More than half a million people in Sweden are affected by some sort of disability. During recreational activities in nature areas, these people might encounter difficulties such as inadequate accessibility. The Swedish society requires that all citizens should have the same possibilities. The purpose of this thesis is to improve the accessibility for people with disabilities. The aim is to examine occurring flaws in accessible nature reserves and suggest possible improvements.The questions that will be answered are as follows:• What flaws do accessible nature reserves have, and how do they affect the visitors?• What improvements can be made in nature reserves to increase accessibility?To answer the questions, a case study was done, where five different nature areas were visited. During the case study, various flaws in the accessibility were observed and analysed. Prior to the case study, requirements and scientific research regarding accessibility was studied. Using this, suggestions for improving the accessibility were made. . Most of the improvements that could be made in the studied nature reserves were presumed to be applicable in other nature reserves in Sweden.With the case study in mind, the accessibility was considered in need of various improvements. The accessibility was studied from three out of four of the Swedish disability association’s categories; physical, communicative, and informative accessibility. The flaws that were encountered in the studied areas were due to incorrect design, or insufficient maintenance. Most of the flaws could be corrected in simple ways, but the flaws that were due to incorrect design or planning would require more work. After the case study it was discovered that supposedly “accessible” trails, according to different websites, had varying levels of accessibility. An accessible recreational area will benefit all types of visitors, not only people with disabilities. It will be more convenient and enables visits with strollers. An area cannot be made accessible for all types of visitors, but can be made accessible for as many visitors as possible. / Över en halv miljon människor i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. Vid vistelse i naturen blir det besvärligt för människor med funktionshinder att ta sig fram. Vårt samhälle ställer krav på att alla människor ska kunna leva med samma förutsättningar. Syftet med detta arbete är att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder. Målet är att undersöka vilka brister som finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat och ge förslag på förbättringar.Frågorna som besvaras i rapporten är följande:• Vilka brister finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat, och hur påverkar de besökarna?• Vilka förbättringar kan göras för ökad tillgänglighet i naturreservat?För att besvara frågorna genomfördes en fallstudie i form av platsbesök, där fem olika naturområden undersöktes. Under fallstudien observerades och analyserades brister i tillgängligheten. Som grund till fallstudien studerades krav på tillgänglighet och forskning inom området. Med kunskapen från litteraturstudien föreslogs förbättringar som hade kunnat göras för att öka tillgängligheten. Förbättringarna som kunde göras i de undersökta naturreservaten förmodades generellt kunna appliceras i andra tillgänglighetsanpassade naturreservat runtom i landet.Efter fallstudien bedömdes tillgängligheten kunna förbättras inom flera områden. Tillgängligheten undersöktes utifrån tre av handikappförbundens fyra perspektiv på tillgänglighet; fysisk, kommunikativ, och informativ. Bristerna som hittades i reservaten fanns på grund av felaktig utformning eller dåligt underhåll. De flesta av bristerna kunde avhjälpas med enklare lösningar, men det som var felaktigt planerat eller utformat skulle vara svårt att åtgärda i efterhand. Från undersökningen av naturreservaten upptäcktes även att leder som enligt webbsidor skulle vara rullstolsanpassade hade varierande nivå av tillgänglighet. Ett tillgänglighetsanpassat naturreservat gynnar alla besökare, inte bara personer med funktionsnedsättning. Det blir bekvämare att vistas i och möjliggör exempelvis vistelse med barnvagn. Ett område kan inte göras tillgängligt för alla, men kan alltid göras tillgängligt för fler besökare.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga?    Metod  Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.   Resultat  Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.     Slutsats  Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a).

