Bakgrund: Ätstörningar blir allt vanligare i samhället och drabbar främst unga kvinnor. Två av de vanligaste ätstörningsdiagnoserna är Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa, i båda fallen är orsakerna okända. Återhämtningen från en ätstörning kan vara en svår utmaning på grund av sjukdomens komplexitet som kan ha en negativ påverkan på det dagliga livet. Arbetsterapi kan främja återhämtningen vid ätstörning till exempel genom att tillgängliggöra meningsfulla aktiviteter. Genom att utgå från den arbetsterapeutiska teoretiska modellen Model of Human Occupation (MOHO) underlättar det för arbetsterapeuten att få en helhetsbild av människan även i komplexa sjukdomstillstånd. Syftet var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva återhämtningsprocessen hos kvinnor som levt med någon form av ätstörning. Metod: En litteraturstudie för att sammanställa resultaten från tidigare forskning. Samtliga artiklar som valdes var kvalitativa och grundar sig på kvinnors upplevelser. De databaser som användes var Cinahl with full text och PsychInfo. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysprocess i fem steg. Analysen gjordes deduktivt med förutbestämda teman utifrån MOHO med målet att identifiera olika upplevelser i återhämtningsprocessen. Huvudresultatet: Resultatet utgick från MOHO’s centrala begrepp: vanebildning, miljö, viljekraft och utförandekapacitet. Kvinnorna som befinner sig i eller har befunnit sig i återhämtningsprocessen upplevde att vanor, strategier och omgivningen är betydelsefull för tillfrisknandet. Slutsats: Återhämtningsprocessen av en ätstörning kan beskrivas ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv utifrån MOHO. Vidare forskning inom arbetsterapi kan vara hur arbetsterapeutiska insatser kan tillämpas i återhämtningsprocessen av ätstörning.

Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.

Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar denenskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp förden som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en delav den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet.Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträningsåg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning,vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig.Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på envårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klaradesatt uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering. / Stroke is one of our country’s most common disease and it strikes the individualin different ways. A lifelong disability/handicap might be a result of the disease.Activities of daily living help the patient to regain some of the strength that givesback quality of life. The aim with this study was to investigate how stroke-patientsin hospital gained ADL. Research questions were: What ADL was planned foreach patient, which ADL-training was given to each patient and what health carepersonnel helped them. This study was made as an observation and was performedduring one and a half week at a nursing ward in southern Sweden. Theresults indicate that the stroke patients´ goals were fulfilled with help of rehabilitation.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor. Hög alkoholkonsumtion, rökning och fetma är livsfaktorer som har betydelse för insjuknandet. Syfte: Syftet är att beskriva hur yngre vuxna upplever det dagliga livet efter stroke. Metod: Datainsamlingen utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av blocksökningar samt fritextsökningar. Tolv artiklar hittades och kvalitetsgranskades och utifrån dessa valdes elva artiklar till studien. Resultat: Resultatet indelades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Att försöka återgå till ett normalt liv; Viktigt att få stöd, Otillräcklig ålderanpassad rehabilitering, Rädsla av återinsjuknande. Att få en ny identitet; Att ha ett osynligt funktionshinder, Känsla av otillräcklighet, Chocken av att unga drabbas av stroke. Svårigheter i det dagliga livet; Att återgå till arbetet efter stroke, Brist av närhet till sin familj. Slutsats: Eftersom insjuknandet av stroke bland yngre har ökat på sistone hade det behövts mer forskning om deras specifika behov. Att drabbas av stroke i ung ålder krävs en mängd hjälpinsatser som involverar olika yrkesprofessioner. / Background: Since the 1990s, stroke has increased from 15 to 21 percent among men and women aged 35-44 years. The population in Sweden live longer today, especially because cardiovascular diseases has decreased. However, the incidence of stroke among younger adults has increased. There are about 400 people who become ill each year and this affects their family and work situation. The reason why stroke increases at younger age may be due to changing lifestyles. High alcohol consumption, smoking and obesity are life factors that may cause this illness. Aim: The aim of this study is to describe how young adults experience daily life after stroke. Method: The data collection was performed in CINAHL and PubMed, using blocksearches and free text searches. Twelve articles were found and reviewed for quality but only eleven articles were chosen to the study. Result: The result was divided into three main categories and eight subcategories. To try and return to a normal life; Important to get support, Insufficient age- appropriate rehabilitation, Fear of recurrence. Getting a new identity; To have an invisible disability, Feelings of inadequacy, The shock of young people suffering from a stroke. Difficulties in daily life; To return to work after stroke, Lack of family closeness. Conclusion: Since stroke among younger has increased in recent years, more research is necessary to identify their specific needs. Suffering from a stroke at a young age requires a lot of relief efforts involving several occupational professions.

