Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i två olika gruppbostäder upplever ramarna för delaktighet och självbestämmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. Utifrån studiens upplägg formulerades följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och självbestämmande i gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för brukaren i gruppbostad. Denna studie bygger på en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal på respektive gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebär att arbeta induktivt från data till teori. Vid analysarbetet har forskningsmaterialet kopplats till empowermentteorin. Vid analys av forskningsmaterialet framkom att fasta rutiner, brist på resurser, personalens olika kvalité i arbetet, brukarnas funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter kan utgöra hinder för delaktighet och självbestämmande. Detta tolkas inte som personalens maktutövning utan ses som personalens välvilja gentemot brukarna. I denna studie framkom att personalen var medvetna om brukarnas rätt till självbestämmande och delaktighet och försökte förverkliga dessa rättigheter genom att låta brukarna bestämma utifrån sina förmågor. Sammanfattningsvis tyder resultatet i denna studie på att i båda gruppbostäder hade brukarna inskränkningar till självbestämmande och delaktighet. Men i vissa anseende hade brukarna dessa rättigheter i det mån de kunde. Skillnaden mellan de två gruppbostäder var att i den ena gruppbostaden kunde brukarna utnyttja sina rättigheter i högre utsträckning i jämförelse med den andra gruppbostaden. Detta kan förklaras med att ju mindre funktionsnedsättning individen har desto mer inflytande har den enskilde.

Denna studie undersöker äldres upplevelse och hantering av tekniken för vardagliga sysslor samt vilka problem som de kan stöta på. Syftet är att få en djupare förståelse för hur äldre personer mellan 65 och 90 år använder tekniken i sin vardag samt vilka problem de kan stöta på. Problemet som undersökts är att äldre personer riskerar att bli exkluderade från viktiga samhällstjänster på grund av svårigheter att följa den digitala utvecklingen. Frågeställningen som ska besvaras är: hur upplever människor från 65 år upp till 90 år i Sverige, vardagliga sysslor t.ex. bankärenden, informationssökning och kommunikation, som kräver att de använder den digitala tekniken? Med underfråga: Vilka problem har de med att använda den digitala tekniken? Forskningsstrategin kartläggning används för att samla in data om äldres användning av teknik för vardagliga sysslor. Genom intervjuerna fick deltagarna möjlighet att svara på några specifika frågor och berätta mer detaljerat om sina upplevelser. Resultatet från kartläggningen och intervjuerna användes senare som underlag för den tematiska analysen för att hitta olika teman och mönster. Studiens resultat visade att äldre generellt har positiva inställningar till den digitala tekniken. Trots detta identifierades också problem som äldre stöter på, såsom tekniska problem och brist på adekvat support. Vissa deltagare upplever svårigheter med att hantera den snabba utvecklingen. De berättade att de löser sina problem genom att fråga andra eller gå till SeniorNet. Studiens resultat kan bidra till en ökad förståelse för äldres behov och utmaningar inom teknik och vardagliga sysslor. / This study examines the elderly's experience and handling of technology for everyday tasks and the problems they may encounter. The aim is to gain a deeper understanding of how older people between the ages of 65 and 90 use technology in their everyday lives as well as what problems they may encounter. The problem investigated is that older people risk being excluded from important social services due to difficulties in following digital developments. The main question of this study is: how do people from the age of 65 up to 90 in Sweden experience everyday tasks for example banking, information retrieval and communication which requires them to use digital technology? With the sub-question: What problems do they have with using digital technology? The research strategy mapping is used to collect data on the elderly's use of technology for everyday tasks. Through the interviews, the participants were given the opportunity to answer some specific questions and talk in more detail about their experiences. The results from the mapping and interviews were later used as a basis for the thematic analysis to find different themes and patterns. The results of the study showed that the elderly generally have positive attitudes towards digital technology. Despite this, problems encountered by the elderly were also identified, such as technical problems and lack of adequate support. Some participants reported that they have difficulties in dealing with the rapid development. They said that they solved their problems by asking others or going to SeniorNet. The study's results can contribute to an increased understanding of the elderly's needs and challenges in technology and everyday tasks.