De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation? Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.

Background: About 2 percent of people in the world suffers from Fibromyalgia, out of them about 80 percent are women. Common symptoms are pain over a long period of time. Why this illness occurs is still unknown. Other characteristic features of this illness is fatigue, soreness and cognitive problems, such as forgetfulness.   Aim: The aim of this literature review was to describe the experience of living with fibromyalgia and to describe the method of data collection in the included articles. Method: Literature review with descriptive design. 13 qualitative articles were included. The articles were acquired through searches in the databases Cinahl and Medline by PubMed.   Main Results: People with fibromyalgia experienced that the pain and fatigue, that their illness caused, changed just about everything in their daily life. Most of them experienced that their psychological well being and social life were affected negatively by the illness. To not be believed or received well by people they met or by healthcare professionals was described as a big problem that happened far too often. This literature review also describe the method of data collection used in the included articles. Eleven out of thirteen articles used interviews as the method for data collection. One article used a questionnaire, and one article used focus group discussion. Conclusions: Descriptions of experiences of living with fibromyalgia has shown that it affects these persons on many levels of their life, both physically, psychologically and socially. The pain and fettique hinders them in their day to day life.  They experience that they are not believed or taken seriously in their daily life, nor in the encounters with healthcare professionals. / Bakgrund: I världen lider cirka 2 procent av befolkningen av fibromyalgi och 80 procent av dessa är kvinnor. De vanligaste symtomen är långvarig smärta med fortfarande okänd orsak till varför sjukdomen uppkommer. Sjukdomen karaktäriseras av onaturlig trötthet, ömhet och kognitiva besvär som att till exempel glömska. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med fibromyalgi, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Tretton kvalitativa artiklar inkluderades, dessa söktes genom databaserna Cinahl och Medline via PubMed. Huvudresultat: Många av personerna med fibromyalgi upplevde att smärtan och orkeslösheten från deras sjukdom förändrade i stort sett allt i deras vardagliga liv. De flesta upplevde att deras psykiska mående samt sociala liv påverkats negativt av sjukdomen. Att inte bli betrodd eller mottagen på ett bra sätt av människor de mötte samt sjukvårdspersonal beskrev personerna i flera av studierna som ett stort problem och allt för vanligt förekommande. Föreliggande litteraturstudie beskrev även vilken datainsamlingsmetod som användes. I elva av de tretton artiklarna användes intervju som datainsamlingsmetod. Av de resterande två använde sig en av ett formulär och den andra fokusgrupp diskussion. Slutsats: Beskrivningar av upplevelser att leva med fibromyalgi, har visat att den påverkar personerna på många plan i livet, både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan och tröttheten hindrar dem i det dagliga livet och de upplever att de inte blir betrodda eller tagna på allvar både i vardagen, men även i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal.

Sammanfattning: Bakgrund: Demens är en sjukdom som ger kognitiva nedsättningar och leder till svårigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att främja aktivitetsdeltagandet och grundar sig på kunskap som utgår från att aktivitet är något människor mår bra av. Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers påverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens. Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanställdes resultat från vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade på denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrån resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket fastställdes med hjälp av resultat- och kvalitetsgranskning. Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsområden för personer med demens, bestående av områdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som används inom både personligt och instrumentellt ADL. Olika inriktningar sågs även. Aktiviteter som morgonbestyr, trädgårdsaktiviteter och musikinriktad insats sågs samt även reminiscensbaserad insats. Hemmiljöbaserad insats och funktions- och färdighetsträning visade sig också förekomma. Både påverkan i form av deltagande i aktiviteter och socialt deltagande sågs hos personerna med demens i inkluderade studier. Samtliga studier visade på att den undersökta insatsen gav ett ökat deltagande i aktivitet på något sätt. Det ökade deltagandet sågs i form av påverkan som ökat engagemang, ett bättre fungerande i vardagliga aktiviteter, ökad självständighet och ökat socialt engagemang. Slutsats: Arbetsterapirelaterade insatser har på olika sätt visat sig ge positiv påverkan i form av ökat deltagande i aktivitet och ökat socialt deltagande för personer med demens. Insatserna som har en variation av olika inriktningar förekommer både inom aktivitetsområdet personligt ADL och instrumentellt ADL. Ett ökat deltagande sågs hos personer med olika svårighetsgrad av demens. Sökord: Demens, arbetsterapi, dagliga livets aktiviteter.