Det här kandidatarbetet är baserat på en fallstudie av tillgänglighet på allmänna gångstråk i Ronneby. Uppsatsen ämnar till att undersöka vad som påverkar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, genom att undersöka utvalda gångstråk mellan allmänna samhällsfunktioner i Ronneby. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan personer med funktionsnedsättning och den byggda miljön i ett urbant sammanhang. För att kunna svara på problemformuleringen "Vad påverkar tillgängligheten på gångstråk för personermed funktionsnedsättning?" och "Hur tillgängliga är gångstråken mellan allmänna samhällsfunktionerför personer med funktionsnedsättning?" genomförs en systematisk och en deltagande observation på utvalda gångstråk i Ronneby mellan målpunkter som kan räknas som allmänna samhällsfunktioner. Analysen utgår från två perspektiv, personer med nedsatt rörelseförmåga som inkluderar personer som använder rullstol, rullator, käpp, kryckor eller inga hjälpmedel, samt personer med nedsatt synsom inkluderar blinda och synskadade personer. Av analysen framgår det olika faktorer som påverkar tillgänglighet, som vilket underlag gångbanan har, om det finns ledstråk att följa, vilken utformning övergångsställen har, om nivåskillnader är överbyggda, vilken bredd gångbanan har, samt om det finns belysning. Vad som anses vara tillgängligt visar sig skilja mellan de två grupperna som analysen utgår från, och huruvida gångstråken är tillgängliga handlar främst om för vilken grupp i samhället som det planeras för.

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment. Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen. Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur. Därför har jag satt mig in i problematiken funktionsnedsättningar och försökt skapa en miljö som har tillgänglighet med i början av processen för att integrera det i arkitekturen. Där av titeln "Tillgänglig estetik".

Detta utvecklingsarbete syftar till att, i skolans närmiljö under pedagogisk ledning, skapa rastaktiviteter där vill vi öka elevernas chans till motorisk träning. Vårt arbete riktades mot en elevgrupp med barn från förskoleklass till årskurs tre. Skolans förutsättningar att bedriva motorisk träning under den ordinarie undervisningen i Idrott och Hälsa var ett utvecklingsområde som uppdagades under tidigare verksamhetsförlagd utbildning och blev grunden till projektet. Projektet varade under tre veckor och innehöll sammanlagt sex aktiviteter under pedagogisk ledning i skolans befintliga närmiljö. Att delta i projektet var frivilligt och ett erbjudande till motorisk träning, målet var inte att mäta eller bedöma elevernas prestation. Genom hela projekttiden, under planering och förabete samt efter avslutade aktiviteter, hölls intervjuer med både lärare och elever. Intervjuerna dokumenterades tillsammans med våra egna observationer. Rörelseförmågans plats i skolan, utomhusmiljöns effekter på hälsan samt pedagogisk struktur har genomgående varit begrepp vi förhållit oss till. Resultatet av vårt genomförda projekt visar att elevernas rörelseförmåga kopplat till de specifika aktiviteterna förbättrats, att påstå att projektet fått någon större inverkan på deras generella motoriska förmåga kan vi dock inte utifrån genomfört projekt påvisa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers kroppsmedvetenhet i accelerationslöpning med utgångspunkt i variationsteorin och sociokulturellt lärande. Följande frågeställningar formuleras:1. Vilka upplevelser får elever av att erfara en variation av sina kroppsdelars läge och rörelser i löpning?2. Vilken grad av kroppsmedvetenhet representerar upplevelserna?3. Vilka aspekter urskiljer eleverna i sin löpning?Tidigare forskning har visat att steglängden (Nagahara, Matsubayashi, Matsuo och Zushi, 2014), kroppshållningens läge (Kugler & Janshen, 2010) och armarnas rörelser (Grant et al. 2003) är avgörande för accelerationsförmågan. Det finns ett värde i att eleverna får möjlighet att urskilja dessa aspekter varpå dessa varierades. Eleverna lyckas inte bara urskilja dessa aspekter utan nästan hur hela kroppen arbetar i accelerationen. Elevernas utsagor visar sammantaget tre grader av kroppsmedvetenhet. Upplevelser om rumsliga relationer handlar om att urskilja hastigheten genom hur snabbt fasta hållpunkter närmas och passeras. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelser handlar om att urskilja den fysiska formen, vilken position kroppsdelar hålls i och hur dessa arbetar i accelerationen. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelsers påverkan på löpningen är en progression av föregående och handlar om att urskilja kroppsdelars påverkan på löpningen. Här hamnar den största andelen av elevernas utsagor vilket visar att eleverna är duktiga på att resonera om sina rörelser på ett fördjupat vis. Kroppshållningens läge och lutning framåt är den aspekt som fått högst antal utsagor och urskilda aspekter i kategorin om påverkan på löpningen. Det kan tolkas som att eleverna erfar kroppshållningen som allra viktigast i accelerationen. Eleverna lyckas urskilja nya aspekter under avslutande diskussion när de får resonera och fördjupa sig tillsammans. En del elever som uttryckligen inte har erfarit någonting kan känna igen sig i det som sägs och bidra till diskussionen. Det visar att sociokulturellt lärande är framgångsrikt för att få elever att bli kroppsligt medvetna. Eleverna har inte lyckats urskilja fotisättningens läge i förhållande till kroppen, för hur den aspekten kan varieras framgångsrikt krävs det mer forskning kring.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt på allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats. Den teoretiska utgångspunkten för studien är barndomssociologin där problematiseringen behandlas utifrån begreppen plats, fysisk-, social- och självständig mobilitet. Metodvalet ligger i grund i en kvalitativ studie i form av enkäter som riktas mot verksamma pedagoger i förskola. Studien resulterade att begreppet allsidig rörelseförmåga är mångtydigt och pedagogers förhållningssätt till rörelse varierar utifrån tidigare kunskap och erfarenheter. En ökad medvetenhet om platsens betydelse för allsidig rörelse ligger i grund för vidare utveckling för barns rörelseförmåga är även något vi tolkar utifrån vårt material.

