• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 130
  • 2
  • Tagged with
  • 132
  • 85
  • 68
  • 47
  • 46
  • 46
  • 44
  • 41
  • 39
  • 34
  • 27
  • 25
  • 24
  • 21
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Följden av långvarig smärta i det dagliga livets aktiviteter

Johansson, Maria, Löf, Sofia January 2006 (has links)
<p>För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ. Kvinnor blir ofta mer begränsade i sitt aktivitetsutförande än män av långvarig smärta, liknade gäller även mellan åldersgrupperna där yngre personer blir mindre påverkade än de äldre. Arbetande kvinnor mår allmänt bättre än icke arbetande kvinnor med långvarig smärta. Hur stor aktivitetsbegränsningen blir beror bland annat på vilken sorts aktivitetsmönster dessa människor ta till sig och om de kan acceptera smärtan.</p>
22

Föräldrar med reumatoid artrit : Upplevelser av vardagen utifrån ett arbetsterapeutisk perspektiv / Parents with Rheumatoid arthritis : Experiences of everyday life from an Occupational Therapy perspective

Borg, Therese, Gärder, Eva January 2008 (has links)
Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svårigheter när det gäller att ta hand om sina barn vilket påverkar deras upplevda förmåga att klara rollen som förälder. Det behövs förståelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lämpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att få en förståelse för hur kvinnor och män med RA upplever sin vardag som föräldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras föräldraroll. Syftet var även att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhållande till föräldraskapet. Metod: En kvalitativ inriktning baserad på semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förälder till barn i åldrarna 0-18 år samt var inskriven på reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige. Sju personer (sex kvinnor och en man) deltog slutligen i studien. Dataanalysen resulterade i följande huvudkategorier: upplevelser av föräldrarollen, begränsningar, strategier, känslor, förståelse, stöd, arbetsterapeutiska insatser och kontakt. Resultat: Diagnosen hade i flera fall stor betydelse för rollen som förälder. Det kunde handla om en ny uppdelning av aktiviteter eller att föräldrarna intog en helt ny roll. Svårigheter att lyfta och bära sitt barn samt problem i samband med städning, matlagning, matinköp och tvätt beskrevs. Vissa upplevde begränsad delaktighet samt svårigheter att räcka till. Stöd från familj och vänner samt i vilken utsträckning dessa visade förståelse hade stor betydelse för föräldrarna. Studiedeltagarna förknippade arbetsterapeutiska insatser med tillhandahållande av hjälpmedel, ett fåtal visste inte vad en arbetsterapeut gjorde. I övrigt upplevdes arbetsterapeuten som förstående och förtroendeingivande och dennes tillgänglighet beskrevs som viktig. Föräldrar med RA upplever ett brett spektra av svårigheter i vardagen. Symtom såsom smärta och trötthet medför en rad praktiska problem men har även en negativ effekt på tålamod och humör. Denna studie ger arbetsterapeuter ökad insikt i hur vardagen kan se ut för föräldrar med RA samt lyfter deras behov av både praktiska och psykosociala interventioner.
23

Att leva med och anpassa sig till multipel skleros : en systematisk litteraturstudie / To live with and adapt to multiple sclerosis : a systematic literature review

Werner, Emma, Johansson, Jennie January 2009 (has links)
Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i så fall hur det påverkar utförandet av aktivitet. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli påverkad av dess inverkan då MS inkräktade på många områden i en persons liv. Den variation på symptom som följer med MS begränsade och hade negativ påverkan på aktivitet, sysselsättning och välmående. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sätt att hantera sina svårigheter på. Resultatet visade också att personer med MS använde sig av olika typer av coping- eller anpassningsstrategier för att hantera sin sjukdom och sin livssituation. Vilka strategier en person använde i hanteringen av sin sjukdom varierade, men vissa strategier visade sig vara mer använda än andra. Genom att hitta sätt att hantera sin sjukdom och sina svårigheter på, och på så sätt återfå kontroll över sitt liv, kunde personer med MS öka sitt välmående och sin aktivitet och genom detta uppnå bättre fysisk, psykisk och social anpassning. Slutsatsen som drogs var att användandet av coping- och anpassningsstrategier är en viktig del för personer med MS. Genom dessa strategier kan personer med MS återfå kontroll, uppnå bättre hälsorelaterad livskvalitet och aktivitet trots sin sjukdom och dess symptom. Att diskutera kring och ge tips på olika sätt att hantera svårigheter i livet och vardagen, som uppkommer på grund av sjukdomen, är av stor vikt och angeläget för arbetsterapeuter att vara medvetna om och arbeta kring.
24

Begränsningar i vardagen som följd av reumatoid artrit : En litteraturstudie / Limitations in daily life as a consequence of rheumatoid arthritis : A literature review

Löfwenhamn, Jenny, Parnfeldt, Anna January 2009 (has links)
Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begränsningar i aktivitetsförmågan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som användes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsområdet personlig vård var den aktivitet som begränsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsområdet boende var det aktiviteten laga mat som begränsades mest till följd av RA. Begränsningar inom aktivitetsområdena fritid och arbete påverkade personers välbefinnande negativt mer än begränsningar i de andra områdena. Den största anledningen till aktivitetsbegränsning var smärta. Slutsatsen var att arbetsterapeutens fokus bör ligga på personers totala livssituation och inte endast på aktivitetsbegränsningarna inom aktivitetsområdena personlig vård och boende.
25