Syfte: studiens syfte är att sammanställa erfarenheter av aktivitet och delaktighet i dagliga livet efter en förvärvad ryggmärgsskada. Metod: författaren har genomfört en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats med data inhämtad ifrån två olika databaser. Tio artiklar inkluderade, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna resulterade i tre kategorier och en underkategori. Faktorer i miljön som begränsar aktivitet och delaktighet: personer med ryggmärgsskada upplever en förändring av aktivitet och delaktighet efter en ryggmärgsskada som på olika sätt inverkade på deras dagliga liv. Olika miljöfaktorer visade sig vara begränsande och utmanande i vardagen. Nya strategier och vanor utvecklas för att möjliggöra en fungerande vardag: aktiviteter krävde mer energi och tog längre tid, därför behövde de utveckla strategier och göra anpassningar samt utveckla vanor för att möjliggöra aktivitet och delaktighet. Att fortsätta vara yrkesverksam: möjligheten till att vara yrkesarbetande efter ryggmärgsskadan upplevdes som tillfredsställande även om det krävde nya anpassningar. Den sociala miljöns betydelse för aktivitet och delaktighet: relationer och umgänge upplevdes som förändrade efter ryggmärgsskadan och det sociala nätverkets stöd samt den samhälleliga miljön blev avgörande för att komma tillbaka till samhällslivet och delta i aktiviteter. Slutsats: Livet efter förvärvad ryggmärgsskada innebar förändringar både i möjligheter att utföra dagliga aktiviteter och uppleva delaktighet, vilket utmanade personernas tidigare identitet. Det krävdes olika former av anpassningar för att åter kunna vara engagerad och delaktig. I denna förändringsprocess är det av vikt att personerna får ett adekvat stöd såväl praktiskt som emotionellt från sitt sociala nätverk. I rehabiliteringen efter förvärvad ryggmärgsskada har arbetsterapeuter en viktig roll i att stödja personerna att kunna återta aktivitet och delaktighet.

Bakgrund: Antal stomiopererade personer ökar i Sverige, vilket medför att sjuksköterskan möter dessa personer var de än befinner sig inom vården. Anledningar till att få stomi varierar, det finns tillfälliga och permanenta stomier. Sjuksköterskan bör ha kunskap och kunna ge stöd till personer med stomi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av förändringar i livet med ileostomi och kolostomi.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med Fribergs fem steg  där 14 artiklar valdes ut till resultatet.  Resultat:  Två huvudteman; Den nya vardagen och Psykosociala förändringar, med fem subteman. Resultatet visade upplevelser av begräsningar i livet samt oro kring förändring av utseendet. Resultatet visade att personer med stomier upplever sociala förändringar och ett behov för nya strategier. Slutsats: Att få en stomi innebär upplevelser av negativ men också positiv karaktär där behovet av stöd finns. KASAM kan hjälpa att skapa rätt förutsättningar för att ta sig ann nya svårigheter som uppkommer under livets gång. / Background: The number of ostomy-operated people in Sweden is increasing, which means the nurse will most likely meets these people in any healthcare setting. Reasons to have a stoma varies, but there are temporary and permanent stoma. The nurse should have knowledge and be able to provide support to people with stoma. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of the changes in life with a ileostomy and colostomy.  Method: A literature review with qualitative articles. Data analysis was carried out through Friberg's five step model. 14 articles were approved.  Result: Two main themes: The new everyday life and Psychosocial changes, with five subthemes.  The results have shown experience of limitations in life, as well as concerns about the change in appearance. The results shown that people with stoma experience social changes and a need for new strategies.  Conclusion: Getting a stoma means experiences of both negative but also positive nature, where support is needed. KASAM can help create the right conditions for tackling new difficulties that arise during life.

