<p>I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.</p>

I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke är en vanlig dödsorsak i Sverige. En stroke kan resultera i biologiska,psykologiska och sociala konsekvenser för individen. Rehabilitering efter stroke syftar till attåtervinna och bibehålla funktioner. Fysioterapeuter behöver ha hänsyn till delarna av denbio-psyko-sociala modellen vid rehabilitering. Coping är ett begrepp som används för attbeskriva hur en individ hanterar krav i stressfulla situationer. Copingstrategier vid strokevarierar mellan individer och hur det påverkar rehabilitering är outforskat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av hur patienterscopingstrategier påverkar rehabiliteringen efter stroke. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex fysioterapeuter som rekryterats genombekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och data analyserades medinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier med 16 underkategorier. “Lära nytt ochframåtanda gynnsamt”, “Uppgivenhet, nostalgi och överambition hämmar”,“Avståndstagande hämmar”, “Att vända sig till socialt stöd har två sidor”, “arbetsliv- ochträningserfarenhet har betydelse”, “Mental och psykologisk kapacitet en förutsättning föranpassning”. Slutsats: Studien har bidragit till en förståelse om hur emotionsfokuserad- ochproblemfokuserad coping kan påverka strokerehabilitering positivt och negativt enligtfysioterapeuter. Resultatet visar även hur rehabilitering kan påverkas av samtliga delar avden biopsykosociala modellen och vikten av att ta hänsyn till dessa underrehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Beteendemedicin, Biopsykosocialt perspektiv, Cerebrovaskulär sjukdom,Fysioterapi, Psykologisk anpassning. / ABSTRACT Background: Stroke is a common cause of death in Sweden. Stroke can result in biological,psychological, and social consequences for the individual. Rehabilitation after a stroke aimsat recovering and maintaining functions. Physiotherapists should consider the elements ofthe bio-psycho-social model in rehabilitation. Coping is a term used to describe how anindividual handles demands in stressful situations. Coping strategies that stroke patients usevary between individuals and how it affects rehabilitation is unexplored. Aim: The aim of the study is to describe physiotherapists' experiences of how patients'coping strategies affect rehabilitation after stroke.Method: A qualitative interview study with six physiotherapists who were recruited througha choice of convenience. Semi-structured interviews have been applied and data have beenanalyzed with content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in six categories with 16 subcategories. "Learning new things andforward-thinking favorable", "Resignation, nostalgia and over-ambition inhibit", "Distancinginhibits", "Turning to social support has two sides", "Working life and training experiencematters", "Mental and psychological capacity a prerequisite for adaptation". Conclusion: The study has contributed to an understanding of how emotion- and problem-focused coping can affect stroke rehabilitation positively and negatively according tophysiotherapists. The results also show how rehabilitation can be affected by all elements in thebiopsychosocial model and the importance of taking these into account in rehabilitation. Key words: Behavioral medicine, Biopsychosocial perspective, Cerebrovascular disease,Physiotherapy, Psychological adaptation.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som i dagsläget saknar botemedel. Orsak till uppkomst av sjukdomen är i dagsläget ej klarlagt, dock verkar genetiska och ärftliga faktorer ha betydelse. Sjukdomen med sitt snabba förlopp innebär ofta ett ansenligt lidande för den drabbade. Genom att belysa personers upplevelser av att leva med ALS kan sjuksköterskan få förståelse och därav möjlighet att bättre anpassa omvårdnaden. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt och integrerad analysmetod användes för analys av forskningen. Pubmed, PsycINFO och CINAHL var databaser som nyttjades för inhämtning av artiklar. Litteraturöversikten grundades utifrån 15 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas formulär för kvalitetsgranskning. Resultat  Tre huvudkategorier framkom ur analysen; “Upplevelse av en förändrad livssituation”, “Upplevelse av maktlöshet” samt “Upplevelse av hanterbarhet”. Studiens resultat visade en universell upplevelse av lidande hos personer med ALS. Likväl framkom att upplevelsen av att leva med ALS var påverkbar, både i positiv och negativ bemärkelse, av faktorer som tillämpning av hanteringsstrategier. Ett samband mellan upplevelsen av att leva med ALS och befintlig livssituation, ålder samt kön påvisades. Slutsats Personers gemensamma