Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.

Befolkningen blir allt äldre och fler riskerar att drabbas av demenssjukdom. Anhöriga till personer med demenssjukdom behöver i dagens samhälle ta ett större ansvar för vård och omsorg. Ett ökat ansvar leder till att det dagliga livet förändras och att anhöriga kan drabbas av ohälsa. I Sverige är den mest förekommande informella vårdgivaren make eller maka, men vuxna barn tar även ett allt större ansvar kring omsorgen. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelsen av att vara informell vårdgivare till en förälder med demenssjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Metoden som användes var en scoping review och 20 artiklar inkluderades i studien. Inklusionskriterier gällande artiklarna var publicering efter år 2007, skrivna på engelska, kvalitativa studier, vuxna barn som var informell vårdgivare samt att föräldern bodde i ordinärt boende. Resultatet visade upplevelser av förändrade roller, bristfällig aktivitetsbalans och förändrad social delaktighet. Både positiva och negativa upplevelser av att vara informell vårdgivare framkom. Slutsatsen är att arbetsterapeuten kan hjälpa anhöriga att finna strategier för att på ett långsiktigt sätt kunna hantera vardagen. Arbetsterapeutens yrkeskompetens kan användas i ett förebyggande arbete för att minska risken för begränsad aktivitet och delaktighet bland vuxna barn som vårdar en förälder med demenssjukdom. / The population is getting older and more people are likely to suffer from dementia. In society of today relatives of people with dementia need to take a greater responsibility for the care. Increased responsibility leads to changes in everyday life and can contribute to ill health. In Sweden the most common informal caregivers are husbands or wives, but adult children are taking an increased responsibility for the care. The aim of this study was to describe the experiences of being an informal caregiver to a parent with dementia and how it affects daily living. A scoping review was used as a method and 20 articles were included in this study. Inclusion criteria for the articles were publication after year 2007, written in English, qualitative studies, adult children who were informal caregivers, and that the parent was living in regular housing. The results showed experiences of changed roles, insufficient occupational balance and changed social participation. Both positive and negative experiences of being an informal caregiver emerged. The conclusion is that the overall perspective of the occupational therapist can help relatives to find strategies to manage their daily living in a long-term perspective. The occupational therapist's competence can be utilized in preventive work to reduce the risk of limited activity and participation among adult children who take care of a parent with dementia.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Bakgrund: Robotteknik kan komma att ha en betydande roll i att stötta äldre i framtiden genom att ge såväl kognitivt som fysiskt stöd. Flertalet äldre är sköra och i ständigt behov av hjälp med dagliga aktiviteter. Det bör arbetas för att äldre självständigt ska kunna leva och bo under trygga förhållanden. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar av vårdrobotar som kan hjälpa till med aktiviteter i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie genomfördes med inspiration av en innehållsanalys där 11 artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod användes. Resultat: Resultatet presenterades i fem olika kategorier: äldres önskemål av en vårdrobot, att acceptera en vårdrobot, att välja mellan människa och vårdrobot, betydande aspekter vid användandet av en vårdrobot och att få möjligheten att bli mer självständig. Konklusion: Resultatet visade delade uppfattningar av vårdrobotar som skiljde sig beroende på vad som skulle utföras och vilken typ av vårdrobot aktiviteten utfördes med. Det ses av vikt att sjuksköterskor vid möjlig implementering av vårdrobotar låter äldre själva bestämma om önskan att bli vårdad av en människa eller en robot. Ytterligare forskning kring äldres individuella upplevelser krävs. / Background: Technology of robotics can have a significant role in supporting older persons in the future by providing both cognitive and physical support. The majority of elderly are fragile and in constant need of support in daily activities. Efforts should be made to enable the elderly to independently live, stay and be safe. Aim: The aim of the study was to illustrate older persons perceptions of care robotics to assist activities of daily living. Method: A litterature review was conducted including 11 articles where quantitative, qualitative and mixed method was used. Result: The result was presented in five different categories: elderly’s wishes for a care robot, to accept a care robot, to choose between a human and a care robot, significant aspects of using a care robot and to have the opportunity to be more independent. Conclusion: The results showed that older peoples perceptions differed significantly depending on the specific task performed by the care robotic. When implementing care robotics the nursing staff allows the elderly to decide wether to be taken care of by a human or a robot. Further research is needed in order to reveal the individual experiences of the older people.

