Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient. Syftet med studien är att belysa de livsförändringar som kan uppkomma i det dagliga livet hos äldre i samband med akuta höftfrakturer. Metoden var en litteraturstudie på 16 artiklar publicerade mellan 1998-2008. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Resultatet visade att vanliga följdsjukdomar efter höftfrakturer var depressioner, undernäring, minnesnedsättningar och rädsla för att åter falla. Socialt kunde man bli isolerad och få ge upp tidigare intressen. Livet förändrades hemma. Den känslomässiga upplevelsen av en akut höftfraktur var av stor betydelse för läkningsprocessen. Depressioner eller sänkt sinnesstämning verkar prägla många gamla efter ett akut höftfraktur. För att komma igen efter en akut höft fraktur spelar en mängd olika faktorer in. Vem man är, hur man bor och vilket socialt liv man för, hur man blir bemött och i vilken mån man har tillgång till hälsovård. Fallpreventiva program fungerar om man känner till hur människor tänker vid förändringar i livet.

Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:Respekt och värdighet, Betydelser av möten och relationer och Hantera det dagliga livet . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen.Två av fem  kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en menningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre social umgänge, förstärkt självkänsal, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.

Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brännskada. Bakgrund: Brännskador är ett trauma för både kropp och själ och är både ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvårigheter, depression, ångest och klåda. En stor del av omvårdnaden är rehabilitering som hjälper patienten att återgå till vardagen. Hendersons omvårdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjälpa patienter att återfå oberoendet gällande sina grundläggande behov och kommer att användas vid tolkning av resultatet. Metod: Litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt, baserad på fem kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 1995-2010. Resultat: Brännskador innebär både fysiska och psykiska förändringar i det dagliga livet. Resultatet är baserat på fyra kategorier; fysiska och psykiska begränsningar, vård och rehabilitering, det sociala livet och livskvalitet. Patienter upplevde bristande självförtroende, negativ påverkan på relationer, funktionshinder samt arbete och karriär, vilket kunde leda till depression och ångest. Diskussion: Rehabiliteringen var betydelsefull för patienternas tillfrisknande då det var viktigt att sjuksköterskan och anhöriga anpassade sig efter deras behov och få förståelse för den enskilda individen. Det kan vara en god idé att använda sig av Hendersons modell för att brännskadevården ska bli bättre och patienter ska klara av sin vardag på bästa sätt. / Purpose: The purpose of the study is to highlight the daily life experience of patients after burn injury. Background: There is a physical and mental experience associated with burn injuries affecting both body and soul for patients which can be defined as trauma. The outcome of burn injuries can cause the patient to suffer from depression, anxiety and itching. Henderson’s care theory aims to support nurses to help patients to recover through rehabilitation so he/she can gain independency and return back to daily life. Henderson’s theory will be used to interpret the result. Method: Literature study used in a systematic way is based on five qualitative and seven quantitative articles published between 1995-2010. Result: Burn injuries have an effect on the physical and mental change in patients daily life. Result is based on four different categories: physical and mental limitations, care and rehabilitation, ability to socialize and quality of life. Patients experienced insufficient self-confidence, functional disability and negative affect on relationships and carrier which can be a driver for depression and anxiety. Discussion: Rehabilitation is crucial for the patient to recover and it is important that the nurse and relatives adapted according to the patients need. It is also important that understanding for the individual is set in mind to support the patient. It’s a good idea to use Henderson’s model to improve the care of patients after burn injury so they can manage their daily life in the best possible way.

Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ”alla andra” barn samt att livet blev en som ständig kamp. Inverkan på det vardagliga livet skedde genom ökat ansvar och oro för den sjuke, en känsla av skam, misslyckande, anklagelse och skuld. Närstående kände att utbredda fördomar om schizofreni innebar att de drog sig undan från det sociala livet. Att ett barn drabbas av schizofreni innebar en känsla av sorg och förlust. Livssituationen för närstående innebar en ständig kamp för delaktighet och kunskap om den sjukes sjukdom och situation. Studien visade att sjukvården kunde förbättra mötet med närstående genom att göra dem delaktiga i vården och behandlingen samt ta del av deras kunskap och upplevelser.

Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt. Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom elektronisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Betydande delar i artiklarnas resultat, som svarade på studiens syfte, markerades för att finna likheter och skillnader, dessa organiserades sedan i huvudkategorier och underkategorier. Resultatet visar att stöd kan upplevas både positivt och negativt och detta påverkar på det sättet livskvaliten. Att ha ett arbete, sociala relationer och känna en känsla av oberoende genom självständighet och kontroll är viktiga faktorer som påverkar livskvaliten.

<p>Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ”alla andra” barn samt att livet blev en som ständig kamp. Inverkan på det vardagliga livet skedde genom ökat ansvar och oro för den sjuke, en känsla av skam, misslyckande, anklagelse och skuld. Närstående kände att utbredda fördomar om schizofreni innebar att de drog sig undan från det sociala livet. Att ett barn drabbas av schizofreni innebar en känsla av sorg och förlust. Livssituationen för närstående innebar en ständig kamp för delaktighet och kunskap om den sjukes sjukdom och situation. Studien visade att sjukvården kunde förbättra mötet med närstående genom att göra dem delaktiga i vården och behandlingen samt ta del av deras kunskap och upplevelser.</p>

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman &amp; Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem. Upplevelsen att känna sig ensam, okvinnlig och mindre sexuellt attraktiv förekom och rädslan fanns ständigt där att läckaget skulle upptäckas. Kvinnan låg steget före och tänkte förebyggande genom att planlägga vart toaletter fanns, dricka minimalt och anpassa sin klädsel. Urininkontinens upplevdes svårt att prata om och var inget självklart som delades med sin närmaste familj eller vänner. Sammanfattningsvis blev konsekvenserna och anpassningarna att den unga kvinnan med urininkontinens levde i ständig beredskap i vardagen. / The aim of the study was to describe the daily lives of younger women with urinary incontinence. Seven women were interviewed and one open question was asked to produce the study's purpose. Qualitative content analysis by Hällgren Graneheim &amp; Lundman (2012) was used as the analysis method. The study results showed that urinary incontinence entailed a number of consequences for the young woman. In daily life it meant that life became less active and then it was mainly the effect on the physical activity women took up and experienced as a problem. Experience to feel alone, unfeminine and less sexually attractive occurred and the fear was constantly there that the leakage could be detected. The woman thought prevention by designing their everyday lives. Urinary incontinence was experienced hard to talk about and were no obvious shared with their immediate family or friends. In summary, the consequences and the adjustments to the young woman with urinary incontinence lived in constant readiness in everyday life.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet. Dessutom framgick det att de upplevde sin hälsa och livskvalitet som sämre än den övriga befolkningen. Förekomsten av symtom som påverkade det dagliga livet var väldigt varierande och unikt för varje enskild individ. De symtom som var vanligast förekommande och som påverkade livskvaliteten var fatigue, smärta, nedsatt rörlighet, kognitiva förändringar, sociala förändringar, samlevnads- och inkontinensproblem. Den slutsats som framkom var att ett flertal symtom var vanligt förekommande och alla sågs påverka personens välbefinnande negativt. / The aim of this study was to describe how people suffering from Multiple Sclerosis (MS) feel that the disease affects their daily lives. The method was a descriptive literature study. Eighteen scientific articles, both qualitative and quantitative, were analyzed. The articles were found by using Medline by PubMed and Cinahl. The main finding of this study is that MS persons feel that their illness and its symptoms have a major impact on their daily lives. Moreover, it appears that they perceive their general health and quality of life to be worse than that of the general population. The presence of symptoms that affect their daily lives is very varied and unique to each individual. The most common symptoms, which affected the quality of life, was fatigue, pain, reduced mobility, cognitive changes, social changes, sexual problems and incontinence. The conclusion of the study was that a number of symptoms were common, and that they all had a negative effect on the well-being.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat. I två av resultatartiklarna framkom att depression var vanligare bland kvinnor än män. Det framkom hur träning bidrog med muskelstyrka vilket ledde till positiva effekter för den upplevda livskvaliteten. Patienter med Parkinsons sjukdom får en försämrad rörelseförmåga vilket visade sig ha en negativ påverkan för det sociala livet och den upplevda livskvaliteten. Fortsatt forskning inom området livskvalitet hos patienter med Parkinsons sjukdom behövs. Kvalitativa studier är önskvärda för att kunna förbättra omvårdnaden, få ökad kunskap och förståelse för patienternas upplevelse.