<p>This essay seeks to explore the societal institution of caste from a socio-spatial perspective. The focus is on everyday routine of individuals and on the places this routine is connected with. A special interest is the access that different people have to different places. For this purpose, information has been collected from interviews and observations with women of different caste belonging in the area of Assi, Varanasi, India. A time-geographical approach has been used. It is argued that caste, which is a social concept, and space, which is a geographical dimension, are related to each other in a socio-spatial dialectic. The conclusion is that not all castes do have access to the same kinds of places, i.e. some religious or public spaces. Although caste is not the only factor that influences, it still has a major impact on people’s actions and feelings of belonging.</p>

This essay seeks to explore the societal institution of caste from a socio-spatial perspective. The focus is on everyday routine of individuals and on the places this routine is connected with. A special interest is the access that different people have to different places. For this purpose, information has been collected from interviews and observations with women of different caste belonging in the area of Assi, Varanasi, India. A time-geographical approach has been used. It is argued that caste, which is a social concept, and space, which is a geographical dimension, are related to each other in a socio-spatial dialectic. The conclusion is that not all castes do have access to the same kinds of places, i.e. some religious or public spaces. Although caste is not the only factor that influences, it still has a major impact on people’s actions and feelings of belonging.

Med detta kandidatarbete vill vi skapa en koppling mellan vårt lyssnande och de osynliga processer som omringar oss i den digitala teknik vi använder vardagligen. Med Salomé Voegelins okonventionella syn på hur vi lyssnar på vår omgivning samt teorin kring AlgoRHYTHMS som utgångspunkt har vi genomgått en djupgående utforskning av denna relation.Genom att tillämpa Critical Making i en experimentell skapandeprocess med ambitioner´ att hitta en materialitet i det subliminala hittade vi istället ett samspel mellan två osynliga medier som tillsammans bildar en digital materialitet. / With this bachelor thesis our aim to establish a connection between our listening and the invisible processes that surrounds us inside the digital technology we use on a daily basis. With the unconventional views of Salomé Voegelin on how we listen to our surroundings together with the theory of AlgoRHYTHMS as a starting point we have undergone a in-depth exploration of this relation.By applying Critical Making in an experimental creative process with the ambition to find a materiality in the subliminal we instead found an interaction between two invisible mediums which together forms a digital materiality.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what preschool educators think about gender work and how they work with gender in preschool. The aim is also to contribute to a broader understanding of the educators way of promoting gender equality in preschool. The study is based on a qualitative method were eight preschool educators were interviewed. Previous research has also highlighted gender, which has also been our central research area. The theory is based on West and Zimmerman's “Doing Gender” theory and Connell's theory "About Gender". The results of the study show different ways of working with gender and the importance of gender work in preschool. Gender work at preschool was evident through conversations with the children, language usage and preschool materials. The importance of gender work was expressed through the educators' norm-critical approach and their approach to non-gender-aware colleagues. The final discussion shows a link between previous research and our results, but also how a gender perspective in the work with the children benefits society as a whole.

I denna studie har begrepp kopplat till psykisk ohälsa studerats utifrån uttryck i svenska underhållningspoddar. Syftet är att studera begreppens förekomst och innebörd samt att problematisera den begreppsliga användningen i vardagliga samtal. Vidare analyseras skillnader i hur kvinnor och män uttrycker sig kring begrepp som är kopplade till psykisk ohälsa. Studien har med inspiration från diskurspsykologiska och begreppsanalytiska metoder behandlat begrepp kopplat till psykisk ohälsa enligt följande teman: stress, ångest och oro, diagnostiska begrepp, övriga psykologiska begrepp, suicid och trauma. Resultatet visar att begreppen nämns i varierande grad i alla analyserade poddar och med förhållande­vis högre förekomst i poddar med endast kvinnor i jämförelse med endast män eller med både män och kvinnor. Vissa begrepp används mer frekvent än andra där exempelvis ångest och oro samt stress och diagnostiska begrepp används i högre grad än begreppen suicid och trauma. Begrepp kopplat till psykisk ohälsa används främst för att förstärka känslor samt beskriva beteenden och händelser snarare än att beskriva faktiska symptom på psykisk ohälsa. Detta gör att begreppen blir förändrade i sin innebörd vilket riskerar att skapa förvrängda sociala föreställningar om psykisk ohälsa. Begrepps­användningen kan därav problematiseras utifrån dess potentiella konsekvenser för individen, samhället och det sociala arbetet, där slutsatsen är att språket är avgörande för att förstå och förmedla psykisk ohälsa. / This study examines how concepts linked to mental illness have been expressed in Swedish entertainment podcasts. The purpose is to study the occurrence and meaning of the concepts and to problematize the conceptual use in everyday conversations. Furthermore, differences are analyzed in how women and men express themselves with concepts linked to mental illness. With inspiration from discourse psychology and concept analytical methods, the study has treated concepts linked to mental illness according to the following themes: stress, anxiety and unease, diagnostic concepts, other psychological concepts, suicide and trauma. The results show that the concepts are expressed to varied degrees in all analyzed podcasts and with a relatively higher occurrence in podcasts with only women compared to only men or with both men and women. Certain concepts are used more frequently than others, for example, anxiety and unease as well as stress and diagnostic concepts are used to a greater extent than the concepts of suicide and trauma. Concepts linked to mental illness are mainly used to amplify feelings and describe behaviors and events rather than describing actual symptoms of mental illness. This causes the concepts to change in their meaning, which risks creating distorting social ideas about mental illness. The use of the concept can therefore be problematized based on its potential consequences for the individual, society and social work, where the conclusion is that language is crucial for understanding and perceiving mental illness.

