The aim of this thesis is to find out whether there is anycollaboration between libraries and daily activity-centres inScania and how librarians and care staff use literature towardspersons with, for example, intellectual disabilities. Furthermorethe aim is to examine if there are any views on how cooperationbetween the organizations could be developed.The method used is web surveys with mainly open endedquestions sent to both librarians and care workers in dailyactivity-centres.The study shows that most collaboration today is concerned withthe participants in the daily activities performing tasks at thelibraries. Many of the librarians also states that they offer bookdeposits. A few libraries occasionally offers reading aloudactivitiesfor the user group. Most of the daily activity-centres inthe study have groups that visit the library regularly. There seemsto be an interest for closer cooperation but lack of resources isregarded by the librarians as the main obstacle.Regarding the purpose of reading aloud for the user group itseems as if both professional categories see it as dominantly apleasant experience for the participants in the daily activities. Thecare workers also stress aloud reading as pastime and reading as ameans to create community. Librarians too stresses the view ofpastime. An important difference is that reading as a way offinding out facts seems to be much more important to the careworkers while the librarians much stronger press the view ofreading as a form of therapy.

<p>Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:<em>Respekt och värdighet</em>, <em>Betydelser av möten och relationer </em>och <em>Hantera det dagliga livet</em> . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.</p><p> </p><p> </p>

För personer med diagnosen Parkinson, en progredierande sjukdom där både motoriska och icke-motoriska symtom påverkar vardagen, är det viktigt att stödja den enskilde individen att få uppleva hälsa. Dagrehabiliteringen på berörd klinik, har varit ett inarbetat multidisciplinärt arbetssätt, och erbjudit deltagarna träning vid två tillfällen i veckan under en fem veckorsperiod. En kvantitativ studie genomfördes utifrån enkäten, SF-12, som samlats in på kliniken för att få underlag för utvärdering av det kliniska arbetet. Syftet med examensarbetet var att beskriva självskattad hälsa och vardagliga aktiviteter hos personer med Parkinson, före och efter multidisciplinär dagrehabilitering. Resultatet visade att deltagande i dagrehabiliteringen innebar att deltagarna i lägre omfattning begränsades i att utföra aktiviteter till följd av känslomässiga problem.  Deltagarna upplevde även mindre problem i utförandet av arbetsuppgifter eller aktiviteter, relaterat till sitt kroppsliga tillstånd, efter genomförd dagrehabilitering. Diskussion I nationella riktlinjer för Parkinson lyfts vikten av det multidisciplinära teamet fram som en framgångsfaktor för att personer med Parkinson. Nyare studier visar vikten av att Parkinsonpatienten behöver intensiv rehabilitering med en individuell behandlingsplan, integrerat i ett multiprofessionellt team. I studien tydliggörs arbetsterapeutens behov av validerade bedömningsinstrument, exempelvis COPM, för att kunna utvärdera de arbetsterapeutiska insatserna som ges och för att möjliggöra ett personcentrerat arbetssätt.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett långvarigt diffust smärttillstånd som är vanligare hos kvinnor än hos män. Orsaken till fibromyalgi är oklar men de vanligaste symtomen är långvarig smärta och trötthet. Syndromet är svårt att definiera och tidskrävande att både diagnostisera och behandla. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för omvårdnaden kring dessa patienter men anser att de har bristande kunskaper gällande fibromyalgi. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med fibromyalgi, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design där tio kvalitativa artiklar inkluderades som söktes vid databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Personerna med fibromyalgi upplevde att den ständiga smärtan var det främsta problemet i vardagen vilket hade negativ påverkan på deras psykiska- och sociala liv. Att inte bli trodd på och tagen på allvar inom hälso- och sjukvård upplevdes som frustrerande. Bristfällig kunskap om fibromyalgi hos vårdpersonal var vanligt och personerna upplevde att det ofta tolkades som att de hade psykiska åkommor. Samtliga artiklar i föreliggande studie använde intervjuer som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervju var vanligast förekommande. Slutsats: Personers erfarenheter av att leva med fibromyalgi har visat att de har en stor negativ inverkan på personernas fysiska, psykiska och sociala liv. Smärtan och tröttheten påverkar det dagliga livet och arbetslivet negativt. Personerna beskriver även att de sällan blir trodda på, av vårdpersonal eller samhälle. Sjuksköterskan har en viktig del i bemötandet av personer med fibromyalgi, vilket är betydelsefullt för en god omvårdnad. / Background: Fibromyalgia is a long term pain condition that is more common among women than among men. The cause of fibromyalgia is unclear but common symptoms are long lasting pain and fatigue. The syndrome is difficult to define and requires time to diagnose and treat. The nurse has a major responsibility for the care of these patients, but believes that they have insufficient knowledge about fibromyalgia. Aim: To describe people's experience of living with fibromyalgia and to describe the methods of data collection in the included articles. Method: Literature study with a descriptive design that included ten qualitative articles who were acquired through the database Medline via PubMed. Results: People with fibromyalgia experienced that the constant pain was the main problem in their daily life since it affected their mood and social life negatively. Not being believed or taken seriously in healthcare caused people to feel frustrated. Insufficient knowledge of fibromyalgia in healthcare professionals was common and people experienced that they were often interpreted to have mental disorders. The articles in this study used interviews as data collection method, where semistructured interviews was most common. Conclusion: People’s experience of living with fibromyalgia has shown that it has a major negative impact on their physical, mental and social life. The constant pain and fatigue have negative impact on daily life and at work. People also described how they are rarely believed by healthcare professionals or society. The nurse has an important part in the treatment of people with fibromyalgia which is important for a good nursing.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Psoriasis är en kronisk och smärtsam folksjukdom som kan leda till lidande för den drabbade. Uppskattningsvis 2 % -10 % lever med hudsjukdomen i världen. Individuellt anpassad behandling och omvårdnad kan ge förutsättningar till en god livskvalitet och självkänsla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på livskvaliteten samt de drabbade personernas hantering av sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt användes där kvantitativa och kvalitativa studier redovisades. Resultat: Resultatet visade att psoriasis både påverkade den psykiska, sociala samt den fysiska hälsan. För att hantera sjukdomen visade det sig vara viktigt med tillräcklig kunskap samt att utveckla individuella hanteringsstrategier. Diskussion: Många individer med psoriasis uppfattade sig som märkta av sjukdomen vilket påverkade livet i stor utsträckning. Reflektion över utseende och andras åsikter kan leda till en psykisk belastning samt känsla av stigmatisering. Detta kan ses som en förklaring till att depression förekommer hos en stor del av personer med psoriasis. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad samt utbilda och stödja personer med psoriasis behövs en djupare kunskap om hur det individuella stödet kring den psykiska, sociala och fysiska hälsan ska utformas. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Bakgrund: En tredjedel av befolkningen kommer någon gång i livet drabbas avdepression. De tre främsta behandlingsmetoderna vid depression är antidepressivaläkemedel, psykoterapi samt fysisk aktivitet. Det saknas behandlingsalternativ ochinformation om kostvanors påverkan på människor med depressiva symtom enligtde nationella riktlinjerna. Sjuksköterskor kommer att träffa denna patientgruppvar de än arbetar inom vården, och därför är det av stor vikt att förstå hurkostvanor och val av livsmedel påverkar patienter som lider av depressivasymtom.Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka faktorer som påverkarkostvanor och val av livsmedel hos patienter med depressiva symtom.