Följden av långvarig smärta i det dagliga livets aktiviteter

Johansson, Maria, Löf, Sofia January 2006 (has links)
För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ. Kvinnor blir ofta mer begränsade i sitt aktivitetsutförande än män av långvarig smärta, liknade gäller även mellan åldersgrupperna där yngre personer blir mindre påverkade än de äldre. Arbetande kvinnor mår allmänt bättre än icke arbetande kvinnor med långvarig smärta. Hur stor aktivitetsbegränsningen blir beror bland annat på vilken sorts aktivitetsmönster dessa människor ta till sig och om de kan acceptera smärtan.
26

Förvärvad hjärnskada i tonåren – kognitiva svårigheter och konsekvenser i vardagen : - en litteraturstudie / Acquired brain injury in adolescence – cognitive difficulties and consequences in everyday life - : a literature review

Liljegren, Anette January 2013 (has links)
Bakgrund: Att drabbas av förvärvad hjärnskada och kognitiva svårigheter i tonåren påverkar delaktighet och aktivitetsutförande inom flera livsområden. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva svårigheter kräver tålamod och energi. En förvärvad hjärnskada kan påverka ungdomars möjlighet till delaktighet i samhället. Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen när en person i tonåren drabbas av kognitiva svårigheter efter lätt/måttlig förvärvad hjärnskada. Metod: Studien är gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013. Studien bygger på 10 artiklar som beskriver barn och ungdomars kognitiva svårigheter och aktivitetsbegränsningar. Resultat och slutsatser: En förvärvad hjärnskada ger konsekvenser i vardagen och inom många livsområden. Att skadas i yngre åldrar, det vill säga som barn, ger ofta större svårigheter när det gäller oberoende och även beskrivs större exekutiva problem som är viktiga i aktivitetsutförande. Ungdomar med lätt hjärnskada har bättre förutsättningar till ett fungerande i de olika livsområdena, bland annat studier och arbete, men då incidensen är högre för lätt hjärnskada så är det ändå en grupp med behov av uppföljning.
27

Yngre personers upplevelser av att insjukna i stroke

Engström, Helén, Norqvist, Anna-Lena January 2008 (has links)
Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende. Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier och elva underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att yngre personer som insjuknar i stroke ofta hade kvarvarande emotionella och kognitiva skador som påverkade personligheten och som ofta var osynlig för omgivningen. Detta ledde till svårigheter i sociala relationer, känsla av övergivenhet och svårigheter att återgå till arbetet. Familjerelationer och roller liksom arbetsroller och jaget förändrades vilket ledde till känslor av att sakna kontroll och osäkerhet inför framtiden. Slutsats: När vi som sjuksköterskor skall vårda med livsvärlden som ansats, ska vi bejaka patientens levda och komplexa verklighet och på så sätt blir de som insjuknat i stroke och de anhörigas perspektiv naturligt.
28

Påverkan av smärta och fatigue i vardagslivet vid reumatiska sjukdomar : En kvalitativ studie / The impact of pain and fatigue on everyday life when living with rheumatic diseases : A qualitative study

Jönsson, Hanna, Ödman, Madelen January 2011 (has links)
No description available.
29

Är det en enkel konst att återvinna för rullstolsburna i Örebro kommun? : En deskriptiv observationsstudie / Is recycling a simple art for wheelchair users in Örebro Municipality, Sweden? : A descriptive observational study

Lindholm, Johanna, Vennerstrand, Jenny January 2011 (has links)
Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter. Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun. Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval. Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen. Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning.
30

Påverkan och förändringar i det dagliga livet hos personer med MS : En deskriptiv litteraturstudie

Nijim, Mahmoud January 2018 (has links)
Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och försvagande autoimmunmedierad inflammatorisk och neurodegenerativ sjukdom i centrala nervsystemet (CNS).De vanligaste tre MS-typerna är Primär skovvis MS, Primär progressiv MS och Sekundär progressiv MS. Årligen drabbas uppskattningsvis 1 000 individer av MS och är dubbelt så vanligt bland kvinnor än män. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkas och förändras för personer med MS samt att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade studierna. Metod: Denna studie hade en deskriptiv litteraturstudie som design, och baserades på 18 studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Cinahl, PubMed och PsycInfo var de tre databaserna som inkluderade studier hämtats från. Huvudresultat: Resultatet visade att både fysiska och sociala faktorer påverkades mer eller mindre i förhållande till sjukdomstypen. Trots att motoriken, rörelseförmågan, och kontroll över olika kroppsfunktioner hade påverkats hos majoriteten av personerna, var den allvarligast bland personer med primär- och sekundär progressiv MS. Urvalsgruppernas könsfördelning visade ett överväldigande överskott av kvinnliga deltagare och att den vanligaste MS-typen var primär skovvis MS. Slutsats: Personer med MS upplever en mängd fysiska förändringar som ett resultat av deras sjukdom. Dessa förändringar, även om de kan vara milda, har en signifikant inverkan på hur personer med MS fungerar i sitt dagliga liv. Professionella, t.ex sjuksköterskor, som arbetar med personer med MS behöver regelbundet ta itu med de symtomatiska förändringarna hos MS-patienter, samarbeta med dem och erbjuda hjälp och vård för att minska svårigheter och förändringar i deras dagliga liv.

Page generated in 0.0366 seconds