Introduktion: Brister i aktivitetsutförandet inom personliga vardagliga aktiviteter PADL ger upplevelsen av minskad delaktighet. Arbetsterapeuter arbetar med interventioner för att möjliggöra utförandet i aktiviteter. Delaktighet kan skapa känslan av meningsfullhet för individen som leder till hälsa. Syfte: Beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i personliga aktiviteter i det dagliga livet (P-ADL) med interventioner för äldre individer som bor på äldreboende. Metod: Utifrån kvalitativ design med strategiskt urval utfördes semistrukturerade intervjuer med tretton arbetsterapeuter. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av arbetsterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier; organisatoriska beslut, arbetsterapeutens relation till omvårdnadspersonal, kompensatoriska interventioner på beställning och interventioner som hindrar eller bidrar. Det gemensamma temat hindrande eller bidragande för att främja delaktighet, binder ihop kategorierna. Konklusion: Resultatet speglar arbetsterapeuternas erfarenheter av delaktighet av interventioner inom PADL Arbetsterapeutiska interventioner bidrar eller hindrar delaktighet för äldre individer som bor på äldreboende. Implikationer: Studien inriktade sig mot arbetsterapeuters erfarenheter arbetande på äldreboende, men kan delges till alla arbetsterapeuter som utför interventioner. / Introduction: Deficiencies in the execution of activities within personal everyday activities PADL gives the experience of reduced participation. Occupational therapists work with interventions to enable performance in activities. Participation can create the feeling of meaning for the individual that leads to health. Aim: Describe occupational therapists' experiences of promoting participation in personal activities in daily life (P-ADL) with interventions for older individuals living in nursing homes. Method: Based on qualitative design with strategic selection and semi-structured interviews with thirteen occupational therapists were performed. Manifest content analysis was used. Results: The occupational therapists' experiences emerged in four categories; organizational decisions, the occupational therapist's relationship to nursing staff, compensatory interventions on demand and interventions that hinder or contribute. The common theme of hindering or contributing to promote participation, binds the categories together. Conclusions: Results reflect occupational therapists' experiences of participation in interventions within PADL. Occupational therapy interventions contribute or prevent participation for older individuals living in nursing homes. Significance: The study focused on occupational therapists' experiences working in nursing homes but can be shared with all occupational therapists who perform and interventions.

Bakgrund: En av fem vuxna lever med kronisk smärta runt om i världen. I Sverige uppgår siffran till 20–35% av befolkningen. Kronisk smärta kostar det svenska samhället miljardbelopp årligen och förlusten för den enskilda patienten är hög. Konsekvenserna som följer patienten är många relaterat till både fysisk och psykiskt lidande, därför kan känslan av sammanhang ses som en möjlighet att hantera kronisk smärta Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av hur kronisk smärta påverkar det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 14 artiklar med kvalitativ design, vilka analyserades med hjälp av Friberg (2017) fem analyssteg. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Det nya begränsade livet (Att leva i den lidande kroppen, Att leva i skuggan av psykisk ohälsa, Att stå utanför livet som pågår), samt Det nya jaget med nya utmaningar (Att inte bli tagen på allvar, Att tappa sin värdighet, Att hitta nya strategier och Att acceptera sin situation). Slutsats: Litteraturöversikten visar behovet av större kunskap och förståelse för patienter som lever med kronisk smärta. Sjukvården upplevdes inte möta behovet av tillräcklig information, diagnos samt icke farmakologiska smärtinterventioner. Framtida forskning bör kartlägga patienternas behov i den dagliga livsföringen för att kunna nå en tillfredställande omvårdnad och behandlingsstrategi. / Background: One in five adults' lives with chronic pain around the world. In Sweden, the figure is 20-35% of the population. Chronic pain costs Swedish society billions annually and the loss for the individual patient is high. The consequences are many related to both physical and mental suffering therefore, the sense of coherence can be seen as an opportunity to deal with chronic pain Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of how chronic pain affects daily life. Method: A literature review was conducted based on 14 articles with qualitative design which were analyzed using Friberg (2017) five analysis steps. Results:The analysis resulted in two themes; The new limited life (To live in the suffering body, To live in the shadow of mental illness, To stand outside the life that is going on), and The new self with new challenges (Not to be taken seriously, To lose their dignity, To find new strategies and To accept their situation. Conclusion: The study shows the need for more knowledge and understanding for patients who experience chronic pain. Healthcare was not perceived to meet the need for adequate information, diagnosis, and non-pharmacological pain intervention. Future research should identify patients' needs in daily living to achieve acceptable nursing and treatment strategy.