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar haranalyserats, kodats, kategoriserats, tolkats samt diskuterats i en innehållsanalys.Resultat: Det kan ses ett samband mellan depressiva symtom och förändradebeteendemönster, bland annat genom att de med svåra depressiva symtom har storsannolikhet att känsloäta. Det finns även ett samband hos de med depressivasymtom och försämrad instrumentell aktivitet i det dagliga livet, vilket handlarom enklare vardagliga aktiviteter till exempel att handla, förbereda samt tillagamat. Ett signifikant samband visades även mellan depressiva symtom och sämreval av livsmedel, där livsmedel innehöll högre andel socker och var mer energirik.Personer med marginell tillgång till mat som fick livsmedelsstöd hade femtioprocent mer depressiva symtom än de med marginell tillgång till mat som intefick samma stöd.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar kostvanor och val av livsmedel viddepressiva symtom, men då ämnet är komplext krävs det ytterligare forskning föratt veta om depressiva symtom orsakar dessa faktorer eller om det är dessafaktorer som i sin tur skapar depressiva symtom. / Background: One third of the population will experience depression at some pointin their lives. The three main treatment methods for depression are antidepressantdrugs, psychotherapy and physical activity. There are no treatment options orinformation on how eating habits affects people with depressive symptomsaccording to national guidelines. Nurses will encounter this patient groupwherever they work in healthcare, it is therefore important to understand howeating habits and dietary choices affects patients with depressive symptoms.Objective: Compile scientific articles about which factors affecting eating habitsand dietary choices during depressive symptoms.Methods: Literature study with quantitative approach where 11 scientific articleswere analyzed, coded, categorized, interpreted and discussed in a content analysis.Results: A relationship can be seen between depressive symptoms and alteredbehavior patterns, for example those with severe depressive symptoms are verylikely to emotional eat. There is also a relationship between those with depressivesymptoms and impaired instrumental activity in daily life, which includes simpleeveryday activities such as shopping, preparing and cooking food. A significantrelationship was also shown between depressive symptoms and poorer choice offood, where foods contained a higher proportion of sugar and were more energyrich. People with marginal access to food that received food support had fiftypercent more depressive symptoms than those with marginal access to food thatdid not receive the same support.Conclusion: A number of different factors affects eating habits and dietarychoices during depressive symptoms, but since the subject is complex, furtherresearch is needed to know whether depressive symptoms causes these factors orwhether these are the factors that in turn create depressive symptoms.

<p>Engelsk undertitel på försättsblad: a litterature review</p>

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor världen över och orsakar mest dödsfall. Mastektomi är den vanligaste ingreppet och en del i behandlingen i samband med bröstcancer. Att genomgå en mastektomi kan medföra både fysiska och psykosociala besvär, vilket leder till omställning i livet på olika sätt. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur livet erfars av kvinnor efter mastektomi, ett till tio år efter ingreppet. I metoden används Fribergs (2017) modell för att utforma en litteraturöversikt. Totalt tio artiklar som består utav tre kvantitativa och sju kvalitativa användes i resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av vardagslivet efter mastektomi ingreppet. Det visar att mastektomin leder till att de måste göra omorientering av sitt liv för att kunna hantera situationen. Mastektomin leder även till att kvinnorna upplever en förändrad självbild, vilket som konsekvens kan medföra negativa känslor och isolering. Två huvudkategorier identifierades: “en förändrad kropp” och “omorientering av livet”. Utifrån huvudkategorierna utformades sammanlagt sju underkategorier, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelser av egna sexualiteten, upplevelser av partnerskap och sexualitet, utmaningar i vardagslivet, utmaningar i arbetslivet, utmaningar existentiellt samt närståendes betydelse. Slutsatserna belyser att god bemötande av mastektomerade kvinnor är viktigt för att bemöta varje kvinnas individuella behov. Det är betydelsefullt i vårdandet av patienter som tidigare i livet genomgått en mastektomi, att bemöta dem med lyhördhet och öppenhet gentemot deras berättelser i kontakt med hälso- och sjukvården. Detta kan leda till att god relation skapas med dessa kvinnor för att minimera oro och lidande.