Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskapsläget av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med postcovid.  Metod: En systematisk sökning utfördes i databaserna CINAHL, Scopus, Swepub, APA Psycinfo, Science Citation Index Expanded, Pubmed och Google Scholar. Efter analys av kvalitativa, kvantitativa och mixade metodartiklar selekterades elva artiklar som överensstämde med litteraturöversiktens syfte.  Resultat: I analysen framkom att interventionerna fokuserar på hanteringen av trötthet och fatigue. Tre kategorier identifierades: Interventioner med ett individanpassat tillvägagångssätt för hantering av trötthet och fatigue som omfattades av kartläggning, utbildning och strategier. Gruppanpassade interventioner som riktas mot rehabiliteringsprogram för energihantering och socialt stöd i grupp. Arbetsmiljöinterventioner och återgång till arbete med interventioner som aktivitetsprofil och rehabiliteringsprogram.  Konklusion: Arbetsterapeutiska interventioner utgör en central del av rehabiliteringen för patienter med postcovid. Genom att ge patienten anpassade verktyg främjas självinsikt, vilket leder till ökad livskvalitet. Det finns ett stort behov för fortsatt forskning inom området för att stärka kunskap och evidensläget. / The aim: The aim of this literature review was to compile the state of knowledge of the occupational therapy interventions for adults with post-covid. Method: A systematic search was performed in the databases CINAHL, Scopus, Swepub, APA Psycinfo, Science Citation Index Expanded, Pubmed and Google Scholar. After the analysis of qualitative, quantitative and mixed method articles, eleven articles were selected that align to the purpose of the literature review. Results: The analysis showed that the interventions focus were on the management of weariness and fatigue. Three categories were identified: Interventions with an individualized approach to manage fatigue and weariness that included mapping, education and strategies. Group-adapted interventions were directed toward rehabilitation programs for energy management and social support in groups. Workplace environment interventions and return to work with interventions such as activity profile and rehabilitation programs. Conclusion: Occupational therapy interventions are a central part of rehabilitation for patients with post-covid. By providing the patient with adapted tools, self-awareness is promoted and leads to increased quality of life. There is a great need for continued research in the field to strengthen knowledge and the state of evidence.

Syftet med denna studie var att syntetisera äldre personers erfarenheter kring användning av digital teknik samt dess betydelse för äldres delaktighet i vardagen. Studien är en metasyntes som utfördes genom en systematisk sökning av kvalitativ vetenskaplig litteratur och dess analys. Litteratursökningen genomfördes i fyra databaser och resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som ingick i studien. Dataanalysen inleddes med en kvalitetsgranskning av artiklarna och avslutades med en syntes av datan som svarade på studiens syfte. Syntetisering ledde till 34 första nivåns teman samt tre andra nivåns teman; 1. Upplevd nytta och viljan av att använda digital teknik i äldres vardag. 2. Teknikens påverkan ger känsla av gemenskap och ökat stöd för delaktighet. 3. Upplevd begränsning och bristande vilja av användning av digital teknik. Andra nivåns teman lyftes upp och resulterade i två tredje nivåns teman; 1. Äldre entusiaster omfamnar teknikens möjligheter för känslan av trygghet och delaktighet i vardagen trots utmaningar kring dess användning. 2. Upplevelse av egna existensen i livet utanför teknikens värld och hinder för eller möjligheter till delaktighet i ett digitalt samhälle. Resultatet påvisade varierande erfarenheter av användning av digital teknik. Äldre personer lyfte upp stora möjligheter att engagera sig i samt att klara vissa vardagliga aktiviteter med hjälp av digital teknik. Positiva erfarenheter som dominerade i studierna var äldres möjlighet att kommunicera med vårdgivare och myndigheter samt att vara delaktig i sociala liv. Utöver detta visade sig att vissa äldre ansåg att digital teknik var onödig i deras liv, vilket berodde på brist på intresse eller svårigheter att hantera den. Att inte kunna eller att inte vilja hantera digital teknik har lett till upplevelse av utanförskap och minskad delaktighet i samhället. / The purpose of this study was to synthesize older people's experiences of using digital technology and its significance in their participation in everyday life. The study is a Meta-synthesis that was performed through a systematic search of qualitative scientific literature and it’s analysis. The literature search was conducted in four databases and resulted in twelve scientific articles that were included in the study. The data analysis began with a quality review of the articles and ended with a synthesis of the data that answered the purpose of the study. The synthesis led to 34 first-level themes as well as three second-level themes;            1. Perceived benefit and willingness to use digital technology in the everyday lives of the elderly, 2. The impact of technology provides a sense of community and increased support for participation, 3. Perceived limitation and unwillingness to use digital technology. Second level themes were highlighted and resulted in two third level themes; Older enthusiasts embrace the possibilities of technology for the feeling of security and participation in everyday life, despite the challenges surrounding its use. 2. Experience of one's own existence in life outside the world of technology and obstacles or opportunity to participate in a digital society. The results demonstrated varying experiences of using digital technology. Older people highlighted great opportunities to get involved in and to manage certain everyday activities with the help of digital technology. Despite functional limitations and physical barriers, there is potential to perform errands digitally. Positive experiences that dominated the studies were elderly's opportunity to communicate with healthcare providers and agencies but also opportunity to participation in their social life. In addition to this, it turned out that some older people felt that digital technology was unnecessary in their lives, which was due to lack of interest or difficulties in dealing with it. Not being able or unwilling to handle digital technology has led to the experience of exclusion and reduced participation in society.