Sammanfattning Bakgrund: Ehler Danlos Syndrom (EDS) är ett komplext kroniskt smärttillstånd som finns i 14 olika varianter. Ett syndrom viktigt för sjuksköterskor att känna till för att kunna ge personer med EDS en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Ehler- Danlos Syndrom. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats där två kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på åtta artiklar som tillsammans resulterade i fem kategorier: Upplevelser i samband med familjebildning, upplevelser av smärta och fatigue, upplevelser av begränsningar och brist på förståelse och upplevelser av en låg kunskapsnivå hos hälso- och sjukvården. Resultatet visade på att livet med EDS skapar olika utmaningar och påfrestningar. Det belyste även vikten av utbildning och kunskap kring syndromet. Konklusion och implikation: Att leva med komplikationerna av EDS påverkar individernas livskvalité. Då det finns få studier kring upplevelsen av det dagliga livet med EDS bör framtida forskning vidare undersöka personers upplevelser gällande EDS. / Background: Ehler- Danlos syndrome (EDS) is a complex chronic pain condition that exists in 14 different variants. A syndrome important for nurses to know to provide people with EDS with good person-centred care. Aim: To describe experiences of living with Ehler- Danlos syndrome. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach where two quantitative articles and six qualitative articles were analysed with the help of a content analysis. Result: The result was based on eight articles that together resulted in five categories: Experiences related to family formation, experiences of pain and fatigue, experiences of limitations and lack of understanding and experiences of a low level of knowledge in healthcare. The results showed that life with EDS creates various challenges and strains. It also highlights the importance of education and knowledge about the syndrome, which in the future may lead to an increased understanding in society. Conclusion: Living with the complications of Ehler-Danlos syndrome affects the quality of life of individuals. Since there are few studies on the experience of daily life with EDS, future research should further investigate individuals’ experiences regarding Ehler-Danlos syndrome.

Abstract Approximately 1-2 percent of the world population lives with various heart rhythm disorders of supraventricular nature. These arrhythmias can alter the patient's lifestyle and negatively affect the balance between the demands of daily life and functional abilities. To diagnose paroxysmal supraventricular tachycardia (PSVT) can be difficult due to spontaneity of the episodes and the transience nature of the symptoms. Finding the right treatment can also pose a challenge because some of the medicines used are associated with increased toxic risks and requires close monitoring of the patient through regular blood tests. Some patients experience recurrence of symptoms despite optimal treatment measures and adherence to treatment and self-care recommendations.  Studies have shown that patients’ prior knowledge regarding these diagnoses is low. The nurse has a crucial role of informing and making sure that patients receive education in among other things self-care as well as information regarding disease and drugs related complications etc. There is a mutual interaction between daily life and functional health status where daily life makes demands on functional abilities at the same time as these affect how an individual lives their daily lives. In order to experience quality of life and health, the balance between these two must be maintained. The nurse has a pivot role in assisting the patient maintain the balance.  The study’s aim was to highlight the effects of living with supraventricular tachycardia (SVT) on the patient's daily life. The method chosen was literature review. Original articles were obtained from established databases such as PubMed and CINAHL, and the results from 17 articles were analyzed using content analysis. This means that the text was read several times in order to familiarize with the content. Different units were identified and the categories as well as sub-categories were coded. These formed the basis of the headings and subheading used to present the results. Four categories and ten sub-categories were identified from the studies.  Studies show that SVT has negative effects on the patients’ daily life. Symptoms cause anxieties and uncertainties that lead to mental and emotional stress. Some patients withdraw from participating in the social activities for fear of provoking the attacks whereas others are forced to give up participation due to among other things fatigue that results from symptoms attacks. Family life is sometimes disrupted since the symptoms can lead to fatigue that negatively affects family life in that patients do not have the energy to participate in activities in their home or to live up to other requirements of their daily lives.  The diagnosis can even affect economy since patients are forced to cut down on working hours or go into early retirement. Other patients lost their employment due to frequent hos-pital visits or inability to fulfill their duties. Physical activities as well as well-being are negatively affected too in that some patients show signs of impaired physical activities. Patients use different coping strategies such as planning their daily lives around the symp-tomatic periods. In conclusion it is suffice to state that SVT has negative effects on the patients’ daily life. The Patients would benefit from a well-structured and person centered patient education.

