Bakgrund: Stroke tillhör de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen och insjuknande leder till omfattande förändringar i livet. Det är sjuksköterskans ansvar att, i samspel med den drabbade, hitta strategier för att hjälpa den drabbade att hantera de svårigheter sjukdomen medför. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa strokedrabbades upplevelser av livet efter insjuknandet. Metod: I litteraturstudien ingick 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Insjuknandet medförde förändringar i upplevelsen av sig själv, förändringar i sociala livet och rollförändringar vilket skapade ett beroende hos den drabbade. Med stöd från familj och samhälle samt tillämpande av olika strategier för att hantera vardagen, kunde en del drabbade anpassa sig till svårigheterna och återfinna livsglädjen. Konklusion: Slutsatser kan dras att insjuknandet ledde till hälsotransitioner som den drabbade behövde hjälp att gå igenom för att uppnå hälsa samt att det fanns brister i hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt. / Background: Stroke is one of the most common chronic diseases in the world. The onset of stroke leads to comprehensive changes in the sufferer’s life. It is the nurse's responsibility, in interaction with the sufferers, to find strategies to deal with the difficulties caused by this disease. Aim: The aim of this literature study was to illuminate stroke sufferer’s experiences of life after illness debut. Methods: The literature review included 15 qualitative studies which have been reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: The disease caused changes in the perception of oneself, changes in social life and rolechanges which created various dependencies. With support from family and society and application of various strategies, some sufferers could adapt and relive the joy of life. Conclusion: Conclusions can be drawn that the onset of the disease led to healthtransitions that the sufferers needed help with in order to achieve feeling of health and that there were shortcomings in health professionals' attitudes.

<p>Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.</p>

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering. Personer upplevde att bristen på kunskap om syndromet ledde till ett minskat stöd från allmänheten. Med hjälp av en tidig smärtbedömning kan sjuksköterskan få en insikt om hur syndromet påverkar patientens livskvalité. För insättning av adekvata behandlingar samt åtgärder som förbättrar livskvalitén krävs det mer forskning om syndromet. Det krävs även mer forskning kring mäns upplevelser av syndromet då män hamnar i skuggan av ett kvinnodominerat syndrom.

Participation in daily activities in people with strokeDelaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med strokeMagisterexamensarbete 15hp, Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap,2015.AbstractParticipation in people with stroke is highlighted in this study based on people's experiences of participation in their daily activities. Occupational therapists play an important role in the rehabilitation of people with stroke, this by assessing and participate in the treatment of people who have difficulties to participate and perform activities. A better understanding of people's experiences of part-icipation in their lives, can contribute to the design of rehabilitation and actions that are relevant to these persons participation. The purpose of this study was to describe the experience of partici-pation in daily activities in people with stroke who received outpatient rehabilitation. The author used a qualitative approach and interviewed people with stroke from three municipalities in northern Sweden, an interview guide with semi structured questions were used during data collection. Data were analyzed by content analysis and gave five categories: “The importance of engagement to experience participation”, The importance of participation in their own training and rehabi-litation”, “Opportunities for participation and performance of daily activities”, “Adapting to new conditions needed to experience participation”, “Barriers and support in the environment is of importance for participation”. The results indicate many aspects of the participants' experiences of participation in their daily activities. The study shows that knowledge is needed regarding participation in daily activities in people with stroke. This knowledge will be of value in the context of medical care and rehabilitation, as well as for other actors and contexts that are relevant for these persons. / <p>Validerat; 20150625 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Det pågår en global och omfattande migration i världen idag, vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land. Människor som har flytt sina hem och bosätter sig i ett nytt främmande land, kan få ett förändrat aktivitetsmönster. Syftet med denna undersökning var att beskriva aktivitetsmönster i det dagliga livet hos äldre kvinnor födda och uppvuxna i Sverige respektive i forna Jugoslavien. Metod: Författarna använde ett semistrukturerat instrument som har en kvantitativ design med kvalitativa inslag. Instrumentet som användes är inspirerat av det validerade instrumentet “The Occupational Perfomance History Interview”. Urval: Tio av respondenterna valdes utifrån ett snöbollsurval och tio stycken valdes ut genom ett målinriktat urval. Deltagarna som valdes hade så liknande ålder och arbetslivserfarenhet som möjligt. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av respondenterna var nöjda med de rutiner de hade. Rutinerna gav dem struktur i vardagen samt de visste vad de skulle göra under dagen. Dock var de svenskfödda kvinnorna mer aktiva än vad kvinnorna från forna Jugoslavien var.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens. Vad gäller barns språkutveckling anses en av de viktigaste förutsättningarna vara att pedagogerna använder ett rikt och avancerat språk i för barnen meningsfulla situationer, och att de finns med och stöttar barnen i deras lek. Studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns språkutveckling och hur viktig deras närvaro är för att främja den.