Denna studies syfte var att undersöka hur forskare inom idrott och hälsa ser pårörelsebegreppet och komplexa rörelser. Forskarna har lite varierande syn på hur begreppetska förstås och användas och oavsett hur de har tolkat begreppen, så kommer nästa problem,vilket har visat sig både inom idrottsämnet och i skolan i allmänhet, nämligen att nå ut medaktuell forskning till verksamma lärare. Studien genomfördes genom semistruktureradekvalitativa intervjuer med fem verksamma forskare inom ämnet idrott och hälsa. De valdes ut,utifrån deras profession. De genomförda intervjuerna kom sedan att analyseras med hjälp avfenomenografin som analysmodell och sedan utifrån teorierna med Ryles och Polanyi tystkunskap och knowing how and konwing what. Det visade sig att det finns färsk forskning iSverige som potentiellt sett skulle kunna vara lärarna till hjälp och där de börjar bena utinnebörden av rörelsebegreppet och komplexa rörelser som också omnämns i våra kursplaner.Det viktiga är sedan att de nya rönen blir tillgängliga för idrottslärarna. Resultatet visar ocksåatt forskarna inte tycker att det är lärarna som är ovilliga till att tillgodose sig ny forskning,men att det är för dåliga förutsättningar runtomkring, och för detta är det flera saker sombehöver förändras.

Syftet med den här studien är att söka kunskap om fritidspedagogers upplevelser kring arbetet med fysisk aktivitet och rörelse på fritidshemmet samt deras egna erfarenheter. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på fyra olika fritidshem. En tematisk analys har sedan gjorts och som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling använts. Resultatet visade att fritidspedagogerna var positivt inställda till fysisk aktivitet och rörelse. Pedagogerna gav egna exempel på hur rörelse kan främjas och hur den hämmas under fritidsverksamheten samt delade med sig av sina egna erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framgår i slutsatsen att informanterna såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade olika erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framkom exempel på vad som både främjar och hämmar fysisk aktivitet och rörelse. De hinder som framkom i materialet berörde miljöns betydelse, engagemanget hos pedagoger och ledning samt vilka möjligheter det fanns för rörelse på arbetsplatsen. Det framkom i analysen att vad som främjar fysisk aktivitet och rörelse främst var rörelseaktiviteter som sker dagligen och samarbetet mellan pedagogerna.

<p>Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde. Det är otryggt, ojämlikt och i grunden odemokratiskt<em>.</em></p><p>Samhället i dagens Sverige är inte tillräckligt tillgängligt för personer med funktionshinder. Dessa människor räknas inte in i olika samhälleliga planeringar utan de kommer i andra hand. När det gäller turism är det ännu värre då dagens turismbransch inte ser funktionshindrade som en målgrupp, vilket leder till att de ansvariga inte tillgängliggör sina turistiska besöksmål tillräckligt mycket. Idag har drygt en miljon av Sveriges befolkning något funktionshinder.</p><p>Bättre tillgänglighet gynnar resmålets eller besöksmålets ekonomi. Därför borde fler aktörer inom turismbranschen tänka på att tillgängliggöra sina anläggningar ännu bättre än vad de redan är. Det gynnar både besökaren och aktören.</p>