och skilda upplevelser av att leva med ALS åskådliggörs i denna litteraturöversikt. Lidandet är otvivelaktigt en genomgående del i individens upplevelse men vad som också beskrivs är det som kan bringa ljus i tillvaron. Sjuksköterskans viktiga roll i detta kan inte nog understrykas och genom dessa upplevelser samt med ett personcentrerat förhållningssätt kan omvårdnaden utformas bättre. / Background Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurological disorder that currently has no cure. The origin of the disease is currently not clear, however, genetic and hereditary factors seem to be of importance. The disease, with its rapid progression, often means considerable suffering for the afflicted. By shedding light on the experiences of people living with ALS, nurses can gain a deeper understanding and therefore provide better nursing care. Aim The purpose of this literature review was to focus on people's experiences of living with the disease amyotrophic lateral sclerosis (ALS). Method The study was carried out as a literature overview and the integrated analytical method was used for the analysis of the research. Pubmed, PsycINFO and CINAHL were databases used for the collection of articles. The study was based on 15 scientific articles that were reviewed using Sophiahemmets University's quality review form. Results Three main categories emerged from the analysis: "Experience of a life-changing situation", "Experience of powerlessness" and "Experience of manageability". The study results showed a universal experience of suffering in people diagnosed with ALS. Nevertheless, it emerged that the experience of living with ALS was avoidable, both in a positive or negative sense by factors such as the application of management strategies. A link between the experience of living with ALS and the existing life situation, age and gender was demonstrated. Conclusions People's shared and different experiences of living with ALS are illustrated in this literature review. Suffering is undoubtedly a consistent part of the individual experience, but what is also described is what can bring light to life. The important role of the nurse cannot be emphasized enough and through these experiences and with a person-centered approach, nursing can be better designed.

<p>Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient. Syftet med studien är att belysa de livsförändringar som kan uppkomma i det dagliga livet hos äldre i samband med akuta höftfrakturer. Metoden var en litteraturstudie på 16 artiklar publicerade mellan 1998-2008. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Resultatet visade att vanliga följdsjukdomar efter höftfrakturer var depressioner, undernäring, minnesnedsättningar och rädsla för att åter falla. Socialt kunde man bli isolerad och få ge upp tidigare intressen. Livet förändrades hemma. Den känslomässiga upplevelsen av en akut höftfraktur var av stor betydelse för läkningsprocessen. Depressioner eller sänkt sinnesstämning verkar prägla många gamla efter ett akut höftfraktur. För att komma igen efter en akut höft fraktur spelar en mängd olika faktorer in. Vem man är, hur man bor och vilket socialt liv man för, hur man blir bemött och i vilken mån man har tillgång till hälsovård. Fallpreventiva program fungerar om man känner till hur människor tänker vid förändringar i livet.</p>

Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient. Syftet med studien är att belysa de livsförändringar som kan uppkomma i det dagliga livet hos äldre i samband med akuta höftfrakturer. Metoden var en litteraturstudie på 16 artiklar publicerade mellan 1998-2008. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Resultatet visade att vanliga följdsjukdomar efter höftfrakturer var depressioner, undernäring, minnesnedsättningar och rädsla för att åter falla. Socialt kunde man bli isolerad och få ge upp tidigare intressen. Livet förändrades hemma. Den känslomässiga upplevelsen av en akut höftfraktur var av stor betydelse för läkningsprocessen. Depressioner eller sänkt sinnesstämning verkar prägla många gamla efter ett akut höftfraktur. För att komma igen efter en akut höft fraktur spelar en mängd olika faktorer in. Vem man är, hur man bor och vilket socialt liv man för, hur man blir bemött och i vilken mån man har tillgång till hälsovård. Fallpreventiva program fungerar om man känner till hur människor tänker vid förändringar i livet.