Denna studies syfte var att undersöka hur forskare inom idrott och hälsa ser pårörelsebegreppet och komplexa rörelser. Forskarna har lite varierande syn på hur begreppetska förstås och användas och oavsett hur de har tolkat begreppen, så kommer nästa problem,vilket har visat sig både inom idrottsämnet och i skolan i allmänhet, nämligen att nå ut medaktuell forskning till verksamma lärare. Studien genomfördes genom semistruktureradekvalitativa intervjuer med fem verksamma forskare inom ämnet idrott och hälsa. De valdes ut,utifrån deras profession. De genomförda intervjuerna kom sedan att analyseras med hjälp avfenomenografin som analysmodell och sedan utifrån teorierna med Ryles och Polanyi tystkunskap och knowing how and konwing what. Det visade sig att det finns färsk forskning iSverige som potentiellt sett skulle kunna vara lärarna till hjälp och där de börjar bena utinnebörden av rörelsebegreppet och komplexa rörelser som också omnämns i våra kursplaner.Det viktiga är sedan att de nya rönen blir tillgängliga för idrottslärarna. Resultatet visar ocksåatt forskarna inte tycker att det är lärarna som är ovilliga till att tillgodose sig ny forskning,men att det är för dåliga förutsättningar runtomkring, och för detta är det flera saker sombehöver förändras.

I vårt samhälle, i vår roll som lärare förväntas vi tolka, förstå samt lära ut dokument som vi inte är delaktiga i att ta fram. I kursplanen för idrott och hälsa förekommer det en del begrepp som kräver tolkning för att förstås och kunna anpassas i undervisningen. Ett sådant begrepp är komplexa rörelser (årskurs 7–9) eller rörelser av komplex karaktär (gymnasienivå). Det finns kommentarmaterial som erbjuder en vidare förståelse av begreppet men inte på en fördjupad nivå och materialet ger inga exempel på hur bedömning och dokumentation av komplexa rörelser kan ske. Komplexa rörelser är en form av kunskap som elever ska förstå och lära sig för att kunna uppnå ett visst betyg vilket tyder på att begreppet måste ta plats i undervisningen.   Syftet med denna studie är på så vis att förstå kunskap, framför allt kunskapen kring komplexa rörelser och hur detta fenomen ter sig innanför skolans dörrar. Frågeställningen denna studie ämnar att besvara är; Vad är definitionen av komplexa rörelser? Hur använder lärare begreppet komplexa rörelser? Är otydligheten i begreppet komplexa rörelser negativt? Studien bygger på en kvalitativ studie genomförd med tre lärare i ämnet idrott- och hälsa samt sju observationer gjorda på lärare A och lärare B frivilliga elever som sedan transkriberades och tolkades utifrån fenomenografi som vetenskaplig ansats.   I resultatet framkommer det att begreppet är mångtydigt men det är inte nödvändigtvis av negativ karaktär. Detta för att ämnet idrott och hälsa som ämne är just så tolkningsbart så att alla lärare kan skapa sin egen definition och därmed använda komplexa rörelser olika från andra lärare. Detta skapar möjligheter för kreativitet och utmaningar för både lärare och elever

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär? Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär? Metod Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram. Resultat Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank. Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test. Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen. Slutsats Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen. / Aim The aim with this essay is to investigate how six PE teachers asses the students in context to a complex movement structure with a good quality. The questions in this essay are How do four PE teachers interpret the expression "Complex movement structure with great movement quality"? Do the teachers have any mutual frame of reference regarding this knowledge? How do the PE teachers think about the progression from primary school to high-school regarding complex movement structure with great movement quality? Do the PE teachers have any tools to assess the students’ knowledge based on these words? Method Qualitative interviews with half structured questions were used as method in this essay. Six PE teachers from Stockholm participated and the sex was equal. The PCK theory was used as theoretical frame. Results The teachers claimed that many parts in a movement make it complex. Good technique, tactics, good condition and team sports was common examples for a complex movement. The students must, according to the teachers have to know many different movements in different activities before they can call it good movement quality. Measure tools to asses these movements were common among three of the six PE teachers. No one of the teachers had any assessing frame according to complex movements with great quality Individual adaptations, interest and developing movements was common answers according to the progression. Conclusions The teachers’ thoughts about complex movements, progression and quality were in line with previous research. 