Arbetslöshet är ett omtalat ämne som berör ett stort antal individer. För att underlätta för individer i arbetslöshet att återvända till arbetsmarknaden tillämpas bland annat arbetspraktik. Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen om hur arbetspraktik tillhandahålls på organisationen Myrorna. Dessutom syftar studien till att ge en inblick i de praktiserande individernas uppfattning om arbetspraktik, med återblick till individens situation innan och vilka möjligheter de ser i framtiden. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med individer som genomför arbetspraktik på Myrorna samt deras arbetsledare. Resultatet av föreliggande studie visar på att arbetspraktiken som tillhandahålls på Myrorna är strukturerad och givande samt uppskattad av de som praktiserar. Individerna som genomför arbetspraktiken uttrycker att den ökar deras anställningsbarhet och självkänsla. Vidare visar studiens resultat på att individer som genomför arbetspraktik befinner sig i en komplex situation gentemot arbetsmarknaden. Individerna har en sysselsättning men definieras samtidigt som arbetslös.

Som en följd av flyktingvågen 2015 inleddes en satsning som syftade till att underlätta integrationsprocessen samtidigt som det skulle effektivisera matchningen mellan kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ett av de projekt som initierades inriktades på att förmedla praktikplatser till nyanlända akademiker med kompetens inom vissa bristområden.   Studien har inriktats på arbetsgivarmotiv för att delta i praktikaktiviteter för nyanlända akademiker samt resultatet av dessa. Syftet har varit att konceptualisera arbetsgivarmotiv till och resultat av arbetspraktiken. Undersökningen har genomförts med en metodkombination av sekundärdata från arbetsgivarundersökningar samt egen insamlad empiri från intervjuer med arbetsgivarrepresentanter. Resultat presenteras under flera steg där motiven förklaras utifrån en teoretiserad motivmodell för att sedan användas för att tolka arbetsgivarmotiv ur både ett retoriskt och ett mer erfarenhetsbaserat perspektiv. Motivens relation till det ursprungliga arbetsmarknadspolitiska syftet har undersökts och slutligen har ett önskvärt resultat av arbetspraktiken identifierats och förklarats. / As a result of the refugee wave of 2015 an effort was initiated to facilitate the integration process and at the same time improve the matching efficiency of competence and demand at the labour market. One of the initiated projects focused on mediating internships for newcomer academics with competence from certain shortage areas. The study focused on employer motives for participating in internship activities targeting newcomer academics and their outcomes. The purpose was to conceptualize employer motives for and outcomes of internships. The study was carried out with a combination of methods of secondary data from employer polls and own collected empirics from interviews with employer representants. The result was presented in multiple steps where the motives was explained from a theorized model of motives to be used for analysing employer motives from a rhetorical and more experience-based perspective. The motives relation with the initial labour market policy purpose was examined and finally a desirable outcome was identified and explained.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.