Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.