50% of the teachers had no tools to measure these movements.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur komplexa rörelser förstås, implementeras och framställs i högstadielärares planering och undervisning i ämnet idrott och hälsa. 1. Hur tolkar högstadielärare begreppet komplexa rörelser i idrott och hälsa? 2. Hur realiserar högstadielärare det centrala innehållet och kunskapskravet komplexa rörelser i sin undervisning? Teori och metod Studien har utförts av kvalitativ karaktär. Datainsamling har skett genom fem digitala intervjuer för att besvara syfte och frågeställningar. Utifrån bekvämlighetsurval är samtliga handplockade respondenter utbildade till ämneslärare i idrott och hälsa samt verksamma på högstadiet med fyra månader till drygt två års yrkeserfarenhet. Analysarbetet grundar sig i den hermeneutiska spiralen i relation till vald läroplansteori innefattande transformerings- samt realiseringsarenan. Arenorna syftar till att förstå hur lärare tolkar och realiserar komplexa rörelser i sin undervisning. Resultat Respondenterna transformerar komplexa rörelser till ett brett begrepp och vägen dit ter sig olika. Komplexa rörelser ses som “ett paraply” för all praktisk idrottsundervisning, var på dess innehåll och kunskapskrav också behandlas annorlunda i ämnet. Kollegor och samplanering, med utgångspunkt i styrdokument, är stöttande i planeringsarbetet av komplexa rörelser. Kommunikation till elever av begreppet utförs på olika sätt. Lärarens idrottsliga bakgrund påverkar undervisningsinnehåll och bedömning. Slutsats Begreppet komplexa rörelser uppfattas, trots bearbetning, på transformeringsarenan som brett och ges störst utrymme i undervisningen. Samplanering med kollegor är av stor vikt vid transformeringsarbete av komplexa rörelser samtidigt som dialoger kollegor emellan riskerar begreppets giltighet. Detta i relation till att även lärares idrottsliga bakgrund påverkar undervisning och bedömning. Sammantagna faktorer som tas upp ovan kan spela en allt för stor roll när det kommer till en likvärdig undervisning av innehållet komplexa rörelser i ämnet idrott och hälsa. / Aim and questions The purpose of the study is to show how complex movements are understood, implemented and presented in high school teachers' planning and teaching in the subject of physical education (P.E.). 1. How do high school teachers interpret the concept of complex movements in P.E.?2. How do high school teachers realize the central content and knowledge requirement of complex movements in their teaching? Theory and method The study was conducted of a qualitative nature. Data collection has taken place through five digital interviews to answer the aim. Based on convenience selection, are all hand-picked respondents educated as subject teachers in P.E. and are active in high school with four months to just over two years of professional experience. The analysis work is based on the hermeneutic spiral in relation to the chosen curriculum theory, including the arenas of transformation and realization. The arenas aim to understand how teachers interpret and realize complex movements in their teaching. Results The respondents transform complex movements in various ways into a broad concept. Complex movements are treated differently and seen as “an umbrella concept” for all practical teaching in the subject. Colleagues and co-planning, based on curriculum, are supportive in the planning work of complex movements. Communication to students of the concept is performed in different strategies. The teacher's sports background affects the teaching content and assessment. Conclusions The concept of complex movements is perceived, despite processing, in the transformation arena as broad and given the greatest space in teaching. Co-planning with colleagues is of great importance in the transformation work of complex movements, at the same time as dialogues between colleagues risk the validity of the concept. This in relation to the fact that teachers' sports background affects teaching and assessment. Taken together, the factors above can play an important role when it comes to an equivalent teaching of complex movements in the subject of P.E.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.