Bakgrund: Höftfraktur hos äldre är en vanlig anledning till inläggning på ortopediska avdelningar. Att som äldre patient vårdas på sjukhus är associerat med negativa hälsoeffekter då det påverkar förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL), ADL är grundläggande för att en patient ska kunna klara sig hemma utan stöd från vården. Under vårdtiden behöver denna förmåga bedömas i syfte att skapa rätt omvårdnadsåtgärder för att bibehålla patientens ADL, samt sträva efter att dessa aktiviteter utförs självständigt. Syfte: Identifiera vilka åtgärder som kan främja äldre patienter till bibehållen ADL efter genomgången höftoperation. Metod: En allmän litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: “Tidig mobilisering”, “Personcentrerad rehabilitering”, “Stöd för att optimera näringsintaget” samt “Användandet av mätinstrument”. För att beskriva ADL användes flera mätskalor som gav information om patientens utgångspunkt och effekten av rehabilitering. Patienter som mobiliserades tidigt efter operationen hade en minskad risk för komplikationer och därmed hade patienten större möjlighet att återhämta sin personliga ADL-förmåga. Välutbildad vårdpersonal gav personcentrerad och tydlig information, vilket gjorde att rehabiliteringsplanen följdes. Ytterligare information om patientens näringsintag behövde införskaffas för att kunna optimera rehabiliteringen, då patienterna led av otillräcklig näringstillförsel. Konklusion: För att hjälpa patienten till bibehållen ADL under vårdtiden behövs kontinuerlig personcentrerad information från vårdpersonalen, när personal är välutbildad finns det bättre möjlighet för patientinvolvering. Detta kan uppmuntra till att omvårdnadsåtgärderna utförs och följs av patienten. Näringsintaget behöver identifieras och observeras för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring och få ut det mesta av rehabiliteringen. / Background: Hip fracture among elderly is a common reason for patient admission to orthopedic wards. Being treated in a hospital as an elderly patient is associated with adverse health effects, as it affects their ability to perform activities of daily living (ADL). ADL is fundamental for patients to manage at home without support from caregivers. During hospitalization this ability needs to be assessed in order to create the right nursing measures to maintain the patients ADL, as well as strive for these activities to be performed independently. Aim: Identify which measures can promote elderly patients to maintain ADL after undergoing hip surgery. Method: A general literature study was used to answer the purpose. Results: The results are comprised of four themes: "Early mobilization", "Person-centered rehabilitation", "Support for optimizing nutrient intake” and “The usage of measuring instruments”. To examine ADL, several measurement scales were used that provided information about the patient's starting point and the effect of rehabilitation. Patients who were mobilized early after surgery had a reduced risk of complications and thus the patient had a greater opportunity to regain their personal ADL ability. Well-trained staff provided person-centered care and clear information, which meant that the rehabilitation plan is followed. Additional information about the patient's nutritional intake needed to be obtained in order to optimize rehabilitation, as the patients suffered from insufficient nutritional supply. Conclusion: To help the patient to maintain ADL during the care period, continuous person-centered information from the care staff is needed, when the staff is well trained, there is a better opportunity for patient involvement. This can encourage the nursing measures to be performed and followed by the patient. Nutritional intake needs to be identified and observed in order for the patient to get enough nutrition and get the most out of the rehabilitation.

Traumatisk hjärnskada är en vanligt förekommande dödsorsak runt om i världen. Skadan kännetecknas av kraftigt våld mot huvudet och graderas som mild, måttlig eller svår. Prognosen ser annorlunda ut beroende på allvarlighetsgraden och lokalisation av skadan. Syftet var att beskriva upplevelsen av återhämtningen tillbaka till det dagliga livet hos personer i arbetsför ålder efter en traumatisk hjärnskada. Litteraturstudien genomfördes med 11 vetenskapliga artiklar till grund som analyserades efter kvalitativ innehållsanalys med manifest och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: att uppleva motgångar i det dagliga livet relaterat till komplikationer av skadan, att möta svårigheter med anpassningen till sitt nya dagliga liv, att känna en förbättrad återhämtning med hjälp av stöd från andra, att kunna hantera det dagliga livet med hjälp av strategier och hjälpmedel, att finna acceptans och en vilja till att förbättra sitt liv. Resultatet påvisade upplevelser av hinder i form av psykiska och fysiska komplikationer, som försvårade återhämtning till det dagliga livet. Personerna upplevde stöd, strategier och förståelse till händelsen som positivt för återhämtningen. Utifrån litteraturstudiens resultat ses ett behov av stöd och hjälp från närstående och vården då det sågs som gynnsamt för den drabbade personens återhämtning till det dagliga livet. Strategier och hjälpmedel var även nödvändiga i återhämtningen för personen. Sjuksköterskan bör därför arbeta efter ett hälsofrämjande förhållningssätt och främja personens känsla av sammanhang genom att identifiera resurser och kapacitet. Med hjälp av detta stöd skapas en möjlighet att finna acceptans till det förändrade livet hos den drabbade personen.