<p>Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.</p>

This essay elucidates upper secondary students’ literacy practices, (literacy events, literacy competencies and literacy culture) during a typical day, with focus on the daily literacy practices. A literacy ethnographic study conducted in the environment which participants naturally are, at home, at school and in leisure. The study is inspired of a project, Skriftbruk i arbetslivet, ´Literacy Practices in Working Life´, that conducted by Anna-Malin Karlsson, Per Ledin and Olle Josephson, in collaboration with Vetenskapsrådet ´Science Council´(2002-2004). The result of this study shows that students from professional preparing programs not use such literacy competencies that been tested in traditionally reading comprehension test, particularly much. However, do they read a lot during the literacy practices day by television, computer and mobile phone. The literacy events for both persons in the study, during the literacy practices days, mostly belong to the daily literacy practice. There are only a small piece of literacy events which are school related.

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet. En del av grunden i denna studie har varit hur lärarnas språkliga arbetssätt i matematikundervisningen sett ut i de lägre skolåldrarna och hur det matematiska språket används i matematikböckerna. Genom analyser av matematikböcker, löpande observationer och intervjuer med lärare i de lägre skolåldrarna har kunskap erhållits som sedan har evaluerats. Resultatet av läromedelsanalysen visar både likheter och skillnader mellan läromedel. I en del av matematikböckerna används ett formellt matematiskt språk mer frekvent medan andra nämner några formella begrepp och därefter används ett vardagligt språk. Resultaten från intervjuerna visar att alla lärare är överens om att det matematiska språket har en stor betydelse för inlärningen. De strävar efter att använda ett formellt språk och är medvetna om att det är viktigt, men de menar även att det kan vara problematiskt att få begreppen att komma naturligt. Lärarna anser att de behöver ha de formella begreppen i åtanke och att det lätt händer att det vardagliga språket faller in i undervisningen. Resultaten från observationerna visar att lärarna använder sig av ett vardagligt språk med inslag av ett formellt matematiskt språk. Det matematiska språket har en stor roll i matematiken och det handlar inte bara om att räkna ut svåra tal med siffror. För att eleverna ska klara av de nationella proven bör de ha kunskap om de formella begreppen.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar främst barn och ungdomar. Enligt World health organisation (WHO) hade 422 miljoner diabetes i världen år 2016 varav 10–15% består av diabetes typ 1. Att leva med kronisk sjukdom har ofta en påverkan och förändrar människors liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av hur diabetes typ 1 påverkar det vardagliga livet. Totalt analyserades tio artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats för att beskriva personers upplevelser enligt Bengtssons (2016) metod. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem slutkategorier som var: Att känna sig begränsad i sina dagliga aktiviteter; Att behöva speciella rutiner och inte kunna vara spontan; Att känna sig annorlunda och beroende av andra; Att känna frustration över att möta okunskap hos omgivningen; Att känna sig orolig över vad som kan hända. En slutsats var att personer med diabetes upplevde svårigheter att leva ett normalt vardagsliv. De mötte okunskap kring sjukdomen vilket medförde att de kände sig annorlunda och därmed en skam över att leva med diabetes. Studien visade att det finns en bristande kunskap i samhället om diabetes typ 1.

Kommunikation och matematiskt språkbruk skiljer sig åt i matematikklassrummet beroende på hur lärare och elever agerar. I denna studie har syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunikationen som förekommer i matematikundervisningen, samt för synen på hur formella och informella matematiska begrepp används av fyra lärare i matematikundervisningen. Syftet har även varit att bidra med fördjupad kunskap genom att undersöka dessa fyra lärares uppfattningar om kommunikation samt om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk. Frågeställningen vi utgått ifrån är vilka formella och informella begrepp som förekommer under en lärarledd genomgång under en matematiklektion, hur lärarna ser på användning och betydelse av de formella och informella begrepp som förekommer i matematikundervisningen. Vi ville även se på vilket sätt läraren omvandlar elevernas vardagsspråk till formellt, matematiskt språk under genomgången och vilka uppfattningar dessa fyra lärare har om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk.