Bakgrund: Hemodialys är en gynnande behandling för patienter med kronisk njursvikt. Den ersätter patientens nedsatta njurfunktion. Behandlingen kräver patientens regelbundna vistelse på sjukhuset. Följaktligen kommer patientens dagliga liv påverkas och begränsas i stor omfattning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av deras dagliga liv när de genomgår hemodialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design användes. Med syfte att få en rik, omfattande uppfattning om patientens upplevelse valdes tio original artiklar från olika länder. Evans (2002) beskrivande syntes användes för att analysera studiens resultat.  Resultat: Patienter som genomgår hemodialys upplever deras dagliga liv både på ett negativt och positivt sätt och detta resulterade i tre huvudteman med åtta subteman som redovisas i resultatdelen; upplevelser av att kroppen förändras, upplevelser av utmaningar i livet, upplevelser av stöd. Medan de åtta subteman är; konsekvenser av behandling, begränsningar av autonomi, restriktioner i arbetsliv, svårigheter att vara spontan, inverkan på sociala liv, support från familj och vänner, betydelsen av vårdrelationenen och styrkan att fortsätta. Slutsatser: Hemodialys tar över patientens dagliga liv och begränsar den på många olika sätt. I denna situation är patienten i stort behov av stöd från familj och vänner samt vårdpersonal för att återfå balansen i sitt liv

Svårläkta bensår är ett tillstånd som drabbar många personer i Sverige och i världen. De flesta personer är mellan 75 och 80 år gamla. Att leva med svårläkta bensår kan vara ansträngande på grund av symtom såsom smärta, lukt och sårsekretion. Patientens hälsa och livskvalitet påverkas individuellt och i olika grad. Konsekvenserna i patientens dagliga liv verkar mest vara av fysisk karaktär och orsakad av smärta. Men hälsotillståndet kan också påverka patientens mentala hälsa och sociala liv med till exempel känslor av skam och social isolering. Patientens symtom behandlas i första hand både omvårdnadsmässigt och farmakologiskt för att minska lidandet. Men främst av allt behöver patienten stöd från sjukvården och särskilt från sin sjuksköterska. Att sjuksköterskan och patienten samarbetar under goda förutsättningar är av vikt för att nå sårläkning. Andelen patienter med svårläkta bensår beräknas öka i framtiden till följd av ökad mängd som blir äldre. Denna litteraturöversikts syfte var att belysa vuxna patienters upplevelse av det dagliga livet i samband med svårläkta bensår samt betydelsen av vårdgivarens roll med hjälp av elva kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Studien avser att skapa en översikt över befintlig kunskap och forskning inom detta område. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Studiens resultat visar att vuxna patienter som lever med svårläkta bensår drabbas av symtom, inskränkt fysisk aktivitet, social begränsning och tillståndet leder många gånger till långvarig kontakt med vården. I diskussionsdelen diskuteras vikten av fysisk aktivitet för att uppleva hälsa men också människans behov av sammanhang och betydelsen av ett gott vårdbemötande för att öka livskvaliteten.

No description available.