En traumatisk handskada kan påverka aktivitetsutförandet av vardagens sysslor och hindra utförandet av meningsfulla aktiviteter. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att drabbas av en traumatisk handskada och dess konsekvenser för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med intervjuer med nio deltagare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och en innehållsanalys genomfördes. Studiens resultat består av fyra kategorier: Nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet, känslor i vardagen, strategier och rehabiliteringens betydelse. Kategorin nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet beskriver smärta, nedsatt känsel, greppförmåga och finmotorik och hur det påverkar aktivitetsutförandet. Kategorin känslor i vardagen, beskriver bland annat frustration, isolering, oro/ovisshet och hur detta påverkar den nya livssituationen som de befinner sig i. Kategorin strategier belyser hur den drabbade använder anpassning av aktivitet, stöd från omgivningen men även acceptans, envishet och tålamod för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Rehabiliteringens betydelse beskriver hur bemötande, träning och anpassning av rehabiliteringen är viktiga aspekter för återgång till utförandet av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen är att en handskada ger konsekvenser för aktivitetsutförandet på många olika plan. Motivation är en stor drivkraft för den drabbade och det är viktigt att nå acceptans för sin skada, för att kunna utforma nya strategier i utförandet av meningsfulla aktiviteter.   Nyckelord: Arbetsterapi, rehabilitering, aktivitetsutförande, dagliga aktiviteter och handfunktion

Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv. Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande. Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

<p><strong><em>Bakgrund: </em></strong>Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. <strong><em>Syftet: </em></strong>med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Metod: </em></strong>Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. <strong><em>Resultat: </em></strong>Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. <strong><em>Diskussion: </em></strong>Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. <strong><em>Slutsats</em>: </strong>Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet</p>

Bakgrund: Självskadebeteende, definierades som ett beteende, där individen skadar sig själv utan avsikt att dö, eller en upprepad, självtillfogade kroppsskada som bevisligen inte medförde livsfara. Förekomsten av självskadan är vanligare bland ungdomar än bland den övriga befolkningen och den är högre bland flickor än bland pojkar. År 2000 vårdades i Sverige 2,5 flickor/1000 invånare och 1 pojke/1000 invånare på grund av självdestruktiva handlingar och dess konsekvenser. Syftet: med denna litteratur studie var att belysa omvårdnad för ungdomar med självskadebeteende. Metod: Artiklarna söktes i PudMed, Psycinfo och Cinahl, granskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Patienter upplever att hjälpinsatser inte är lättillgängliga. Oviljan att söka stöd för självskada uttrycks starkast av patienter vars livshistoria kännetecknas av traumatiska händelser i livet, speciellt i barndomen vilka lett till en bristande copingstrategi. Diskussion: Det fanns speciella samhällsbaserade insatser som fokuserar på att ge eftervård för förebyggande syftet samt integrerat stöd för ungdomar med självskadebeteende. Slutsats: Att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd, och att kunna diskutera problem med släktingar, bedömds vara lika viktigt som tillgång till psykiatrisk vård. Ungdomar med självskadebeteende tog emot professionell hjälp helst när vårdpersonalen erbjöd trygghet och förtroendeingivande medmänsklighet