Syftet med denna studie är att titta närmare på hur pedagoger som är verksamma inom förskolan ser på vardagligt lärande i hallen. De frågeställningar som besvaras i studien är;  hur används hallen som en del i det vardagliga lärandet? Vilka möjligheter och svårigheter upplever pedagogerna att det finns i hallen och hur/när kommer dessa till uttryck? Samt finns det några skillnader mellan hur de som arbetar med yngre respektive äldre barn ser på det vardagliga lärandet i hallen? För att besvara dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med tio pedagoger på fyra olika förskolor. Av dessa tio arbetade fem av dem med yngre barn 1–3 år medan de andra fem arbetade med äldre barn 3–5 år. Studiens resultat och analys är uppdelad i två där del 1 berör pedagoger som arbetar med de yngre barnen och del 2 berör pedagoger som arbetar med de äldre barnen. Materialet vi fick in har analyserats och diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och de centrala begrepp som används i vår studie är kontext, mediering, kommunikation och scaffolding. Resultatet visar att det i hallen både finns möjligheter och svårigheter. Pedagogerna beskriver till exempel att möjligheten att utveckla barnens självständighet är stor i hallen och att många barn i hallen samtidigt är en av svårigheterna som framkom i resultatet. Vidare går det att utläsa skillnader mellan hur pedagoger arbetar med de olika åldersgrupperna. Bland de yngre barnen används det till exempel mer språk och hjälp medan pedagogerna berättar att de äldre barnen bör testa mer själva innan de får hjälp. Resultatet visar att synen på vardagligt lärande är likvärdig. Pedagogerna beskriver att vardagligt lärande är de lärandesituationer som inte är planerade undervisningstillfällen utan det lärandet som uppkommer spontant i vardagliga rutinsituationer. Det vardagliga lärandet i hallens kontext beskrivs bland annat genom att barnen får öva på att sätta ord på sina kläder, räkna fingrar på vantar och tilliten till sin egen förmåga då barnen övar på att klä på sig själva.

Vykortsraseriet i Sverige och på kontinenten är en anonym företeelse som blossade upp med en väldig kraft i början på 1900-talet och som sedan avtog igen. Den ofantliga mängd vykort som skickades under den här tiden gav upphov till uttrycket vykortsraseri. Syftet med den här uppsatsen är att studera attityderna till vykortspraktiken genom att genomföra en textanalys av opinionsartiklar från dagspressen vid den här tiden. Analysen besvarar frågorna om vilka attityder till vykortsraseriet som går att urskilja, om det finns både positiva och negativa attityder samt vilka aspekter av vykortspraktiken som lyfts fram som positiva eller negativa. Studien visar att attityderna som framkommer i analysen främst tar avstamp i klassfrågan och moralen och att de främst rör sig kring temana vykortgenrer, moral och ekonomi och vykortssamlande. Det är tydligt så att vykortspraktiken är en form av vardagligt skriftbruk vilket avser det skriftbruk som händer i människors vardag. Den låga värderingen som det vardagliga skriftbruket har visar sig tydligt i studien i form av negativt värderade vykortsgenrer men även en mer accepterade och högre värderad del av vykortspraktiken framträder. / <p>Godkänt datum 2020-06-15</p>

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk och allvarlig sjukdom som successivtleder till fysisk funktionsnedsättning. Sjukdomen uppstår på grund avinflammation i det centrala nervsystemet. Det är den vanligaste orsaken tillrörelsehinder i Sverige. Orsaken är okänd och det finns inget botemedel. Studiervisar att behandlingen av MS är främst inriktad på symtomlindring. Det var därförbetydelsefullt att belysa personers upplevelser av att leva med MS för att kunnaförstå hur de uppfattar sjukdomen. Detta kan leda till en förbättrad ochpersoncentrerad vård där deras perspektiv är i centrum. Syfte med studien var attbelysa personer med MS och deras upplevelser av att leva med sin sjukdomMetod: En litteraturstudie baserad på elva studier med kvalitativ ansatsgenomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre temanidentifierades som var fysiska och psykisk påverkan, att hitta copingstrategier ochpåverkat socialt liv. De flesta av personerna blev fysisk begränsade i derasförmåga till rörlighet men även emotionellt påverkade. Självbilden blev påverkadoch kroppen kändes främmande. Familjeroller förändrades där majoriteten kändesig misslyckade i sina tidigare roller. Personerna upplevde att andra människorinte förstod sjukdomen och hade fördomar om den sjuka individen. På grund avbegränsningar blev det av vikt att planera vardagen för att orka och spara energi.De flesta fann hopp och var villiga att acceptera sjukdomen samt lära sig att levamed det. Konklusion: Symtom på MS varierar mycket och är känd för sinoförutsägbarhet. Det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera personernasbehov av vård på ett personscentrerat sätt.

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.