of emigrant background. The flexible capitalism creates an informalization of the economy, breaking with earlier regulations of the labour markets, in which workers also need to find informal strategies in their individual and collective struggles. In this paper, I search for these “new” experiences of living and working in late capitalist society, by doing open interviews with three women of Latin-American origin, working without official permission (without documents) in the informal economy of Stockholm. Analyzing their narratives, I look for the agency and resistance that, according to my theoretical perspective, is part of everyday life of all suppressed subjects. I come to the conclusion that irregular systems of recruitment and other forms of interdependency could be useful for other groups of precarious workers. The interviewed women also use strategies such as fantasizing about a reversed world or focusing their thoughts on the future, and deceiving or avoiding the power(full), to cope with their everyday work situations and the contradictory class mobility they experienced in the migration. However, these strategies often reproduce an acceptance of power more than a resistance to it, and show us how the capitalism works as an hegemonic ideology incorporated in us all.

Jag gör ett urval genom tid och rum och visar det jag funnit intressant, märkligt och vackert. Det är inte min avsikt att transformera, restaurera eller renovera. Jag vill istället väcka intresse, synliggöra och förmedla en bild av en arkitektur som oftast tas för givet; i det vanliga, alldagliga och oansenliga finns det en historia att berätta. / I unravel pieces of Swedish building history from different places in time and space, and show what I have found interesting, strange and beautiful. It is not my intention to transform, restore or renovate. Instead, I want to evoke interest, visualize and convey an image of an architecture that is often taken for granted; in the ordinary, plain and commonplace, there is a story to be told.