Ungefär 1.7 miljarder människor världen över lider av någon form av muskuloskeletal sjukdom. Enligt World Health Organization (2021) lider 343 miljoner människor i världen av sjukdomen artros, vilket är en sjukdom som negativt kan påverka personers vanor, välmående och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. Metod: Examensarbetets design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, PubMed, Medline och AMED. Databassökning av litteratur resulterade i sex artiklar som togs med som en del av resultatet samt ytterligare sex artiklar från manuella sökningar hittades, vilket mynnade ut i totalt tolv artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2003–2021. Resultat: Resultatet visade att en rad olika arbetsterapeutiska interventioner som tillhandahålls för individer med sjukdomen artros. Interventionerna varierar beroende på vilken typ av artros individen har och interventionerna kan tillämpas med olika fokus, däribland: smärthantering, utmattning och engagemang i fysisk aktivitet. Slutsats: Slutsatsen av detta examensarbete visar fem olika arbetsterapeutiska interventioner som kan användas för att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. De fem olika interventionerna är hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi. Interventionerna varierade och hade olika fokus beroende på om artros fanns i nedre eller övre extremitet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba alla människor där orsakerna kan vara otillräcklig insulinproduktion eller nedsatt insulinkänslighet. I Sverige är ca 300 000 personer diagnostiserade med diabetes typ 2. Sjukdomen förekommer främst hos medelålders och äldre personer, men unga kan också drabbas. Det är viktigt med egenvård vid diabetes typ 2 men samtidigt förekommer förändringar i det dagliga livet som kan påverka egenvården. Inom det dagliga livet är det viktigt att kunna anpassa kost, fysisk aktivitet och glukosnivån för att bättre kunna hantera sjukdomen. För att som sjuksköterska kunna stödja personer med diabetes typ 2 är kunskap om personernas upplevelser av sjukdomen betydelsefullt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers upplevelser av diabetes typ 2 i dagliga livet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativa ansats. Sökningar genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed och elva artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades med stöd av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån två huvudrubriker med respektive underrubriker. Huvudrubrikerna var: Förändringar i dagliga livet och Upplevelser av egenvård. Personerna har individuella upplevelser av diabetes typ 2 och är i behov av olika stöd, vilket kan vara relaterat till om personer är nydiagnostiserad eller har haft diabetes typ 2 en längre tid. Det är angeläget att personerna ges möjlighet att bearbeta sina känslor för att kunna genomföra egenvården. Konklusion: Sjuksköterskans roll är att stödja personer inom egenvård utifrån ett personcentrerat perspektiv, där kunskap och förståelse om personernas upplevelser av sjukdomen är av stor betydelse.

Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen är svår att fastställa, vilket gör att det kan ta flera år tills en diagnos ställs. Smärta och rikliga menstruationsblödningar är vanliga symtom som påverkar hela livets existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016). Resultat: Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att hela livet påverkades av sjukdomen. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av vården, många besvärliga kroppsliga symtom, problem med sina partners och familj samt svårigheter att få ihop vardagen. Slutsats: Att vårdpersonal behöver mer kunskap om sjukdomen för att det ska bli en förbättring av endometriosvården, att kvinnor inte ska behöva lida på grund av sen diagnos och svåra symtom.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som blivit allt mer vanlig och kommer att enligt forskning öka de kommande åren. Vid diabetes typ 2 har kroppen svårt att hålla och reglera sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Behandling av diabetes typ 2 fokuserar på livsstilsförändringar därför är patientens men även sjuksköterskans delaktighet viktig. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sex underkategorier av analysen. Patienterna upplevde svårigheter att genomföra, behålla och kombinera livsstilsförändringarna med vardagssysslor men upplevde också att omgivningen hade både en positiv och en negativ påverkan på deras möjligheter att genomföra livsstilsförändringarna. Sjuksköterskans närvaro och lyhördhet för den enskilda individens upplevelse underlättade livsstilsförändringarna.  Slutsats: Vid livsstilsförändringar var patienterna med om både positiva och negativa upplevelser. Trots de stora kraven som är svåra att upprätthålla upplevde många välbefinnande vid livsstilsförändringarna. Stöd och engagemang från omgivningen kunde även skapa osäkerhet, oro och rädsla. Med hjälp av sjuksköterskans stöd och lyhördhet kunde livsstilsförändringarna genomföras och kombineras med vardagslivet