Jakobsson, E & Nordström, M. Kvinnans upplevelse av att leva med cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.En cervixcancerdiagnos innebär ofta ett starkt hot mot kvinnans tillvaro och kan försätta henne i en psykisk kris. Många gånger inger behandlingen hopp och stor tilltro sätts därför till vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa kvinnans upplevelse av att leva med diagnosen cervixcancer. Metoden var en litteraturstudie som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sjukdomens psykiska inverkan, sjukdomens fysiska inverkan, sjukdomens inverkan på det sociala livet, sjukdomens inverkan på sexualitet och partnerskap och vårdpersonalens roll. Resultat visar att upplevelsen av cervixcancer är mycket individuell. Biverkningar av behandlingen kan få en förödande effekt på kvinnans livskvalitet medans att överleva en cervixcancer kan ge en ny styrka och syn på livet. Slutord: Livet förändras för många kvinnor efter en cervixcancer och många blir invalidiserade. Det är därför önskvärt att vårdpersonal kan föra en dialog med kvinnan och hennes anhöriga under hela sjukdomsperioden om behandling, biverkningar, sexuella problem och det dagliga livet. / Jakobsson, E & Nordström, M. Women´s experience of living with cervical cancer. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.A cervical cancer diagnosis is a strong threat to a woman's life which can put her in to a mental crisis. The treatment inspires hope and great confidence is set to the staff. The aim of this study was to highlight women's experience of living with the diagnosis of cervical cancer. The method was a literature review that is based on ten scientific articles. The analysis resulted in five themes: the psychological impact, the physical impact, the impact on social life, the impact on sexuality and partnerships and the role of healthcare professionals. The Results showed that the experience of living with cervical cancer was very individual. Side effects of treatment may have a devastating effect on the woman's quality of life while to survive a cervical cancer may give a new strength and a new vision of life. Conclusion: Life is changing for many women after they recieve a cervical cancer diagnosis, and many become incapacitated. It is desirable that healthcare professionals can have a dialogue with the woman and her family during the entire disease period about treatment, side effects, sexual problems and daily living.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ”mitt i livet” och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till. Att drabbas av en stroke kommer att innebära en hel del fysiska och psykiska begränsningar för individen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Frågeställningarna som användes var hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras, gällande arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Att insjukna i en stroke i arbetsför ålder innebär en enorm livsomställning. De som drabbas befinner sig ”mitt i livet”, vilket innebär att de oftast har en familj, en föräldraroll, ett arbete att sköta och självklart alla dagliga aktiviteter. Resultatet visade att återvändande till arbete efter en stroke var en stor utmaning för dem flesta. En bra rehabilitering med arbetsterapi, en ung ålder samt en så liten grad av funktionsnedsättning som möjligt gynnade ett återvändande. De personer med ett tjänstemannayrke framför de med ett industriarbete visade signifikanta resultat som gynnade ett återvändande till arbete. Resultatet visade också att ett gott stöd från närstående var väldigt viktigt för de drabbades återhämtning. Patienternas familjer visade sig vara en enorm resurs. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Every year strikes around 30 000 individuals of stroke. The majority of people who gets hit by a stroke are older but 20%, 6000 are people of a young age. Having a stroke will mean a whole lot of physical and psychological limitations for the individual. The aim of this literature review was to examine how stroke patients between 18-75 years of age affect in their daily life. The question at issued as used was how the individual’s life after a stroke affects and change, regarding work, family relations and activities in the daily life. Having a stroke means a life-changing event. Those individuals are in their prime life and that often means that they have a family, a role as a parent, a work to go to and of course every activities of the Daily Living. The result showed that returning to work after a stroke was a big challenge for most of them. A good rehabilitation with occupational therapy, a young age and as little impairment as possible supports a returning back to work. The persons with a white-collar job compared to those with a blue-collar job showed significant result that supported returning to work. The result also showed that a good support from relatives was very important for the patients’ recovery. The patients’ families’ appeared to be an enormous resource. Despite a strokes big negative affect the individuals found different ways of handling different things in the everyday to maintain their independency to a great extent.