Dominerande kroppsideal är föränderliga över tid och kopplas till samhällets normer, attityder och kultur. Det ideal som dominerats längst är det kvinnliga smalhetsidealet och det manliga muskulösa kroppsidealet. Idag sprids bilden av den ”perfekta” kroppen snabbare än någonsin tidigare och genom media nås allt fler. Ungdomar är en särskilt känslig målgrupp för exponeringen av kroppsideal. Det åtråvärda kroppsidealen är idag kopplade till en ökad psykisk ohälsa bland ungdomar där symtomen är bland annat; depression, ångest och ätstörningar. Som ett resultat av en förändrad attityd i samhället har ett nytt fenomen blivit allt vanligare. Fenomenet är bilder som visar upp kroppar som varierar i storlek och utseende. Även några företag har börjat använda sig av denna nya företeelse, för att göra upp med ouppnåeliga kroppsideal. Syftet med studien har varit att undersöka gymnasieelevers åsikter om det nya fenomenet, för att undersöka om det möjligen kan användas som en hälsofrämjande insatts. En nätbaserad enkätstudie genomfördes där 28 gymnasieelever svarade. Resultatet visade att majoriteten av svarspersonerna hade en positiv attityd till bilder av ”vardagliga kroppar”. Studien visade slutligen att media kan användas som arena för att sända ut hälsofrämjande budskap. Resultatet visade även vikten av att avsändarna för budskapet kodar budskapet meningsfullt och presenterar det på ett sådant sätt så att målgruppen kan ta till sig budskapet. / Dominating body ideal is changing over time and are related to community’s norms, attitudes and culture. The ideal that dominated longest for females is slenderness ideal and for the males, the muscular body ideal. Today spreads the image of the "perfect" body faster than ever before and through the media reaches out to more people. Young adolescents are a particularly vulnerable target group for the exposure of dominating body ideal. The normative body ideals is now linked to the increasing of mental illness among young people whose symptoms include; depression, anxiety and eating disorders. As a result of a change of attitude in society, a new phenomenon has become gradually common. The phenomenon is pictures that shows up bodies that varies in size and appearance. Although some companies have begun to make use of this new phenomenon, to make up with unattainable body ideals. The aim of the study was to explore high school students' opinions about the new phenomenon, to investigate whether it can possibly be used as a health-insert. A web-based questionnaire study was conducted in which 28 high school students responded. The results showed that the majority of the respondents had a positive attitude to images of "everyday bodies." The study last showed that the media can be used as an arena to send out health promotion messages. The result also showed the importance of the senders of the message encodes the message meaningful and presents it in a way so that the intended audience can understand the health message.

During the Covid-19 pandemic, the well-being of university students has become an important issue to investigate and understand. The pandemic has had a significant impact on students' lives and study experiences. Even after the pandemic, it is important to examine the health and well-being of university students as it is a crucial factor for their academic performance and lifelong health. Further research on the pandemic can help better understand how various aspects of student life, such as social interactions and study environment, affect students' health and well-being. Therefore, the purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected psychosocial and social aspects of mental health among students at Karlstad University. The study uses quantitative methods to achieve the purpose. A survey is conducted to collect data. The study's results show similar findings as highlighted by researchers who have previously studied within the research field. The findings of this study, however, revealed that the respondents experienced that distance learning had a generally negative impact on what they learned, as well as the enjoyment they derived from the lessons. This was a result that was also confirmed regarding the university's other activities. The study concludes that the COVID-19 pandemic has had a clear negative impact on the psychosocial and social aspects of the mental health of students at Karlstad University. / Under Covid-19-pandemin har universitetsstudenters välmående blivit en viktig fråga att undersöka och förstå. Pandemin har haft en betydande påverkan på studenters liv och studieupplevelse. Även efter pandemin är det viktigt att undersöka universitetsstudenters hälsa och välmående eftersom det är en avgörande faktor för deras studieprestationer och livslånga hälsa. Vidare forskning om pandemin kan bidra till att bättre förstå hur olika aspekter av studentlivet, såsom sociala interaktioner och studiemiljö, påverkar studenternas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet. Studien använder kvantitativa metoder för att uppfylla syftet. En enkätundersökning genomförs för att samla in data. Studiens resultat visar på liknande fynd som belysts av forskare som tidigare studerat inom forskningsfältet. Vad som framkommer i detta studieresultat är däremot att respondenterna upplevde att distansundervisningen hade en generellt negativ påverkan på det som de lärde sig, samt den njutning som de fick av lektionerna. Detta var ett resultat som också fastställdes beträffande universitetets övriga aktiviteter. Studien drar en slutsats att Covid-19-pandemin har haft en tydlig negativ påverkan på psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet.