Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en komplex psykiatrisk sjukdom som inte endast drabbar individen utan även många i personens närhet. Tillståndet kännetecknas av en ohälsosam fokusering på kropp, vikt och mat. Det är ett påtagligt problem i samhället med ett stort mörkertal där många inte har tillgång till en korrekt behandling, vilket kan öka lidandet för personerna. Sjuksköterskans arbetsuppgift inkluderar att motverka ohälsa och lidande, vilket kräver större kompentens kring AN för att kunna vara ett stöd i individens väg tillbaka till en god hälsa. Det enda sättet att besitta kunskapen är att lyssna på patientens subjektiva upplevelser och erfarenheter.  Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med anorexia nervosa från ett patientperspektiv.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 orginalartiklar, varav 13 är kvalitativa och 2 är kvantitativa. Artiklarna är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultatets artiklar analyserades och kategoriserades i tre huvudkategorier samt sju underkategorier.  Resultat: I huvudkategorin relationen till sjukdomen urskildes det att kontroll, inre konflikt, kroppsbild och återhämtningpåverkades av sjukdomen. I den andra huvudkategorin påverkan på identiteten kunde underkategorierna stigma och isolering urskiljas som bidragande faktorer till en påverkad självbild. I den sista huvudkategorin bli fri från sjukdomen identifierades vårdupplevelse vilket visade på hur processen till tillfrisknande upplevs.  Slutsats: Föreliggande litteraturöversikt visade att individens tillvaro och identitet påverkades negativt på grund av AN. Individen är ansvarig att starta tillfriskningsprocessen, där sjukvårdens roll är att motivera, stötta och hjälpa längs en komplex och jobbig process. Ökad kunskap och förståelse kring individens upplevelser av AN, möjliggör att en holistisk vård kan ges som är bättre anpassad till att möta personens behov. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a complex psychiatric disorder that affects not only the individual but also many people closest to the person. The condition is characterized by an unhealthy focus on the body, weight and food. It is a significant problem in society with a large number of people that are living in the dark with the AN and never treated, where many do not have access to proper treatment, which can increase the suffering of the people. The nurse's task includes preventing ill health and suffering, which requires greater knowledge around AN in order to assist in restoring the individual's health. The only way to possess the knowledge is to listen to the patient's subjective experiences and experiences.   Aim: The purpose was to describe what it is like to live with anorexia nervosa from a patient perspective.  Method: This non-systematic literature review is based on 15 original articles, of which 13 are qualitative and 2 are quantitative. The articles are taken from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment basis. The article's articles were analyzed and categorized into three main categories and seven subcategories.  Results: In the main category the relationship to the disease, it was distinguished that control, internal conflict, body image and recovery were affected by the disease. In the second main category influence on identity, the subcategories of stigma and isolation could be distinguished as contributing factors to an affected self-image. In the last main category of being free from the disease, care experience was identified, which showed how the process of recovery is experienced.  Conclusions: The current literature review showed that the individual's existence and identity were negatively affected due to AN. The individual is responsible for starting the recovery process, where the role of healthcare is to motivate, support and help along a complex and difficult process. Greater knowledge and understanding of the individual's experiences of AN, enables holistic care to be provided that is better adapted to meet the individual's needs.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att syntetisera vuxna personers erfarenheter av dagliga aktiviteter under tillfrisknande från beroendesjukdom. Metoden var en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsstudier, där sökning i CINAHL, PubMed, Scopus samt Web of Science resulterade i 11 artiklar som granskades och därefter analyserades genom tematisk analys. Resultatet bestod av två tolkande teman; ”Tillfrisknandeprocessen innebär utmaningar ochförluster i de dagliga aktiviteterna, som kan hindra engagemang och leda till återinsjuknande” och ”Dagliga aktiviteter fyller en både stödjande och utvecklande funktion i ett tillfrisknande, där både aktivitetsmönster och engagemang förändras över tid” samt fem beskrivande teman. Konklusion: Det finns flera hinder för aktivitetsengagemang under tillfrisknandet. Svårigheter att hantera vardagen samt avsaknad av meningsfulla aktiviteter riskerar att resultera i försämrad hälsa och återfall. De dagliga aktiviteterna har stor betydelse för tillfrisknande från beroendesjukdom genom att ge struktur, nya sammanhang, mål och meningsfullhet. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka erfarenheterna i en svensk kontext ochutifrån resultatet föreslås även att befintliga arbetsterapeutiska gruppinterventioners användbarhet och effekt provas för aktuell målgrupp. / Abstract The aim for this study was to synthesize adults´ experiences of daily activities during recovery from substance use disorder. Method: A systematic literature review was conducted, where a search in CINAHL, PubMed, Scopus and Web of Science resulted in 11 articles that were reviewed and analyzed through thematic analysis. Result consisted of two interpretive themes: “The recovery process involves challenges and losses in daily activities, which can hinder engagement and lead to relapse” and “Daily activities have both a supporting and developing function in recovery, where activity patterns and engagement changes over time” and five descriptive themes. Conclusion: There are several barriers to activity engagement during recovery. Difficulties in managing everyday life as well as a lack of meaningful activities risk resulting in poorer health and relapse. The daily activities are of great importance for recovery from addiction disease by providing structure, new contexts, goals and meaningfulness. Further research is recommended to examine experiences in a Swedish context and based on the results it is also suggested that existing occupational therapy group interventions are tested and developed to fit the needs of people with addiction disease.

Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.

Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Vetenskapliga, empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för studien. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån tre olika teman: känsla av delaktighet, känsla av begränsningar och känsla av otillräcklighet. Diskussion: Sjuksköterskan bör vara professionell i mötet med patienten. Kommunikation, undervisning och en helhetssyn av personens upplevelse av sin livssituation ligger till grund för personens vård och behandling. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för att kunna förebygga komplikationer. / Background: Diabetes is one of the leading causes of vision loss and blindness. Since the prevalence of diabetes is increasing, the sight-related complications are a growing global health problem. A better understanding of how people with diabetic retinopathy are experiencing vision loss that affects their daily may be helpful in meeting with these people. Purpose: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with diabetic retinopathy. Method: The study was conducted as a general literature review. Scientific, empirical studies using qualitative and quantitative approach is the basis for the study. Results: The results are reported from three different themes: sense of ownership, sense of limitations and feelings of inadequacy. Discussions: Nurse should be professional in the meeting with the patient. Communication, education and a holistic view of the person's experience of their lives is the basis for the person's care and treatment. It is important with health promotion efforts to prevent complications.

Syftet med studien var att beskriva användning av strategier och den betydelse de har för engagemang i aktivitet hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada. En kvalitativ litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen skedde via sökning i lämpliga databaser utefter studiens syfte. Totalt 15 artiklar inkluderades till denna litteraturstudie. Insamlat data analyserades efter Fribergs anvisningar för kvalitativa litteraturstudier. Resultatet presenteras under ett övergripande tema; ”Strategier för engagemang i aktivitet” som innefattar de fyra huvudkategorierna ”Planering av aktiviteter i vardagen”, ”Selektera och prioritera aktiviteter utefter situation och sammanhang”, ”Planera det specifika utförandet” samt ”Omgivningens stöd för engagemang i aktiviteter”. Studien påvisade att personer med förvärvad hjärnskada använde sig av flera olika strategier för att möjliggöra engagemang i aktivitet men dess betydelse för individen skilde sig åt. Vissa strategier innebar att personerna själva kunde bemästra aktiviteter, medan andra strategier omfattade stöd från omgivning och personer i deras närhet för engagemang i aktiviteter. Samtidigt som stöd av andra personer främjade engagemang kunde detta upplevas som ett hinder för självständighet i aktivitet. Att planera sina aktiviteter kunde även förvärra symtom från skadan. Att tillämpa strategier kunde således medföra en problematik i aktivitet. Att samla denna kunskap har betydelse för det fortsatta arbetet inom arbetsterapi i att utforma mer precisa och individanpassade interventioner för personer med förvärvad hjärnskada och därmed bidra till en förbättrad rehabilitering. / The purpose of this study was to describe the use of strategies and its meaning for the engagement in activity for adults with acquired brain injuries. A qualitative study where used as method and 15 articles where included in this study. The collected data has been analyzed using Friberg’s suggestion for studying qualitative studies. The result is presented under an overall theme "Strategies for engagement in activities", which includes the four main categories “Planning of activities in the everyday”, “Select and prioritize activities according to the situation and context”, “Planning of the specific performance” and “The support from others for engagement in activities”. The study showed that people with acquired brain injury were using many strategies to enable engagement in activities but the value for the individual differed. Some strategies meant that the individuals independently were able to master activities, while other strategies included support from people in their environment for engagement in activities. While support from other people improved engagement, it could be perceived as a hindrance to independence in activity. Planning activities could also exacerbate their symptoms from injury. To apply strategies could thus cause problem in activity. This knowledge is important for the continued work in occupational therapy in designing more precise and individualized interventions for people with acquired brain injury and thereby improve rehabilitation.

Bakgrund: Ögonsjukdomar och nedsatt syn är ett folkhälsoproblem som förväntas att öka runt om i världen. Den främsta orsaken till synnedsättning och blindhet är ögonsjukdomar där några av de vanligaste är katarakt, åldersrelaterad makuladegeneration, glaukom och retinopati. Synnedsättning kan skapa fysiska och psykiska följder i det dagliga livet, exempelvis isolering, ökad risk för skador och minskad självständighet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med synnedsättning och hur detta påverkar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie har genomförts med induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed där 12 artiklar valdes ut som utgör grunden för uppsatsens resultat. Bearbetningen av den insamlade datan genomfördes med stöd av en innehållsanalys. Resultat: Det framkom att personer med nedsatt syn upplevde att synnedsättningen hade en betydande inverkan på de dagliga aktiviteterna. Detta visade sig genom att svårigheter uppstod vid vissa aktiviteter, såsom matlagning och mobilisering. Detta medförde att strategier skapades för att underlätta aktiviteterna. Situationen medförde även olika känslor, både positiva och negativa. Konklusion: Resultatet kan bidra med betydande kunskap kring hur personer med synnedsättning upplever aktiviteter i det dagliga livet, vilket är användbart för sjuksköterskan för att kunna tillämpa god omvårdnad och personcentrerad vård. / Background: Eye diseases and impaired vision are a public health problem that is expected to increase around the world. The main causes of visual impairment and blindness are eye diseases where some of the most common are cataract, age-related macular degeneration, glaucoma and retinopathy. Visual impairment can create physical and mental consequences in daily life, such as isolation, increased risk of injury and reduced independence. Purpose: The purpose was to highlight people's experience of living with visual impairment and how this affects the performance of activities in daily living. Method: A literature study has been conducted with an inductive approach. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed where 12 articles were selected which formed the basis for this essays result. Results: It was found that people with impaired vision experienced that visual impairment had a significant impact on daily activities. This was evidenced by the fact that difficulties arose for example with cooking and mobilisation. This resulted in strategies that were created to facilitate activities. The situation also led to different emotions, both positive and negative. Conclusion: The results can contribute knowledge about how people with visual impairment experience activities in daily living, which is useful for better nursing and person-centered care.