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur osteoporos-relaterade frakturer påverkar vuxna människors aktiviteter i dagliga livet och upplevda livskvalitet. Uppsatsen är skriven med ändamål att hjälpa sjuksköterskor bättre förstå hur de drabbade patienterna lever för att underlätta omvårdnaden av dem. Metoden som använts är en litteraturstudie där sex kvantitativa och en kvalitativ studie kritiskt granskats efter modifierade versioner av Willman & Stoltz (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökningarna. Resultatet visar att osteoporos-relaterade frakturer försämrar förmågan till både personliga- och instrumentella aktiviteter i dagliga livet, särskilt gällande aktiviteterna som kräver rörlighet. Livskvalitet var överlag sänkt för samtliga frakturtyper i studierna, och kunde delas upp i tre kategorier; fysisk påverkan, mental påverkan och smärta. Samtliga kategorier visade signifikant sämre resultat för människor med osteoporos-relaterade frakturer. Positionen av frakturerna kan ha stor påverkan på hur alla tre kategorier påverkas, och likaså kan förekomst av smärta påverka de båda andra kategorierna. / The aim of this literature review was to investigate into how osteoporosis-related fractures affect the activities of daily living and quality of life for adult humans. The purpose of this study was to help nurses better understand how the affected patients live their lives, in order to facilitate nursing of them. The method used is a literature review based on one qualitative and six quantitative studies that were critically examined using modified versions of Willman & Stoltz (2006) protocol for estimation of quality. PubMed and Cinahl were the databases being used for the article search. The result indicates that osteoporosis-related fractures impair the ability for personal as well as instrumental activities of daily living, especially regarding the activities that requires mobility. The quality of life for all of the fracture types presented in the studies was overall reduced, and could be arranged into three categories; physical effect, mental effect and pain. All three categories showed significant worse results for humans with osteoporosis-related fractures. The position of the fractures could influence all three categories, likewise as occurrence of pain could affect the remaining categories.

Bakgrund: Fatigue är ett tillstånd av utmattning som gör det svårt för individer att bilda aktivitetsmönster samt skapa aktivitetsbalans i vardagen. Fatigue kan påverka människans uthållighet, vilket kan leda till att man tappar ork och motivationen. Arbetsterapeutens roll är att bidra med hjälp i form av behandlingsmetoder och/eller strategier som kan hjälpa personer att klara av sin vardag trots sin funktionsnedsättning, sjukdom eller skada. Fatigue management är en gruppintervention som ska hjälpa personer med fatigue att lära sig hantera fatigue i sin vardag. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda den manualbaserade gruppinterventionen “Fatigue management, en sex-veckors kurs för att lära sig hantera fatigue i sin vardag”, och dess innehåll. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta arbetsterapeuter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuter har blandade erfarenheter/upplevelser kring den manualbaserade gruppinterventionen, bland annat när det kommer till; Kartläggning av fatigue, upplägget vid varje kurstillfälle, undervisningsformen, hemuppgifter och vilka modifieringar som behövs utföras för att förbättra interventionen. Dessa aspekter delas in i tre kategorier; Viktiga komponenter gruppinterventionen, Fördjupad bedömning- att förstå deltagare och Förslag till ytterligare utveckling av kursen. Slutsats: Arbetsterapeuter upplever att den manualbaserade gruppinterventionen “Fatigue management: en sex-veckors kurs för att lära sig hantera fatigue i sin vardag” är en behandlingsmetod som är effektiv, men samtidigt är interventionen i behov av att moderniserad/utvecklas. En moderniserad version av manualen skulle bidra till att stärka den terapeutiska alliansen mellan patienter och arbetsterapeuter.