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Flertalet kvinnor som har genomgått ingreppet mastektomi i samband med bröstcancer drabbas av psykisk ohälsa. Uppfattningen om att förlora ett bröst skiljer sig för varje enskild individ. En del kvinnor upplever ingreppet som en lättnad då de blir av med den sjuka kroppsdelen, andra upplever ingreppet som ett hot mot deras identitet och kan förändra deras självuppfattning. Kvinnornas livskvalité kan påverkas negativt av en mastektomi, därför behövs kunskap om strategier för att hantera den förändrade livssituationen. Syfte: Att beskriva strategier som mastektomerade kvinnor vid bröstcancer använder sig av för att hantera sin livssituation och främja god livskvalité. Metod: En litteraturöversikt med integrerad design. Grundad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkommer i denna studie att de tre nyckelfynd som bidrar till att mastektomerade kvinnor kan hantera sin livssituation och främja god livskvalité är: Att skapa meningsfullhet i tillvaron, att använda sig av stöd från omgivningenoch att anpassa sig. Dessa nyckelfynd innefattar sex olika strategier som kvinnor använder sig av. Dessa strategier är: att söka tilltro i religion, att känna samhörighet, att få stöd från familjen, att få stöd utifrån, att använda sig av avledande strategier och att använda sig av inre resurser. Slutsats: Resultatet i denna studie indikerar att kvinnor som finner strategier för att hantera sin livssituation får goda förutsättningar att bemöta utmaningarna som en mastektomi kan innebära. Ur ett omvårdnadsperspektiv kan sjuksköterskans kunskap om dessa strategier vara ett hjälpmedel i mötet med dessa kvinnor för att främja deras livskvalité.

Bakgrund: ALS är en obotlig neurologisk sjukdom som leder till försvagning av muskler efter en nedbrytande process i nervsystemet. Det finns en ärftlig komponent, men i många fall går det inte att fastställa orsaken bakom sjukdomens uppkomst. Att diagnostiseras med en obotlig sjukdom där kroppsliga funktioner avtar samtidigt som de kognitiva förmågorna och känseln består innebär ofta ett stort lidande för patienterna. Att beskriva patienters erfarenheter av sjukdomen kan öka förståelsen och skapa en möjlighet att närma sig lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa återfanns i databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas formulär för kvalitetsgranskning och analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier: “Upplevelsen av maktlöshet”, “Upplevelsen av att vara en börda” och “Upplevelsen av att anpassa sig till en ny tillvaro”. I resultatet framkom att patienter med ALS upplevde ett lidande som de själva beskrev i olika termer, men likaså återgav de positiva erfarenheter och hur dem utvecklade strategier för att hantera sin nya tillvaro. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver hur patienter med ALS hanterar sin verklighet, vilket till viss del skiljer sig åt. Lidandet som patienterna upplever kan bli del av personlig utveckling, samtidigt som risken finns att hela livsperspektivet påverkas negativt om patienterna fastnar i lidandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra patienters lidande och litteraturöversikten upplyser om hur ett personcentrerat förhållningssätt, som bland annat innefattar lyhördhet till hur patienterna upplever sin tillvaro, kan bidra till detta. / Background: ALS is an incurable neurological disease that leads to muscle deterioration following a degrading process in the nervous system. There is a hereditary component, but in many cases it is not possible to determine the cause behind the onset of the disease. Being diagnosed with an incurable disease in which bodily functions decline at the same time as the cognitive abilities and tactile sense remains often results in great suffering for the patients. Describing patients' experiences of the disease can increase understanding and create an opportunity to approach suffering. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is a literature review based on 15 articles. These were found in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed with the use of Sophiahemmets Högskola's form for quality review and were analyzed through integrated analysis. Results: From the analysis three categories appeared: “The experience of powerlessness”, “The experience of being a burden” and “The experience of adapting to a new existence”. The results showed that patients with ALS experienced suffering that they themselves described in different terms, but they also portrayed positive experiences and how they developed strategies to manage their new situation. Conclusions: This literature review describes how patients with ALS manage their reality, which differs to some extent. The suffering that the patients experience may be part of personal development, while there is a risk that the entire life perspective will be adversely affected if the patients become stuck in the suffering. The nurse plays an important role in relieving patients suffering and the literature review informs how a person-centered approach, which includes, among other things, responsiveness to how patients experience their lives, can contribute to this.