Abstrakt   Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en progressiv, långvarig och systemisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av fluktuerande symtom som smärta, trötthet och svullna leder. Sjukdomen kan lindras men inte botas. RA är ett folkhälsoproblem, där den vanligaste åldern för utbrott är vid 40 års ålder och uppåt. Sjukdomsaktiviteten har stor inverkan på de drabbade individerna och deras förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet. Många känner sig begränsade av smärtan. Upplevelsen av smärta gör att många personerna blir socialt isolerade, då de inte längre kan ägna sig åt de aktiviteter som de upplever som meningsfulla. Många påverkas i sitt arbete, då sjukdomen orsakar både smärta samt minskad handstyrka.  Syftet: I denna studie var syftet att genom en Scoping review kartlägga vad tidigare forskning säger om smärtans påverkan på dagliga aktiviteter hos personer med Reumatoid Artrit.    Metod: Studien är utformad som en scoping review. Artiklarna var framtagna i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Totalt inkluderades 14 artiklar i studien.    Resultat: Forskningsresultaten indikerar att personer med RA begränsas i sina dagliga aktiviteter på grund av smärtan. Trots detta väljer många personer att delta i olika aktiviteter som en distraktion från smärtan. De hittar andra alternativa sätt att utföra aktiviteterna på för att få aktiviteterna att fungera för dem. En stöttande omgivning och en tillåtande miljö visar sig ha en positiv inverkan på aktivitet engagemanget och kan minska begränsningarna.   Slutsats: Att leva med RA kan vara en utmaning, smärta begränsar personer från att delta i aktiviteter de upplever som meningsfulla. Detta kan leda till social isolering och ibland tvingas personer med RA att gå i förtidspension eftersom de inte klarar av att utföra sina arbetsuppgifter.  Nyckelord: Aktiviteter i dagliga livet, Arbetsterapi, Reumatoid artrit, RA, Smärta. / Abstract  Background:    Rheumatoid arthritis (RA) is a progressive, chronic, and systemic autoimmune disease characterized by fluctuating symptoms such as pain, fatigue, and swollen joints. The disease can be relieved but not cured. RA is a public health problem, with the most common age of the outbreak being 40 years and older. Disease activity has a significant impact on affected individuals and their ability to perform daily activities. Many feel limited by pain. The experience of pain causes many individuals to become socially isolated, as they can no longer engage in the activities they find meaningful. Many are affected in their work, as the disease causes both pain and decreased hand strength.   Aim: The aim of this study v is to map what previous research says about the impact of pain on daily activities in people with the diagnosis Rheumatoid Arthritis.    Method: The study is a scoping review. The articles were produced in the databases Cinahl, Medline and PsycInfo. A total of 14 articles were included in the study.    Results: The research results indicate that individuals with RA are limited in their daily activities due to pain. Despite this, many individuals choose to participate in different activities as a distraction from the pain. They find alternative ways to engage in occupations/activities.  A supportive environment and permissive setting have been shown to have a positive impact on activity engagement and can reduce limitations.   Conclusion: To live with RA can be a challenge and it is clear how pain limits people from engaging in activities that they consider meaningful and/or give them joy. This can contribute to social isolation and sometimes individuals are forced to take early retirement because they can not perform their work tasks anymore.   Key words: Activities in daily life, Occupational therapy, Pain, Rheumatoid arthritis, RA.

Bakgrund: En stomi är en kirurgisk åtgärd där tarmen läggs upp och bildar en öppning på magen. Denna åtgärd resulterar i att elimination sker via denna öppning, och ändrar därför kroppsfunktionen. Det finns många orsaker till varför en stomi anläggs och det är inom sjuksköterskans arbetsområde att stödja patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar från två olika databaser, PubMed och CINAHL Complete användes. En granskning och analys av artiklarna utfördes utifrån Friberg. Resultat: Efter tematiseringen identifierades två huvudteman en förändrad vardag och psykisk hälsa med två underteman i varje. I resultatet framkom det att en stomi påverkade vardagen både fysiskt och psykiskt samt att personer med stomi upplevde ökat behov av stöd från vården efter stomioperationen. Slutsats: En stomi kan innebära både fysiska och psykiska konsekvenser. Avsaknad av stöd och information kan upplevas, vilket i sin tur kan påverka vardagen negativt. / Background: An ostomy is an intestinal opening placed on the abdomen through a surgical procedure. This procedure results in elimination passing through the opening and changes bodily functions. There are many reasons why a stoma is placed and it is within the field of nursing to support the patient. Aim: To describe adults’ experiences of living with a stoma Method: A literature review was performed using both qualitative and quantitative articles found on PubMed and CINAHL Complete. The articles were examined and analyzed to then form a base for the result. The control was performed with the support of Friberg. Results: When the thematization was completed, two main headings were formed; a changed everyday life and mental health. Each theme had two subheadings. In the results it appeared that the ostomy has both physical and psychological effects and that people with a stoma are in need of support from the healthcare, after the surgery.​ Conclusions: An ostomy can result in both physical and psychological consequences. An absence of support and information can be experienced and this can have a negative influence in daily life.

