Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt.

IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte. Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

<p>I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. </p><p>Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. </p><p>Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer.</p><p>Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.</p>

I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer. Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen gällande lärares användning av laborativt material i matematikundervisningen, samt att fördjupa kunskapen om vilka yrkeskompetenser som anses vara viktiga för en laborativ undervisningsmetod. För att svara på frågeställningarna har en studie med semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med 12 lärare från två olika skolor. Intervjuerna har analyserats utifrån den kulturhistoriska verksamhetsteorin, ramfaktorteorin samt genom en kategorisering av lärares kompetenser. Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen har en positiv syn på den laborativa undervisningen, men att faktorer som tillgänglighet av material, specifika behov hos elever och tid till planering tycks påverka lärares metodval. Slutligen visar studien på vikten av att läraren har ett flertal kompetenser för att undervisa med laborativt material, som exempelvis den praktiska- samt den matematikdidaktiska kompetensen.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva hur personer med avancerad cancer upplever möjligheter och hinder i vardagliga aktiviteter. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt för att skapa överblick över forskningsområdet. Datainsamling skedde via systematisk litteratursökning i fyra olika databaser. Data från 21 artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna gav fem kategorier: att leva aktivt i en sjuk kropp, att påverkas av den fysiska miljön, att få ett förändrat socialt umgänge, att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen och att utveckla egna strategier. De flesta personerna med avancerad cancer upplevde en förlust av aktiviteter allt eftersom sjukdomen progredierar. Resultatet visade vikten av att fortsätta med meningsfulla aktiviteter trots de fysiska och psykiska hinder som sjukdomen skapat. Vidare visade resultatet att sjukdomen inverkade på personens engagemang i sociala aktiviteter och att personerna med avancerad cancer upplevde känslan av både social och fysisk isolering. Genom att använda egna strategier anpassade personerna sin vardag för att kunna möjliggöra delaktighet i aktivitet. Slutsats: Att förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter och upprätthålla sitt aktivitetsmönster hade stor påverkan på identiteten och uppfattningen om sin egen förmåga för personerna med avancerad cancer. Det framkom även att det var individuellt vad personerna uppfattade som hinder och möjligheter till aktivitet i vardagen, vilket belyser behovet av ett klientcentrerat förhållningssätt. Slutligen visade litteraturöversikten att samspelet mellan person, miljö och uppgiften har stor betydelse för personens aktivitetsanpassning till att leva med avancerad cancer. Eftersom de tre olika domänerna person, uppgift och miljö påverkar varandra, behöver alla delarna beaktas vid val av arbetsterapeutisk intervention.

Studiens syfte är att utifrån följande frågeställningar belysa hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 inkluderar elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen: I vilken omfattning inkluderar lärare sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur går lärare tillväga vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur motiverar lärare de tillvägagångssätt som de använder vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?Till studien har en kvalitativ metod använts och data har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex stycken lärare som har erfarenhet av att undervisa i matematik i förskoleklass och/eller årskurs 1-3. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Till studien har två teoretiska ramverk använts som analysverktyg.Resultatet visar att det finns ett antal olikheter i hur lärarna i studien i sin matematikundervisning inkluderar sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper. Olikheterna finns dels i omfattning och tillvägagångssätt, men även i lärarnas motiveringar till de tillvägagångssätt som de använder. Ett exempel på en olikhet gällande omfattning är att en lärare i störst utsträckning inkluderar till enskilda individer medan en annan lärare oftast inkluderar sådant som för alla elever i klassen är vardagliga erfarenheter och kunskaper. I resultatet framgår det också att alla lärare i studien använder samtal för att ta reda på sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i två olika gruppbostäder upplever ramarna för delaktighet och självbestämmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. Utifrån studiens upplägg formulerades följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och självbestämmande i gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för brukaren i gruppbostad. Denna studie bygger på en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal på respektive gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebär att arbeta induktivt från data till teori. Vid analysarbetet har forskningsmaterialet kopplats till empowermentteorin. Vid analys av forskningsmaterialet framkom att fasta rutiner, brist på resurser, personalens olika kvalité i arbetet, brukarnas funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter kan utgöra hinder för delaktighet och självbestämmande. Detta tolkas inte som personalens maktutövning utan ses som personalens välvilja gentemot brukarna. I denna studie framkom att personalen var medvetna om brukarnas rätt till självbestämmande och delaktighet och försökte förverkliga dessa rättigheter genom att låta brukarna bestämma utifrån sina förmågor. Sammanfattningsvis tyder resultatet i denna studie på att i båda gruppbostäder hade brukarna inskränkningar till självbestämmande och delaktighet. Men i vissa anseende hade brukarna dessa rättigheter i det mån de kunde. Skillnaden mellan de två gruppbostäder var att i den ena gruppbostaden kunde brukarna utnyttja sina rättigheter i högre utsträckning i jämförelse med den andra gruppbostaden. Detta kan förklaras med att ju mindre funktionsnedsättning individen har desto mer inflytande har den enskilde.

Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström &amp; Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang.</p>