Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor. Hög alkoholkonsumtion, rökning och fetma är livsfaktorer som har betydelse för insjuknandet. Syfte: Syftet är att beskriva hur yngre vuxna upplever det dagliga livet efter stroke. Metod: Datainsamlingen utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av blocksökningar samt fritextsökningar. Tolv artiklar hittades och kvalitetsgranskades och utifrån dessa valdes elva artiklar till studien. Resultat: Resultatet indelades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Att försöka återgå till ett normalt liv; Viktigt att få stöd, Otillräcklig ålderanpassad rehabilitering, Rädsla av återinsjuknande. Att få en ny identitet; Att ha ett osynligt funktionshinder, Känsla av otillräcklighet, Chocken av att unga drabbas av stroke. Svårigheter i det dagliga livet; Att återgå till arbetet efter stroke, Brist av närhet till sin familj. Slutsats: Eftersom insjuknandet av stroke bland yngre har ökat på sistone hade det behövts mer forskning om deras specifika behov. Att drabbas av stroke i ung ålder krävs en mängd hjälpinsatser som involverar olika yrkesprofessioner. / Background: Since the 1990s, stroke has increased from 15 to 21 percent among men and women aged 35-44 years. The population in Sweden live longer today, especially because cardiovascular diseases has decreased. However, the incidence of stroke among younger adults has increased. There are about 400 people who become ill each year and this affects their family and work situation. The reason why stroke increases at younger age may be due to changing lifestyles. High alcohol consumption, smoking and obesity are life factors that may cause this illness. Aim: The aim of this study is to describe how young adults experience daily life after stroke. Method: The data collection was performed in CINAHL and PubMed, using blocksearches and free text searches. Twelve articles were found and reviewed for quality but only eleven articles were chosen to the study. Result: The result was divided into three main categories and eight subcategories. To try and return to a normal life; Important to get support, Insufficient age- appropriate rehabilitation, Fear of recurrence. Getting a new identity; To have an invisible disability, Feelings of inadequacy, The shock of young people suffering from a stroke. Difficulties in daily life; To return to work after stroke, Lack of family closeness. Conclusion: Since stroke among younger has increased in recent years, more research is necessary to identify their specific needs. Suffering from a stroke at a young age requires a lot of relief efforts involving several occupational professions.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.