In this bachelor’s thesis, the development and construction of a soft exoskeleton for a human hand is described.The purpose of the project includes evaluating what type of exoskeleton that is most suitable for aiding the user inactivities of daily living and how this exoskeleton can be constructed in order to increase grip strength in the human hand. In addition, the prototype should be portable and not inflict any harm on the user. The necessary theoretical research is thoroughly conducted followed by the construction of the final prototype. The purpose of the project is achieved, resulting in a flexible, portable and safe exoskeleton which with satisfaction can aid the user in its activities of daily living. However, this prototype is limited to exclusively include the thumb and index finger, and in further work the prototype can be developed to include all five fingers of the human hand. / I detta kandidatexamensarbete behandlas utvecklingen och konstruktionen av ett mjukt exoskelett för den mänskliga handen. Syftet med projektet är att undersöka vilken typ av exoskelett som passar bäst för att hjälpa användaren med aktiviteter i det dagliga livet, samt hur detta exoskelett kan konstrueras för att förstärka greppet i handen. Prototypen ska även vara bärbar och inte skada användaren. Den nödvändiga teorin presenteras, följt av konstruktionen av den slutgiltiga prototypen. Syftet med projektet uppfylls och resulterar i ett flexibelt, portabelt och säkert exoskelett som kan hjälpa användaren med aktiviteter i det dagligalivet. Dock är denna prototyp begränsad till att endast inkludera styrning av tummen och pekfingret, och prototypenkan således i framtida arbeten utvecklas till att inkludera samtliga fem fingrar på den mänskliga handen.

Syftet är att analysera självbiografier och sammanställa meningsfulla strategier som vuxna med ADHD använder för att hantera vardagen. Som metod valdes en litteraturbaserad kvalitativ metod. För att välja ut vilka självbiografier som kunde besvara studiens syftet gjordes en avancerad sökning via Libris. Fem böcker valdes ut och vid bearbetning av självbiografierna så användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar genomgående fler gemensamma nämnare av strategier än det som tydligt skiljer sig åt hos personerna i självbiografierna. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med nio underkategorier. “Strategier för att organisera, strukturera och planera både digitalt och på lappar” beskrivs som en viktig strategi både i vardagen och på arbetet. “Strategier för att utveckla sig själv” beskrivs som något väldigt viktigt för dessa personer. Det innefattar både stödet från anhöriga och att ta del av andra personers erfarenhet av ADHD. “Strategier för att lindra symtom” sammanfattar personernas behov av att få utlopp för sin kreativitet och rastlöshet. Slutsatsen är att resultatet ger en samlad bild utifrån personernas upplevda erfarenheter och perspektiv. Studien ger kunskap om meningsfulla strategier som vuxna personer med ADHD använder i sin vardag. Strategierna är användbara för vuxna personer med ADHD samt för att arbetsterapeuten och annan vårdpersonal ska kunna utforma effektiva och personcentrerade interventioner. / The aim is to analyze autobiographies and compile meaningful strategies that adults with ADHD use to manage everyday life. A literature-based qualitative method was chosen as the method. In order to select which autobiographies could answer the purpose of the study, an advanced search was made via Libris. Five books were selected and when processing the autobiographies, a qualitative content analysis was used. The results consistently show more common denominators of strategies than what clearly differs in the people in the autobiographies. The analysis resulted in three main categories with nine subcategories. "Strategies for organizing, structuring and planning both digitally and on notes" is described as an important strategy both in everyday life and at work. "Strategies to develop yourself" are described as something very important for these people. It includes both support from relatives and sharing other people's experience with ADHD. "Strategies to relieve symptoms" summarizes the person's need to vent their creativity and restlessness. The conclusion is that the results provide an overall picture based on the people's perceived experiences and perspectives. The study provides knowledge about meaningful strategies that adults with ADHD use in their everyday lives. The strategies are useful for adults with ADHD and for the occupational therapist and other healthcare professionals to be able to design effective and person-centered interventions.